God utbildning för alla - inkluderande undervisning för brett deltagande

Vi har ett regeringsuppdrag och myndighetsuppdrag att rekrytera brett, undervisa för ett brett deltagande och för de globala målen, Agenda 2030. Det ställer höga krav på vår undervisning och en inkluderande undervisning utifrån universell design är ett sätt att undervisa för god och jämställd utbildning på lika villkor för så många som möjligt utan att sänka kvalitetskraven. Högskolepedagogiskt centrum tagit fram en resurs som stöttar dig som lärare att med din undervisning möta den variation som vi har i våra studentgrupper.

Att tänka rätt är stort, att tänka brett är större

Under de senaste åren har vi gått från att rekrytera ca 15 procent av avgångseleverna från gymnasiet till att rekrytera över 40 procent av en årskull. Detta gör att de studenter vi möter idag skiljer sig från de studenter som traditionellt sökte sig till högre utbildning. Idag är det en betydligt större variation avseende exempelvis förkunskaper och studievana bland våra studenter. Kravet på bred rekrytering för med sig krav på brett deltagande, det vill säga att vi undervisar för alla de studenter som vi rekryterat. De har sökt i god tro och vi har antagit dem. De har inte sökt hit för att misslyckas.  

Det handlar om bildning och demokrati.  

Nedan kommer en lista med konkreta tips som följs av viss fördjupande information eller länkar för dig som vill lära dig mer. 

  • Ge information i tid. 
    - Schema. 
    - Litteratur/litteraturlistor.
  • Ha samsyn om och gemensam mall för information, t.ex. Studiehandledningar. 
  • Ha samsyn om och gemensam struktur för era Blackboardsidor. 
  • Använd formatmallar och deras funktioner (Words och PowerPoint). 
    - Undvik kursiv text då den är svårläst. 
    - Om ni har bilder – inkludera beskrivning. 
  • Lägg upp dina PowerPoints i god tid för att exempelvis underlätta överflyttning till digitala enheter med stödfunktioner. 
  • Ha tydliga mål och bedömningskriterier. 
  • Möjliggör varierande och likvärdiga, examinationer, redovisningar och bedömningar. 
  • Använd alltid mikrofon där det finns och använd alltid ett bra headset vid digital undervisning. 
    - Boka gärna lokal med mikrofon. 
  • Skapa och ge utrymme för studenterna att lära känna varandra. Det kan räcka med att arrangera en mindre presentation/mingel i små grupper vid några tillfällen. 
  • Lär dig namn – även om du inte kan lära dig alla så uppskattas dina försök väldigt mycket. 
  • Lyssna på, visa intresse för och respektera dina studenter och deras återkoppling – även om du inte håller med är det värdefullt att du visar att du hört. 
    - Fråga hur de upplever undervisningen i exempelvis en kursvärdering. De är viktiga som användare och mottagare. (Du kan be om specifik info om sådant som påverkar deras studiesituation i början av din kurs.)
    - Respondera – ge återkoppling, fullfölj och,  
    - Följ upp - våga fråga och lyssna på hur det går. (Varför?)
  • Kommunicera – med dina studenter och med dina kollegor för att vidmakthålla samsyn, överlämning och progression mellan läraktiviteter och kurser. 
    - Agera om någon anger att den upplever diskriminering och/eller ojämlik behandling. 
  • Ge tydliga exempel och genomgångar. 
    - Öppna för frågor – underlätta för studenterna att våga fråga. 
  • Flippa gärna klassrummet för att strukturera förberedelsearbete samt skapa tid för interaktion och fördjupning med studenterna. 
  • Genomför varierande studentaktiva och studentcentrerade läraktiviteter. 
  • Ge utrymme/tid för reflektion och diskussion. 
  • Skapa grupper för grupparbeten och använd gärna kontrakt, det vill säga lämna inte gruppindelning och samarbete helt till studenterna själva. De ska utveckla samarbetsförmåga under utbildningen. 
  • Ta ordentliga pauser – både för återhämtande avbrott och för att alla ska ha förutsättningar för att hinna gå på toa eller köpa kaffe. Vi rekommendera max 45 minuter undervisning följt av 15 minuters paus. 


