Våldsamt motstånd på nätet mot jämställdhet
Genusforskaren Sofia Strid har specialstuderat motståndet mot tre kvinnor aktiva på nätet för jämställdhet. Det handlar om våld enligt henne.
Män svarade med grova hot. Genusforskare Sofia Strid har studerat hur aktivism för jämställdhet har mött häftigt motstånd på nätet. – Det handlar om män med makt som använt våld, säger hon.
Sofia Strids studie är ett kapitel i Varieties of Opposition to Gender Equality in Europe, en ny bok som analyserar olika former av konkret motstånd mot arbete för jämställdhet och jämlikhet – för första gången på EU-nivå.
Sofia Strid har analyserat tre kvinnor som agerat för jämställdhet på nätet: en brittisk aktivist, en kanadensisk-amerikanska som ifrågasätter sexism i videospel och den svenska författaren och feministen Maria Sveland, känd bland annat för sin roman Bitterfittan.
Mordhot och hot om våldtäkt
Aktivisten Caroline Criado-Perez nätkampanj 2013 för att åtminstone en brittisk sedel skulle prydas av en kvinna fick Bank of England att besluta att Jane Austen fick ta plats på 10-pundsedeln.
Samtidigt som Bank of England tillkännagav sitt beslut fick Caroline Criado-Perez ta emot det första hotet om våldtäkt. Sedan följde hoten slag i slag och på kort tid hade polisen 300 A4-sidor med mordhot och hot om våldtäkt och övergrepp.
Trots att polisen i början skuldbelade henne och hävdade att hon fick skylla sig själv eftersom hon var uppkäftig och gick till motattack, ledde historien till rättegång mot två av förövarna. Straffet blev böter.
– Försvaret hävdade att de åtalade männen inte förstod vad de gjorde, att de inte hade koll på Twitter, att de var socialt missanpassade. På så sätt var det synd om dem, säger Sofia Strid.
Våldet är ett uttryck för makt
Den synen bottnar enligt Sofia Strid i en konventionell kriminologisk förklaring där våld förstås som ett uttryck för relativ maktlöshet, och som används av marginaliserade människor.
– I den feministiska teorin analyseras förhållandet omvänt, det är människor med relativ makt som är våldsamma. Min analys visar att våldet är ett utryck för makt, säger Sofia Strid
Det är samma mönster av grova hot mot de andra kvinnorna i studien. Kanadensisk-amerikanska Anita Sarkeesian ifrågasatte kvinnosynen i dataspel och överöstes med hot om brutalt sexuellt våld: våldtäkt, lemlästning och mord. Hon mötte också oförståelse från polisens sida som inte ansåg att näthoten var brottsliga. Författaren och feministen Maria Sveland är det tredje fallet i studien. Hon har i snart 20 år varit utsatt för hot som kulminerade med mordhot.
– Polisen, som ska upprätthålla säkerheten, hinner inte med och kan inte garantera eller upprätthålla ordning eller säkerhet för online-aktörer. När polisen väl kan agera, är det med enorm försening och med ytterst få sanktioner. De som attackerar kan alltså fortsätta att attackera, säger Sofia Strid.
"Utmärkt spelplan för kvinnohat"
– Slutsatsen här är att online-världen är en alldeles utmärkt spelplan för kvinnohat och för dem som gör våldsamt motstånd mot jämställdhet, säger hon.
Det finns en något ljusare sida:
– Nätet kan även fungera som en spelplan för att driva jämställdhets- och jämlikhetsfrågor och det finns strategier för att motverka våldsamt motstånd. Kvinnor kan agera utan att bli kontrollerade. Det mest uppenbara är #metoo, säger Sofia Strid.
Text och foto: Maria Elisson