Vivecas mål: Fler ska svara på kursvärderingarna

Viveca Olofsson

Inga utskick i samband med en tenta. Mer engagemang och bättre återkoppling från lärarna. Det är vad studenterna föreslår för att de i högre grad ska svara på kursvärderingarna.

Kursvärderingar är studenternas chans att anonymt tycka till om kursen som de nyss har avslutat. Ett mejl med en länk skickas till studenterna, som sedan har två veckor på sig att svara.

– De är ett medel för studentinflytande och ett viktigt verktyg för att kvalitetssäkra undervisningen, säger Viveca Olofsson, pedagogisk utvecklare på universitetet.

Hon arbetar i projektet för att få fler studenter att svara på kursvärderingarna. Svarsfrekvensen ligger i många fall på 20-35 procent, vilket universitetsledningen anser vara en för låg siffra.

– Det blir som en ond cirkel. Lärarna tycker att det är för få som svarar och bryr sig därför inte om de svar de faktiskt får. Studenterna å sin sida menar att lärarna struntar i deras åsikter och svarar därför inte, berättar Viveca Olofsson.

593 som svarade på enkäten

Under hösten har en enkät gått ut till 5 984 studenter som fick svara på frågor om vad de tycker om kursvärderingarna. Även här blev svarsfrekvensen låg, knappt tio procent. Det stora bortfallet gör att man exempelvis inte kan säga något om den grupp som inte svarade. Eftersom det var mest kvinnor som svarade går det heller inte att säga något om eventuella olikheter mellan könen.

– Men det var ändå 593 studenter som besvarade höstens enkät, och jag tycker att vi fick bra kvalitativa svar, säger Viveca Olofsson.

Enkätsvaren delades in i tre kategorier beroende på i vilken utsträckning studenterna brukar besvara kursvärderingarna:

* Aldrig
* Sällan eller ibland
* Ofta eller alltid

– Den här indelningen gör att vi kan dra slutsatser om varför man svarar respektive inte svarar. Synpunkterna i enkäten stämmer dessutom överens med det vi trott oss veta och med den forskning som finns om kursvärderingar.

Många av studenterna menar att de helt enkelt glömmer bort att svara. Men det som står klart efter att höstens enkät sammanställts är framför allt två saker:

1. Tajmingen är viktig. Studenterna vill inte lägga ner tid på att fylla i en kursvärdering när en tenta närmar sig.
2. Studenterna tycker inte att lärarna tar deras åsikter på allvar och att de inte får någon respons på sina svar.

Studenterna Rebecka Enarsson och Michael Tägil utanför universitetets bibliotek

Rebecka Enarsson och Michael Tägil.

"En möjlighet att tycka till"

Studenterna Michael Tägil och Rebecka Enarsson tycker att kursvärderingarna är viktiga och att de behövs. De hjälper till att göra kurserna bättre för de framtida studenterna.

– Vi har verkligen möjlighet att tycka till om det som var bra respektive mindre bra och om vad som behöver utvecklas, förklarar Michael Tägil, utbildningsbevakare på Arbetsterapeutprogrammet.

Att studenterna inte svarar på kursvärderingarna kan enligt honom och Rebecka Enarsson bero på sådant som hur frågorna är utformade – eller ren lathet. Men de känner igen huvudspåren från enkäten: Studenterna har inte tid med en kursvärdering om de snart har en tenta och respons från lärarna är ett måste.

Även Rebecka Enarsson, utbildningsbevakare på Serum, menar att det är en ond cirkel.

– Man har ju hört studenter säga att det inte spelar någon roll om de svarar på kursvärderingar, varpå lärarna svarar i stil med "det är ju så få som svarar". Men det är ändå viktigt att lärarna tar studenternas åsikter på allvar, säger hon.

Tillsammans med Pil – enheten på universitetet som driver den pedagogiska utvecklingen – deltar studentkåren i arbetet med att förbättra svarsfrekvensen. Tillsammans har studentkåren och Pil tagit fram frågorna till enkäten och studentkåren har uppmuntrat studenterna att svara på den. Studentkåren tar även en aktiv roll i arbetet med att utveckla kursvärderingssystemet och dess frågor. 

Formuleringar bör ses över

Slutsatsen från enkäten är att universitetet måste blir bättre på att lyssna på studenterna och respektera deras åsikter. Det kan göras genom bättre återkoppling, förtydliga syftet med frågorna och förbättra tajmingen av utskicken. Frågornas formulering bör också ses över.

Det kan även bli aktuellt att införa delkursvärderingar.

– Det var inte vårt uppdrag från början, men flera lärare och studenter har uttryckt önskemål om det, säger Viveca Olofsson.

Text och foto: Mattias Frödén