Örebro universitet är medlem i det nationella nätverket Include som arbetar med breddad rekrytering och breddat deltagande i syfte att stärka kunskapen om breddad rekrytering, breddat deltagande, genomströmning, mångfald och lika villkor.  

Vårt arbete påverkas av att vi är medarbetare på en myndighet som styrs av internationella och nationella överenskommelser, lagar och uppdrag. Vi ska medverka till uppfyllandet av de globala målen, Agenda 2030 (läs mer på: www.regeringen.se), verka för breddat deltagande (Yerevan kommunikén, 2015), Högskolelag, Diskrimineringslag samt särskilda regeringsuppdrag. Örebro universitet har också ett flertal styrdokument som reglerar vad och hur vi arbetar bland annat universitetets vision, pedagogiska grundsyn och policies för hållbar utveckling och tillgänglighet. Vårt undervisningsuppdrag är onekligen utmanande och komplext och vårt medarbetaransvar är påtagligt och. 

En majoritet av våra studenter är i åldern 19 till 25 år och många studenter kommer direkt från gymnasiet. Den breda rekrytering som görs ger oss också stor variation i studentgruppen. Till det kommer krav på att undervisa tillgängligt och för ett brett deltagande. Enligt Örebro universitets vision, pedagogiska grundsyn, och policys för hållbar utveckling och tillgänglighet ska vi: 

  • Arbeta aktivt med att skapa förutsättningar så att alla studenter ska kunna studera hos oss på lika villkor.  
  • Undervisa med väl utvecklad pedagogik och didaktik som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.  
  • Undervisa studentcentrerat och studentaktivt i kreativa lärmiljöer. 
  • Hålla hög kvalitet på vår undervisning. 
  • Vara en trovärdig och ledande kunskapsaktör. 
  • Integrera perspektivet universell design i all verksamhet.  

Detta ställer höga krav på att vi vet vilka vi undervisar och hur vi undervisar dem. Nedan följer en lista med praktiska råd. Rådens förankring hittar du i den fortsatta texten och dess referenser. 


Se gärna filmen om vårt undervisningsuppdrag!

Universell design handlar om att säkerställa att miljöer, produkter och tjänster fungerar för personer i alla åldrar och funktionsförmågor i olika situationer och under varierande omständigheter. Perspektivet universell design utvecklades av den amerikanske arkitekten Ron Mace under 1980-talet och utgör ett proaktivt förhållningssätt. Det innebär att t.ex. utbildning är utformad på ett sådant sätt att det möjliggör ett livslångt lärande. Enkelt uttryckt handlar universell design om att göra rätt från början så att alla, eller så många som möjligt, kan tillgodogöra sig vår undervisning. Det innebär att vi ska sträva efter att bedriva vår undervisning med en så bred ansats och hög flexibilitet som möjligt så att behov av anpassningar eller speciellt stöd minimeras. Det som gynnar några är ofta positivt för många. 

Som de praktiska råden visar finns det mycket som kan göras med relativt liten åtgärd, exempelvis att lägga ut information/kommunicera i god tid, använda text- och PowerPointmallar och dess funktioner, använda mikrofon och att lägga upp PowerPoints. Annat såsom gemensam tydliga mål och betygskriterier, gemensam struktur för information och Blackboard kan ta längre tid att men sparar sannolikt tid på längre sikt genom exempelvis färre frågor från studenter, minskat antal omexaminationer och behov av färre speciallösningar.  

