Syrsor som mat - ett första steg är taget

Ulf Hanell, Örebro universitet, Louise Nilsson, Ica, Patrik Persson, Ica, Anita Norén, länsstyrelsen och Anna-Karin Lindberg, Ica var några av deltagarna i workshopen.

Ulf Hanell, Örebro universitet, Louise Nilsson, Ica, Patrik Persson, Ica, Anita Norén, länsstyrelsen och Anna-Karin Lindberg, Ica var några av deltagarna i workshopen om syrsor som mat.

Frukt och grönsaker som inte går att sälja kan föda syrsor som i sin tur kan förädlas till klimatsmart proteintillskott i människoföda. Den nya näringskedjan diskuterades vid en workshop på Örebro universitet.

Annika Grälls, Åsa Öström och Ulf Hanell representerade Örebro universitet.

Workshopen är den första i projektet Käka syrsor, kittlar dödsskönt i kistan som har fått pengar från Vinnova inom programmet för Utmaningsdriven innovation. Projektet leds av Annika Grälls vid Örebro universitet, som tillsammans professor Åsa Öström och med representanter för Ica, Örebro kommun, länsstyrelsen i Örebro län och arkitektbyrån Belatchew, ska utveckla idéer för hållbar matproduktion.

Det finns en påtaglig lokal verklighet som är i samklang med projektets mål. Närheten till universitetet, och därmed många studenter som kunder gör, att Patrik Persson på Ica Maxi Universitetet hela tiden förnyar utbudet av livsmedel för att möta efterfrågan:

– Jag visste inte ens att det fanns rawfoodglass förrän jag fick frågan. Varje vecka får vi googla nya varor, berättar han.

Allt mindre kött

Nya konsumtionsvanor är en trend enligt Louise Nilsson, ansvarig för produktutveckling, innovation och koncept på Ica centralt:

– Utvecklingen har gått från rött kött, till fågel, fisk och allt mer vegetariskt. Vi märker att många som inte är vegetarianer väljer att äta vegetariskt några gånger i veckan.

Kräsna kunder vill ha mat som passar in i ett mönster av etik och hållbarhet. För Patrik Persson handlar det också om att dra nytta av de 50 kilo grönsaker och frukt som varje dag rensas ut från butikshyllorna, ett avfall som kan omvandlas till en resurs och bli en del av ett kretslopp.

Matsvinnet kan föda syrsor. Syrsorna kan malas för att bli proteintillskott i livsmedel, till exempel knäckebröd. Deltagarna i den första workshopen diskuterade hur denna produktion kan gå till i praktiken. En möjlighet är anläggningar som ligger i anslutning till livsmedelsbutiker.

En gratis resurs

Anita Norén från länsstyrelsen ser stora vinster för klimatet med att förvandla matsvinn till föda. Utmaningen är att hitta attraktiva sätt att tillreda maten.

Ulf Hanell, måltidsekolog vid Örebro universitet, ser också stora möjligheter i projektet:

– Samtidigt som vi producerar näringsrika livsmedel av en resurs som är gratis så minskar vi klimatpåverkan. Och vi kan kombinera hållbarhet med gastronomi.

Nästa workshop blir i november och är inriktad på sensorik och produktutveckling. Nästa år är det dags att söka nya medel från Vinnova för ytterligare utveckling. Den omgången handlar det om betydligt mer pengar.

Text och foto: Maria Elisson