Forskare granskar proteinmyten

 Medieforskarna Ariel Chen och Göran Eriksson.

Medieforskarna Ariel Chen och Göran Eriksson med protein-förpackningar, vars budskap de undersökt.

Numera är matbutikernas hyllor fyllda med proteinprodukter. Marknadsföringen av produkterna spär på myten om att ett högt proteinintag är viktigt för människor som tränar. Det visar en ny studie.

Forskaren Ariel Chen är en av postdoktorerna i Örebro universitets miljonsatsning på forskning inom mat och hälsa. Hon och Göran Eriksson som är professor i medie- och kommunikationsvetenskap har skrivit en vetenskaplig artikel om hur matproducenter omdefinierar sina produkter – och marknadsför dem med fokus på ett högt proteininnehåll.

– Vi var nyfikna på hur myten om protein kommer in i vårt vardagliga liv, och varför människor börjar tro på den, säger Ariel Chen.

Inga tydliga bevis

Tidigare forskning har visat att människor som äter en varierad kost inte behöver extra protein, utöver den mängd som rekommenderas av till exempel Livsmedelsverket. Göran Eriksson förklarar att det inte heller finns några tydliga bevis på att proteinprodukter ökar förmågan att prestera under träning, och förbättrar återhämtningen efteråt. Men det är just den bilden som förmedlas.

– De senaste åren har vi sett att fler och fler produkter marknadsförs genom att proteininnehållet betonas. I den nya folkhälsan finns en idé om en aktiv och hälsosam livsstil, som blivit en självklarhet i samhället - och produkterna anpassas efter den, säger Göran Eriksson.

"Låter konsumenterna dra slutsatser"

Studien visar att företagen spär på myten om att det är viktigt att äta mycket protein genom att betona proteininnehållet. Det görs genom budskapet på förpackningarna.

– Företagen låter konsumenterna själva dra slutsatser. Det görs inga direkta påståenden om att produkten kommer vara bra för resultatet av din träning eller din återhämtning. Men genom designen och språket skapas underförstådda argument, säger Ariel Chen.

Enligt EU-regler måste det finnas information om en produkts näringsvärde på förpackningen. I marknadsföringssyfte kan tillverkarna också välja att visa till exempel hur många gram protein en produkt innehåller.

Men det finns inga krav på att använda standardiserade enheter. Det kan till exempel stå ”6,3 gram per 330 ml” eller ”25 gram protein i förpackningen”. Därför blir det svårt för konsumenterna att snabbt bilda sig en uppfattning om vad en produkt innehåller.

– Vi vet inte vad de jämför sin produkt med. Men när det presenteras på det sättet kommer människor lättare att tro att det är vetenskapligt, säger Ariel Chen.

Hur kan ni gå vidare med forskningen?

– Vi har sett att regelverket inte är tillräckligt. Om vi kunde jobba med forskare inom juridiken så skulle vi kunna titta på hur lagstiftningen kan förbättras. Och se om företagen bryter mot reglerna eller inte, säger Ariel Chen.

Ett samarbete med forskare inom nutrition och medicin skulle också kunna vara aktuellt.

– Det går att undersöka vad denna typ av påståenden om hälsa betyder i relation till vad forskningen inom det området visar, säger Göran Eriksson.

Forskarnas artikel har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Food, Culture and Society.

Text och foto: Beatrice Emmerik.