Universell design för lärande handlar om att tillgängliggöra undervisningen för så många som möjligt genom att systematiskt bygga in ökad tydlighet, struktur och flexibilitet i undervisningen. Alla är vi olika och vi lär på olika sätt. Därför behöver vi ta hänsyn till hur studenter tar till sig information, att de lär sig på olika sätt och kan behöva redovisa sin kunskap på olika sätt. Det är viktigt att understryka att det inte är någon ny pedagogik utan ett perspektiv som hjälper oss att undervisa mer studentcentrerat och studentaktivt. Universell design varken motsäger eller konkurrerar med etablerad pedagogik eller didaktik. Däremot riktar perspektivet fokus på de barriärer som vi kan råka bygga in i vår undervisning och våra undervisningsmiljöer. Universell design för lärande är ett stöd att identifiera barriärer som kan finnas i våra mål, läraktiviteter och examinationer. En genomlysning med ”universell design glasögon” kan stötta lärare och enheter att systematiskt utveckla undervisningens alla delar och hjälpa oss att utveckla en inkluderande undervisning. Det handlar inte om att förenkla eller att sänka krav utan om att tillgängliggöra vår undervisning för så många som möjligt. 

Det finns ett flertal metoder för universell design inom undervisning bland annat ”Universal Design for Instruction”, UDI, och ”Universal Design for Learning”, UDL. Dessa har många gemensamma utgångspunkter exempelvis behovet av tydlighet, struktur och flexibilitet. Vi har valt att närmare presentera ”Universal design for learning”, UDL, då UDL kombinerar aktuell kunskap om kognition (minne), neurovetenskap och lärande samt har en relativt god forskningsbas. UDL utgår från att vi är unika individer med olika sätt att lära oss. Det finns inte en standardundervisning som passar alla utan undervisningen behöver möjliggöra lärande på olika sätt. UDL utgår från tre principer:  

  • Att erbjuda varierade sätt att motivera och engagera (multiple means of engagement). Vi motiveras av olika saker.  Att erbjuda valmöjlighet, exempelvis i en uppgift, ger goda förutsättningar för engagemang och motivation. Att kunna välja skapar en känsla av kontroll över sin egen studiesituation vilket kan hjälpa till att skapa ansvar, en känsla ägande lika väl som av egen kompetens. Autentiska uppgifter möjliggör identifikation med ämnet eller ett framtida yrke. Som lärare kan vi skapa aktiviteter där studenterna kan öva, göra fel och komma igen. Det gäller att hitta strategier som underlättar lärande och balans/progression i uppgifterna. 
  • Att erbjuda varierande sätt att lära sig (multiple means of representation). Ingen är lika och alla har olika sätt att lära sig. Vad är syftet med undervisningen och hur tillgängliggör vi innehållet på bästa sätt? Genom att stimulera så många sinnen som möjligt och möjliggöra repetition och reflektion optimeras lärande. Om vi använder dokumentmallar kan studenter både läsa och lyssna på våra textdokument. Genom filmer och inspelade presentationer kan de ta till sig innehållet på flera sätt och många gånger. Genom instuderingsuppgifter, gruppuppgifter och gruppdiskussioner kan de bearbeta innehållet. Flexibla och studentaktiva läraktiviteter gynnar lärandet.  
  • Att erbjuda varierade sätt att uttrycka sig och redovisa (multiple means of action and expression). Hur kan vi skapa de bästa förutsättningarna för studenterna att visa sina kunskaper, färdigheter och förmågor. Här utgår vi naturligtvis från kurs- och programmål men med en öppenhet för hur de kan examineras och vilken vikt/poäng respektive examination tilldelas. Sitter vi fast i traditionella ”salstentamina”? Kan vi skapa praktiska examinationer? Funkar loggböcker? Kan vi låta studenterna välja mellan muntlig och skriftlig examination?  

Se gärna vår inspelade presentation av universell design för lärande.

Få en snabb överblick av UDL med dessa filmade presentationer från Oakland University (engelska): 

Länkar till resurser på Örebro universitet: 

Referenser 

Al-Azawei, A, Serenelli, F. & Lundqvist, K. (2016). Universal design for learning: A content analysis of peer reviewed journal papers from 2012- 2015. Journal of Scholarship of Teaching and Learning, 16, 39-56. 

Bracken, S., & Novak, K., Ed. (2019). Transforming higher education through universal design for learning. Routledge. NY. 357 s. 

Burgstahler, S. E., (2015). Universal design in higher education: from principles to practice. Harvard Educational Publishing, 2nd Ed. 

