Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse av webbplatsen. Genom att surfa vidare godkänner du det. Läs mer om cookies

Den akademiska högtidens traditioner

Den akademiska högtidens traditioner

Utgångspunkten för högtidens utformning har varit den europeiska universitetstradition som har sina rötter i medeltiden, och som i sin tur inspirerats av antika symboler och kyrkliga ritualer. För Örebro universitet har det varit naturligt att söka sin förebild i motsvarande högtidligheter vid Uppsala universitet.

Ceremonin

Ceremonin består av sex huvuddelar

  1. Processionens intåg
  2. Rektors tal
  3. Installation av nya professorer
  4. Utdelning av pedagogiska priser
  5. Oration
  6. Promotion av hedersdoktorer och doktorer
    Fakulteten för Medicin och hälsa
    Fakulteten för Ekonomi-, natur- och teknikvetenskap
    Fakulteten för Humaniora och socialvetenskap
  7. Processionens uttåg
    I ceremonin medverkar Svenska Kammarorkestern och Musikhögskolans kammarkör.

Processionsordning:

  • Studenternas fanborg
  • Pedell med pedellstav
  • Orator Promotorer
  • Hedersdoktorer
  • Doktorer efter avlagda prov
  • Rektor och nya professorer
  • Örebro Studentkår och pristagare
  • Representanter för Örebro universitet och gäster
  • Företrädare för de olika fakulteterna
  • Ceremonimästare

Professorsinstallation

Installationen av en ny professor har medeltida anor som påminner om de gamla banden till kyrkan. När en gång i tiden en domkapitelsledamot insattes i sitt ämbete fick han en särskild stol anvisad i domkyrkans kor, stallum. Från detta ord stammar nutidens "installation". Professorsinstallationer förekommer idag vid alla svenska universitet och högskolor men de har fått mycket olika utformning. I Örebro installeras professorerna före promotionsakten.

Doktorspromotion

Doktorspromotionen är den högtidliga akt vid universitetet då doktorander som avlagt doktorsexamen promoveras till doktorer. Därutöver promoveras även hedersdoktorer för förtjänstfulla insatser inom sitt vetenskapsområde. Den som skall promoveras beträder parnassen, hälsas av promotor och mottar tre tecken på sin nyvunna värdighet: lagerkransen/doktorshatten, ringen och diplomet.

Examensceremonin har rötter i den medeltida kontinentala universitetsvärlden. Den tidigast dokumenterade svenska promotionen ägde rum i Uppsala år 1600, men med all säkerhet förekom promotioner så tidigt som i slutet av 1400-talet. Genom århundradena har den svenska promotionsseden utvecklats gradvis. De viktigaste elementen från 1600-talets början finns kvar, men mycket har ändrats. Promotionerna är i sin nuvarande form uppskattade högtidligheter vid alla svenska universitet.

Promotion kommer av latinets promovere som betyder att föra fram, att befordra. Den som förrättar promotionen kallas promotor, i regel en professor eller docent. Vederbörande behöver inte själv vara promoverad men måste ha förvärvat doktorsexamen. Den som skall promoveras kallas promovend (plur. promovendi). Den som har promoverats benämns promotus/promota (plur. promoti).

Procession

Processionen utgör en sinnebild för universitetets vandring mot kunskapens fördolda mål. Festtåget inleds med en fanborg bestående av marskalkar, (studenter som är funktionärer). I tur och ordning inträder pedell (universitetsvaktmästare), promotorer (promotionsförrättare), promovendi (hedersdoktorer och doktorer efter erlagda prov), rektor och installandi (nya professorer). Studentkårens ordförande följer därefter, åtföljd av de pedagogiska pristagarna. Därefter kommer representanter för Örebro universitet samt officiella gäster. Efter dem framträder universitetets forskare och lärare ämnesvis inom universitetets fakulteter, samt därefter övriga anställda vid universitetet. Sist i processionen återfinns övermarskalk och universitetets ceremonimästare. Den akademiska musiken leds av högtidens director musices.

Under medeltiden hade universiteten fyra fakulteter. Inom den filosofiska fakulteten bedrev man de grundläggande studierna. Först därefter följde studierna vid de tre övriga, nämligen teologisk, juridisk och medicinsk fakultet. Traditionellt brukar därför dessa fakulteter gå först i processionen. Ett sådant system kan emellertid inte upprätthållas vid Örebro universitet på grund av dess särskilda struktur fakultetsmässigt. Processionsordningen i Örebro avspeglar i stället nu gällande organisation, samtidigt som den påminner om universitetets tillkomst. Grundtanken är att forskare och lärare går tillsammans i den tidsordning som deras ämne vunnit sitt inträde i lärosätet.

Pedellstav, parnass och salut

Pedellstaven

Runt om i Europa har spiror symboliserat universitetens självstyrelse. Sedan 1700-talet har man i Uppsala förutom spirorna en stav som symboliserar upprätthållandet av den rättsordning, som tidigare följde med universitetets autonomi. Staven bärs av pedellen, historiskt sett chefen för rektors vaktstyrka. Pedellen har sin förebild i de rättstjänare som i antiken banade väg för romerska ämbetsmän. I processionen skall pedellen gå före rektor som ansvarig för upprätthållandet av ovannämnda ordning.

Örebro universitets stav är en gåva från Uppsala universitet till minne av universitetets tillblivelse. Staven är krönt med en skulptur av Bror Hjorth, föreställande den senmedeltida frihetskämpen Engelbrekt Engelbrektsson. Engelbrekt med svärdet i hand och höjd knuten näve kan här få symbolisera det unga universitetets framtidstro, samt erinra om vikten av att värna rättssäkerhet och akademisk frihet. Runt silvergördeln återfinns en dedikation samt inledningen till den så kallade "Frihetsvisan" (1439) av den med Engelbrekts samtida, biskop Thomas Simonsson i Strängnäs: "Frihet är det bästa ting, som sökas kan all världen omkring.".

Parnassen

Promotionskatedern kallas för parnassen, efter det grekiska berget Parnassos. Under antiken var berget helgat åt Apollon, siarkonstens, läkekonstens, musikens och diktningens gud. Vid dess fot låg templet i Delphi där Apollons orakel uttalade sina profetior. Dessutom ansågs berget vara en uppehållsort för muserna, de sköna konsternas och lärdomens beskyddarinnor. När en promovend bestiger parnassen, biträdd av sin promotor, symboliserar detta traditionellt sett mottagandet av rätten att utöva akademisk undervisning.

Saluten

Saluten förekommer i samband med promotionen vid flera universitet, men har på sina håll ersatts av trumpetfanfarer. Saluten är en gammal hedersbetygelse, bland annat använd av stridsskepp som genom att tömma kanonerna ville visa att de kom i fredliga avsikter. I Örebro hyllas promotorer med två skott.

Text:
Torgny Nevéus, f. d. akademiintendent vid Uppsala universitet &
Marcus Willén, f. d. ceremonimästare vid Örebro universitet