AI.MEE skapar nästa generations digitala tvilling – för en bättre stadsmiljö
Här växer det nya Kulturkvarteret fram i en digital 3D-modell.
Forskare vid Örebro universitet utvecklar just nu digitala tvillingar av flera stadsmiljöer i Örebro, bland annat det nya Kulturkvarteret. Målet är att genom AI-teknik kunna förutspå framtida händelser och skapa en mer hållbar och trygg stadsmiljö.
En digital tvilling är en digital kopia av en fysisk miljö, till exempel en byggnad.
AI.MEE är ett projekt som drivs av Alfred Nobel Science Park och Örebro universitet. Målet är att skapa långsiktig tillväxt i Örebroregionen, genom att tillsammans med näringslivet utveckla tekniska plattformar inom AI och autonoma system.
Kulturkvarteret håller just nu på att byggas vid Konserthuset i Örebro. Här kommer bland annat Kulturskolan och Stadsbiblioteket att inrymmas. Det ska vara klart år 2020.
Smart Blocks är ett samarbete mellan Örebro universitet, Alfred Nobel Science Park, Örebro kommun och Länsgården Fastigheter AB som syftar till att skapa konkreta lösningar för ett hållbart boende.
Begreppet ”digital tvilling” har länge varit ett begrepp inom industrin, och det innebär att man skapar en digital kopia av en verklig miljö där alla detaljer finns speglade. För en byggnad kan det handla om husväggar, tak och tekniska detaljer som lampor, strömbrytare, vatten- och elledningar. Kopian måste vara exakt, och hållas ständigt uppdaterad. Syftet är att man ska kunna titta på den digitala tvillingen i 3D via en dator och till exempel kunna kontrollera energiförbrukning eller identifiera fel på distans.
Inom ramarna för AI.MEE-projektet, som drivs av Örebro universitet och Alfred Nobel Science Park, pågår just nu flera projekt som handlar om att skapa digitala tvillingar av stadsmiljöer i Örebro. Det ena är ett samarbete med Örebroporten Fastigheter AB och Stockholmsföretaget Vyer Technologies AB, och innebär att hela det nya Kulturkvarteret som håller på att byggas i Örebro avbildas i en digital tvilling.
Artificiell intelligens förutspår framtida händelser
– Att skapa en digital tvilling av Kulturkvarteret är ett omfattande arbete, säger Jesper Hedlund, CAD/BIM-ansvarig på Örebroporten.
Det handlar inte bara om att återspegla alla tekniska detaljer som finns i kvarteret, här är målet att ta det ett steg längre och följa hur människor rör sig i miljön.
– Genom att förstå hur människor beter sig i en viss miljö kan vi skapa bättre och smartare miljöer redan från början. Det handlar både om miljö och hållbarhet, och om trygghet, säger Amy Loutfi, professor i informationsteknologi vid Örebro universitet.
Just nu testar forskarna därför olika lösningar för hur sensorer ska kunna användas i den verkliga byggnaden, för att läsa av och mäta till exempel rörelse, buller och ljus som sedan rapporteras till den digitala tvillingen. Här har försiktighetsåtgärder vidtagits som säkerställer att ingen information om enskilda individer samlas in eller sparas.
– Det är väldigt viktigt för oss att värna om den personliga integriteten och vi har också utvecklat en ny teknik för detta som vi hoppas kan användas även i andra applikationer framöver, berättar Amy Loutfi.
Nästa steg i processen är att ge den digitala tvillingen ytterligare en dimension genom att använda artificiell intelligens, som ska kunna förutse händelser.
– Vi kommer att lägga ett lager av prediktiv intelligens över 3D-visualiseringen. Det är en sorts mjukvara som bygger på AI-teknik och det här innebär att man kommer att kunna förutse olika händelser genom byggnadens hela livslängd, säger Amy Loutfi.
Smart Blocks – för tryggare boendemiljö
Ett annat projekt inom AI.MEE handlar om att skapa en digital tvilling av kvarteret runt Hälsans hus på Ängen i Örebro. Här samarbetar forskarna med Länsgården Fastigheter AB, som äger byggnaderna. Projektet heter Smart Blocks och målet är att bygga upp en digital tvilling av hela kvarteret, där digitala lösningar och AI-teknik används för att skapa en trygg miljö för äldre och personer med funktionsvariationer.
Här används digital teknik med sensorer för att skapa en ökad trygghet, delaktighet och självständighet för personer som har eller löper en förhöjd risk att få en funktionsnedsättning. I centrum står individens behov, oavsett om det handlar om en anställd som utför ett arbete, en besökare eller om den som har en omsorgsinsats.
– Tekniken ska fungera som en brygga mellan huvudmän, personal och omsorgstagare. Vår förhoppning är att kunna installera detta på de kommande vård- och omsorgsboenden som Länsgården planerar att bygga tillsammans med länets kommuner, säger Camilla Petersen, VD på Länsgården Fastigheter AB.
Text: Anna Lorentzon
Foto: Jesper Eriksson, Örebro universitet