The Centre for Applied Special Technology (CAST)

Henriksson, A-S. (2012). Undervisa tillgängligt. Pedagogiska verktyg för likabehandling av studenter med funktionsnedsättning.  Rapport, Uppsala: Universitetstryckeriet 

Häggblom, P. (2019). Universell design för lärande. Ett inkluderande förhållningssätt. Lund: Studentlitteratur. 

Roberts, D. K. Park, J. Bown, S. & Cook , B. (2011). Universal design for Instruction. In Postsecondary Education: A Systematic Review of Empirically Based Articles. Journal of Postsecondary Education and Disability, 24, 5-15. 

Rose, D. (2001). Universal design for Learning. Journal of Special Education Technology, 16(2), 66-67. 

Rowa, C (2015). Universell design för lärande. Presentation vid Lunds universitets högskolepedagogiska utvecklingskonferens. 

Zaloudek, J. A., Chandler, R., & Carlson, K. (2018). Universal design for learning: teaching all college students. The Nakatani Teaching and Learning Center, University of Wisconsin-Stout 

Örebro universitet, Policy och handlingsplan för arbete med tillgänglighet vid Örebro universitet åren 2020 – 2022. 

Det finns en mängd faktorer som vi direkt kan påverka för att möjliggöra lärande på bästa sätt utan att ge avkall på undervisningskvalitet. Genom att skapa ett konstruktivt sammanhang blir vår undervisning tydlig och transparent. Tydliga program- och kursmål, examinationer som examinerar målen och studentaktiva och studentcentrerade läraktiviteter som stöttar studenternas lärande för målen gynnar studenters lärande. De mår bra av att förstå och identifiera sig med målen för undervisningen. Det kan påverka deras engagemang och identifikation med aktiviteten/kursen positivt. Tydlighet och struktur hjälper dem att koncentrera sig på rätt saker. Slipper studenterna att, exempelvis, leta information på Bb kan de ägna tiden åt sina studier och lärande istället.  Att stötta nya studenter där de är med exempelvis tydlighet, struktur och framförhållning i undervisningen kan skapa de förutsättningar som behövs för trygghet och kompetensutveckling. Sedan kan de allt efter utbildningens gång ta ett ökat eget ansvar med lägre stödnivåer från vår sida. De kommer hit för att utveckla färdigheter, kunskaper och förmågor. Det är vårt ansvar att möta dem där de är och skapa progression i deras lärande på bästa sätt.

Några viktiga faktorer som vi kan påverka vilka stöttar studenters lärande och utveckling är: 

  • Engagemang (lärares) 
  • Tillhörighet (i utbildning och grupp) 
  • Identifikation (med utbildningen och yrke/-n) 
  • Tydlighet 
  • Struktur 
  • Känsla av kompetens 

Att kunna förutse och förbereda sig inför läraktiviteter genom att fokusera på rätt saker stöttar inte bara de som är i behov av pedagogiskt stöd utan de allra flesta av våra studenter. Är vi bra på att exempelvis visa vårt engagemang för undervisningen och studenterna samtidigt som vi har framförhållning, tydlighet och struktur så påverkar det sannolikt studenternas lärande direkt och/eller indirekt. Dels för att de får stöd i vad de ska lära och hur de kan lära. Sannolikt har det en positiv inverkan på deras stressnivåer vilket också gynnar deras lärande.  Därför rekommenderar vi att informationsdokument och presentations-PP görs på ett så tillgängligt sätt som möjligt och läggs upp på exempelvis Blackboard i så god tid som möjligt innan kursstart och/eller kurstillfällen, se nedan för exempel. Då kan de som behöver eller vill förbereda sig göra det och ägna kurstillfället åt att delta, lyssna och anteckna. Vi rekommenderar en kurs-/programgemensam struktur på Blackboard så att studenterna känner igen sig och vet var de kan hitta rätt information till rätt tillfälle. 

Se gärna vår film om Forskning, teori och beprövad erfarenhet.

Referenser 

Biggs, J. and Tang, C. (2011), Teaching for quality learning at university. Open University Press. 

