Skolmat som politik under konferens om hållbarhet i undervisning
I Örebro är vi starka på kombinationen etik, politik och didaktik, konstaterade Johan Öhman, professor i pedagogik.
Vegansk mat uppfattades som ett politiskt ställningstagande åt vänster. Kött i skolmaten däremot ansågs vara neutralt. Det visar doktoranden Nicklas Lindgren i en studie som presenterades på en konferens om miljö och hållbarhet i utbildningen på Örebro universitet.
Den 25-26 oktober genomfördes Nordisk forskningskonferens om miljö- och hållbarhetsutbildning för andra gången vid Örebro universitet.
Konferensen samlade ett femtiotal ledande forskare från Sverige, Norge, Danmark och Finland.
– Många killar reagerade starkt och var arga för att inte kunna få i sig protein från kött och mejeriprodukter i samband med träning för att bygga muskler. Tjejer gjorde också analysen att för en kille är det en risk att inte äta kött eftersom det kan få honom att framstå som feminin, säger Nicklas Lindgren.
Förra året serverades enbart vegansk mat i en gymnasieskola under en månad. Initiativet kom från chefen för skolmaten, som ett sätt att uppmärksamma att vårt köttätande påverkar miljö och klimat.
Syftet med vegan-månaden var inte att lyfta den etiska frågan om att äta levande varelser, eller rättare sagt döda djur.
Nicklas Lindgren intervjuade ett 60-tal elever under vegan-månaden och tog del av många reaktioner. Det var främst de manliga eleverna som reagerade starkt. En del smugglade in kött i skolmatsalen och månaden inleddes med protestaktioner.
Nicklas Lindgren har också studerat hur skolan följde upp den kontroversiella vegan-månaden i skolmatsalen.
– Skolan valde att inte ta upp den i undervisningen utan lät den stanna i matsalen. Det hade kunnat vara ett tillfälle att diskutera vilka konflikter som finns, och visa hur den hållbara skolmaten också är en politisk fråga, säger han.
Nicklas Lindgren studie av vegan-månaden var en av presentationerna på den nordiska konferensen om miljö och hållbarhet i undervisningen.
– Trycket från läroplanen och skolorna på undervisning om hållbarhet har aldrig varit så starkt som nu, säger Johan Öhman, professor i pedagogik och ansvarig för konferensen.
Han har varit med och byggt upp forskning om hållbarhet i utbildningen från starten i början av 2000-talet.
– I Örebro är vi starka på kombinationen etik, politik och didaktik. Didaktiken är vår särskilda styrka, hur vi formar undervisningen, säger Johan Öhman.
Han ser hållbarhet som en viktig del av utvecklingen av lärarutbildningen och projektet Framtidens lärarutbildning.
– Ett sätt är att hållbar utveckling finns med som ett perspektiv i alla ämnen, på samma sätt som genus och jämställdhet. Men det måste också finnas särskilda kurser. Det finns ett stort engagemang hos lärarstudenterna, inte minst för de etiska och politiska frågorna, säger Johan Öhman.
Som forskare ser han fram mot att forskningen också tar än mer plats i lärarutbildningen:
– Det finns en stor potential i den praktiknära forskningen där vi jobbar tillsammans med lärare och skolhuvudmän med frågor som kommer från den praktiska verkligheten. Vetenskapliga perspektiv blir också viktigare i den verksamhetsförlagda utbildningen och i studenternas examensarbeten.
Text och foto: Maria Elisson