Samarbete lyfter lärarstudenternas utbildning på plats i skolan
Malin Hagström och Anna-Lova Rosell har lett arbetet med att förbättra den verksamhetsförlagda utbildningen för lärarstudenter.
Lärarutbildningen på Örebro universitet samarbetar med regionens skolor och förskolor för att förbättra den verksamhetsförlagda utbildningen, VFU.
– VFU är centralt i en utbildning där teoretiska och praktiska delar samspelar, och en fortsatt utveckling av VFU är viktig för att kunna erbjuda lärarstudenterna en sammanhållen professionsutbildning, säger Anna-Lova Rosell, delprojektledare för Övningsskola 2.0.
Övningsskola 2.0 är ett delprojekt inom Framtidens lärarutbildning med syfte att utveckla den verksamhetsförlagda delen av lärarutbildningen (VFU). Ett resultat är att VFU-handledare erbjuds fortbildning och att det skapas en tydlig progression för VFU, med material som ger studenterna stöd att reflektera över den egna professionsutvecklingen.
Delprojektet har även betydelse för att stärka rättssäkerheten i bedömning av studenters VFU, genom fortbildning, smidig kommunikation mellan universitetet och VFU-verksamheten - och material som tydliggör studenters progression under VFU.
Övningsskola 2.0 samarbetar med en referensgrupp med förskollärare, grundskollärare, högstadielärare och gymnasielärare från flera kommuner i Örebroregionen.
– Samarbetet är av stor betydelse eftersom våra dokument och riktlinjer för VFU inte bara ska vara pappersprodukter, utan relevanta och kvalitetsdrivande, säger Malin Hagström, arbetsgruppsledare för referensgruppen.
Återkoppling från handledarna visar att de är intresserade av ny kunskap från universitetet, och att få nya kontakter med andra övningsskolor för att få inspiration att utveckla VFU.
– En nära samverkan med regionens förskolor och skolor är väldigt viktig, för en gemensam målbild och förutsättningar för studenterna att nå målet, säger Malin Hagström.
Flera handledare berättar att det har varit bra att bli insatta i de fyra progressionsområdena. En handledare vittnar om att kollegerna redan har börjat läsa om och diskutera de fyra progressionsområdena och att referensgruppens arbete har gett läraren pedagogisk fortbildning. Handledarna uttrycker också att de har fått med sig verktyg för att stärka sitt pedagogiska arbete med studenterna, till exempel utifrån forskningsbaserat lärande.
Tydlig progression
Samarbete med handledarna visar också att de i framtiden hoppas på en tydlig progression mellan de olika VFU-perioderna. Flera handledare uttrycker att de fyra progressionsområdena framöver ska användas av alla studenter både på universitetet och ute på VFU-skolorna. De vill också att reflektioner i relation till de fyra progressionsområdena blir obligatoriskt, för att studenterna ska få möjlighet att få syn på sitt eget sätt att agera som lärare eller förskollärare.
Medlemmarna i referensgruppen har identifierat flera områden för att utveckla VFU. De önskar bland annat en gemensam insats, så att alla handledare förstår syftet med professionsområdena och hur de ska användas. Detta är en förutsättning för att skapa likvärdighet för studenterna. Referensgruppen lyfter också helhetssynen om en av de viktigaste utgångspunkterna för det fortsatta utvecklingsarbetet.
Längre i slutet av utbildningen
Flera nämner att det är önskvärt att förändra VFU-perioderna, så att de blir längre i slutet av utbildningen och att det på Ämneslärarprogrammet omfattar båda ämnena i kombinationen. Även i Grundlärarprogrammet finns en önskan om längre VFU sista terminen. Dessutom måste kopplingen mellan teorin på universitetet och uppgifterna på VFU bli tydligare. Handledarna önskar också fler verksamhetsnära case i studenternas campuskurser.
– Det är precis dessa förbättringsområden som vi vill komma åt genom referensgruppen, säger Anna-Lova Rosell.
Text: Anna-Karin Jungander och Henrik Haglund
Foto: Anna-Karin Jungander