Elmgren, M. & Henriksson, A-S. (2016). Universitetspedagogik. Studentlitteratur 

Hogg, M. A. & Vaughan, G. M. (2014). Social Psychology. Pearson 

Ramsden, P. (2003). Learning to teach in higher education. Routledge

Wickström, J. (2015). Dekonstruerad länkning: En kritisk läsning av Constructive Alignment inom svensk högskolepedagogik och pedagogisk utveckling", Utbildning & Demokrati 24:3  

Thunborg, C. Bron, A. & Edström, E. (2013). Motives, commitment and student identity i higher education – experiences of non-traditional students in Sweden. Studies in the education of adults, 45, 177 – 193. 

Tinto, V. (1987). Leaving college – rethinking the causes and cures of student attrition. University of Chicago Press 

Vi rekryterar och antar en heterogen grupp av studenter. Forskning visar att det är viktigt att ha kunskap om sina studenter, att ”känna” dem. Vi kan inte känna var och en men vi kan ändå skapa oss en allmän bild. Oavsett ålder är det en stor variation bland våra studenter. För att ge en allmän bild av variationen bland våra studenter följer lite information och där det finns siffror, statistik i tabellen nedan.  

Ca 50 % flyttar till Örebro, en ny stad, eller pendlar  En hög andel av våra studenter upplever oro, stress och ångest  Andelen studenter som är i behov av pedagogiskt stöd ökar 
Många flyttar till eget boende för första gången  Ca 40 % anger att de lider av psykisk ohälsa  Ca 17 % anger att de har en funktionsnedsättning av något slag, bara ca 25 % söker stöd 
Många av våra studenter har eller får barn 
Några är ensamstående föräldrar 
Ca 30 % har sannolikt depressiva symptom  Merparten har dyslexi, neuropsykiatriska funktions-nedsättningar och/eller lider 
av psykisk ohälsa 
Många är ekonomiskt ”oberoende” för första gången  Ca 10 % upplever sannolikt en depression under året  Ca 5-8 % kan ha dyslexi 
Stor andel studenter med invandrarbakgrund  En ökande andel studenter kommer från studieovana hem  Ca 2-7 diagnostiserade med ADHD (varierar med kön och ålder) 
Det är inte ovanligt med studenter som har svenska som andraspråk  Relativt stor andel döva studenter eller studenter med hörselnedsättning  Några blinda studenter och studenter med synnedsättning 

Många av ovanstående faktorer påverkar studenternas studieresultat. Flera av faktorerna är kända stressorer och vi vet att stress påverkar våra studenters psykiska mående negativt. Exempelvis finns ett ömsesidigt beroende mellan stress och depression där de två tillstånden ofta driver varandra, det vill säga ökad stress riskerar att leda till ökad grad av depression och omvänt. Samtliga faktorer påverkar direkt och/eller indirekt våra studenters koncentration, arbetsminne, förmåga att minnas och lära. 

Det är inte bara enstaka individer som påverkas utan stressande faktorer påverkar de flesta av oss. Oftast är det inte individerna som är hindren utan hindren ligger i studiesituationen,  hur vi strukturerar vår undervisning liksom vad och hur vi undervisar. Undervisar vi för de yttre percentilerna, genom traditionell lärarcentrerad undervisning eller med särlösningar, når vi ett fåtal, se illustrerande normalkurva. Undervisning utifrån ett inkluderande undervisningsperspektiv riktar sig till hela studentgruppen. Vårt mål är en inkluderande undervisning för så många som möjligt med hög undervisningskvalitet. Då skapar vi de bästa förutsättningarna. 

Därför är det viktigt att analysera och fastställa: 

  • Vilka är dina mål med kursen?  
    - Vilka kunskaper, förmågor och färdigheter vill du att studenterna ska utveckla?
  • Vilka barriärer i undervisningen skulle kunna hindra dina studenter från att nå målen?  
  • Vilka barriärer finns i organisationen? 
    - Lärarstyrt? 
    - Studentstyrt? 
  • Vad behöver förändras, vad kan du påverka, hur går du vidare och varför gör du de förändringar du gör? 

