Styrelseordförande: ”Universitetet måste bli mer synligt”

– Örebro universitet har haft en stark utveckling och har med sin bredd av tunga utbildningar blivit mer av ett klassiskt universitet, konstaterar han och kompletterar med fördelen av en tradition av tvärvetenskap:

– De stora frågorna formuleras tvärvetenskapligt och mitt intryck är att Örebro universitet har kommit långt.

Det finns alltså en gedigen grund att bygga vidare på enligt Lars Haikola, tidigare universitetskansler, som under sitt första besök i den nya officiella rollen bland andra träffade internrevisionen, universitetsledningen, dekaner, rektors forskarråd och studentkåren.

– Jag är väldigt glad över att Örebro universitet har fått en styrelseordförande med en gedigen akademisk förankring, säger rektor Johan Schnürer.

Mer internationalisering

Nu är Lars Haikola inne i ”en lärlingstid” enligt honom själv, och han är återhållsam med avsiktsförklaringar. Men han identifierar strategiska frågor som styrelseordförande har ansvaret att driva.

– Mitt intryck är att Örebro universitet hittills inte satsat på internationalisering och det är en inriktning som måste stärkas. Universitet är den mest globala av alla verksamheter och den enskilde forskaren letar alltid efter den bästa forskningen i världen och bryr sig inte om var den kommer ifrån.

Mer måste göras – men förutsättningarna är goda enligt Lars Haikola och hänvisar till att kåren av forskare och lärare är internationell. Däremot är hans bedömning att bland annat studentutbytet måste öka.

– Örebro universitetet har mer att visa upp än vad som är känt, både nationellt och internationellt.

Synlighet gäller i högsta grad för forskningen:

– Det finns spetsforskning som är alldeles för okänd. AI-forskningen sticker ut, men är mer känd internationellt än i Sverige. Tveklöst kommer Örebro universitet att bli mer synligt med sina forskningsspetsar.

Samverkan är ett annat långsiktigt uppdrag för universiteten.

– Rektor Johan Schnürer driver samverkan och att Örebro universitetet ska synas mer. Det ställer jag mig helt bakom, säger Lars Haikola.

Mer av annan samverkan

Näringsliv och offentlig sektor är givna, men Lars Haikola vill vidga synen på samverkan.

– Det omfattar hela det civila samhället, kulturlivet och hela den ideella sektorn. I Sverige är vi inte så bra på att hålla dörren öppen mot ideella organisationer. Min uppfattning är att den framtida högskolan bör ägna den civila sektorn större uppmärksamhet. Universiteten utbildar studenter för livet, och inte enbart för yrkeslivet.

Många utbildningar som i andra länder ligger utanför den akademiska sfären är i Sverige en del av högskolan. Men hur högre utbildning är organiserad är ointressant enligt Lars Haikola.

– Alla utbildningar behöver en tydlig bas av kunskap och forskning. Det är en utveckling som socionomutbildningen, sjuksköterskeutbildningen och lärarutbildningen gått igenom. Går man längre tillbaka handlar det om utbildningarna till civilingenjör och läkare.

Värnar om hantverk i högskolan

Musikhögskolan och Restaurang- och hotellhögskolan vid Örebro universitet är nutida exempel:

– Här finns en utbildning av hög kvalitet inom ett traditionellt hantverksområde, som också ska ha sin forskningsbas. Men man får inte ersätta hantverkskunskapen med en akademisering. Vi måste nu och i framtiden visa stor respekt för hantverket, säger Lars Haikola.

Han poängterar vikten av balans mellan hantverk och den vetenskapliga basen, att ”behålla det bästa i båda”. Detta både-och-perspektiv hade Lars Haikola då han för några år sedan utredde officersutbildningen på uppdrag av Försvarshögskolan.

Den strategiska satsningen på lärarutbildningen vid Örebro universitet har Lars Haikolas fulla stöd.

– Lärarutbildningen påverkar hela skolan och genom just den utbildningen når vi alla i Sverige, eftersom alla går i skolan. På så vis är lärarutbildningen avgörande och jag unnar den att få utvecklas på egna professionella villkor.

Tröskel hos skolhuvudmän

Lars Haikola har själv varit rektor på Lärarhögskolan i Malmö, men anser att det ”vore förmätet att komma med pekpinnar” av respekt för dem som är proffs på området idag.

Däremot har han öppna åsikter om rekryteringen av lärarstudenter:

– Den enkla och brutala sanningen är att den högsta tröskeln inte finns i högskolan utan i arbetslivet. Det är skolornas huvudmän som måste göra de starkaste åtgärderna.

I slutet av april är han tillbaka för sitt första möte som styrelseordförande för Örebro universitet.

Text och foto: Maria Elisson