Vad säger forskningen om utvecklingen hos unga vuxna, 19 till 25 år? 

Vår rekrytering riktar sig främst till åldrarna 19 till 25 år, unga vuxna. De utgör majoriteten av våra studenter. Deras hjärnor utvecklas fortfarande, särskilt den del av hjärnan, prefrontalloben, som styr exekutiva funktioner så som planering, beslutsfattande och att förstå konsekvenser av sina handlingar. Det påverkar deras förmåga att prioritera, kontrollera impulser och att lära.  

Allmänna råd

Se råden ovan men tänk också på att:

  • Inte alltid ha samma tider utan variera så att det kan passa för exempelvis dagislämning och/eller pendling.
  • Strukturera för tid både inom ett lärtillfälle men också mellan lärtillfällen.  Alla studerar inte under optimala förhållanden och alla har inte rätt till stöd. Det tar betydligt längre tid för någon med lässvårigheter, hjärntrötthet eller som ensamstående förälder hemma med barn att läsa en text eller ta del av annat material.
  • Heltidsstudier förpliktigar men räkna inte in helger som ”arbetstid”. Då är dagis stängt, många behöver extraarbeta för ekonomin eller bara få koppla av och ifrån.

Se gärna våra filmer:

Lär känna våra studenter

Minne, stress och kognition

Förkunskaper, förväntningar och krav

Referenser  

Folkhälsomyndigheten, Psykisk ohälsa bland högskole- och universitetsstudenter kan förebyggas.

Hogg, M. A. & Vaughan, G. M. (2014). Social Psychology. Pearson 

Klingberg, T. (2011). Den lärande hjärnan. Natur & Kultur 

Ramsden, P. (2003). Learning to teach in higher education. Routledge 

Santrock, J. W. (2014). Life span development. McGraw-Hill 

Taylor, S. E. (2015). Health psychology. McGraw-Hill 

För mer information 

Hörselskadades riksförbund

Socialstyrelsen

Specialpedagogiska skolmyndigheten 

Synskadades riksförbund

Förkunskaper och förväntningar 

 

Pauser är ett viktigt inslag i UDL och att undervisa men upplägget/behovet gäller också för våra egna möten. Vi kan inte vara vakna, alerta och koncentrerade under lång tid. Vi har olika behov och alla behov är inte synliga. Att ge tillräckligt många och tillräckligt långa pauser är viktigt både när vi undervisar på Camus och digitalt. Vi rekommenderar 15 minuters pauser efter 45 minuters lärmodul. Ur ett lärandeperspektiv är pauser och inte bara ”avbrott” viktigt. Gärna med lite fysisk aktivitet. Det är förstås valfritt att nyttja detta eller inte. Ur ett variationsperspektiv är pauser extra viktiga. Har någon svårt att röra sig eller det är långt till en handikapptoalett behöver det finnas tid. Inte bara till toalettbesök utan även tid att köpa fika. Det kan också vara viktigt att få komma ifrån en stund för att slippa ”surret” eller för att få vara för sig själv och låta hjärnan få lite återhämtning och vila. En del lider av s.k. ”hjärntrötthet” som kan vara tillfällig (efter en hjärnskakning) eller av mer kronisk art. Exempel på när det gagnar många är att få tid att följa upp ett samtal/sms som kom under undervisningen (från sjukt barn, skola, kollega som täcker upp för mig osv) eller för att hinna hämta datorn/boken jag glömt.  

Det är viktigt att inte utnyttja paustid för att täcka upp det vi inte hinner med. Det är vanligt att vi kortar eller tar bor pauser med kommentarer som ”det är väl OK att vi komprimerar?” eller ”vi kan väl köra på nu så slutar vi tidigare?”. Då är risken stor att vi kör över många som t.ex. behöver röra på sig för att bibehålla koncentrationen eller koppla ifrån en stund. Det bidrar inte till undervisning på lika villkor.  

Vi vill att studenterna har fokus och lägger sin energi på sitt lärande. Därför måste vi undvika att skapa hinder som gör att studenterna måste lägga energi på att exempelvis leta efter instruktioner och material. Vi har ofta individuella lösningar för exempelvis studiehandledningar (kursguide, studieguide etc.), liksom för strukturen på våra kurssidor på Blackboard. Otydlighet skapar osäkerhet och är ett onödigt hinder som kan lösas genom gemensamma riktlinjer för innehåll och struktur. Till exempel är det bra att publicera information om exempelvis schema, inlämningar på enbart ett ställe för att undvika olika versioner i samband med uppdateringar och/eller ändringar. Att alltid använda och publicera tillgängliga dokument, PowerPoints och filmer hjälper till att skapa tydlighet och access. Det finns många och enkla åtgärder som underlättar. 

Textdokument  

Allmänt 
Använd alltid en befintlig mall, Word eller PowerPoint, rubriknivåer och befintliga listor när ni skriver text eller skapar en PowerPoint. Det ger ett dokument som fungerar för talsyntes och skärmläsare som både kan läsas och höras. Om du ändrar teckensnitt och storlek från mallens standard  försäkra dig om teckenstorlek (minst 12 px i Word och 24 px i PowerPoint). Använd teckensnitt utan serifer, det vill säga enkla och raka teckensnitt, såsom San Serif, Calibri, Franklin Gothic Book, Lucidas sans eller Segoe UL. Mer information om hur du kan skapa tillgängliga dokument.

Kursiverad och/eller färgad text 
Observera att skärmläsare eller TorTalk inte reagerar på färgad text och kursivering. Hjälpmedel kommer inte notera att texten är formaterad på något annat sätt. Däremot kan färgad eller kursiverad text påverka de som läser med ögonen och har svårigheter med det t.ex. p.g.a. dyslexi eller synnedsättning, texten blir ännu ”grötigare” och det är svårare att urskilja var ord börjar och slutar, texten kan upplevas som ”en enda grötig massa”. Då är det bättre att använda fet stil.  

Exempel: ”Kursiverad text kan t.ex. vara svårt för en person med dyslexi att läsa, texten blir ännu ”grötigare” och det är svårare att urskilja var ord börjar och slutar, texten kan upplevas som ”en enda grötig massa”. 

Definitioner 
Vi rekommenderar att ni förklarar begrepp som används i text t.ex.: ”Kursmål är …”;  ”Betygskriterier är de kriterier som …”; eller ”När vi säger Case så menar vi ….”. Beroende på kursnivå kan det vara ett bra sätt att visa att vi inte tar förgivet vilka förkunskaper studenterna har. Definitionerna kan göras löpande i text eller muntligt för innehållet i en PowerPoint under en föreläsning. 

Bilder, tabeller och färgscheman 
Utförlig beskrivning om hur du kan tillgängliggöra dina bilder, och tabeller hittar du här.

Bilder 
Vi använder gärna bilder och figurer för att liva upp, komplettera eller illustrera innehåll i en text eller en PowerPoint. Bilder och figurer kan hjälpa oss att minnas. Tyvärr kan inte talsyntes och skärmläsare per automatik ”läsa” eller tolka bilder eller figurer vilket innebär att de endast bör användas för att komplettera en text. För att kommunicera innehållet i dina bilder behöver de beskrivas med en kortfattad text., s.k. alternativ text. I de flesta versioner av Word kan du ange alternativ text genom att högerklicka på en bild och välja redigera alternativtext. 

Tabeller och färgscheman 
Vid användandet av grafiska element t.ex. färgade rutor, tabeller och moment som korresponderar med en färg som syns i exempelvis ett schema är det viktigt att dessa enbart kompletterar och inte ”bär” dokumentet. Informationen måste vara läs- och tolkningsbar även utan de grafiska elementen. Exempelvis är ett färgkodad schema snyggt, tilltalande och lätt att förstå för en person som t.ex. jobbar med färg och ser alla mönster i färg, men det är viktigt att tänka på att vi har eller kan få studenter som är blinda eller studenter som är seende men som inte ser färg. Det kan vara bra att läraren informerar om att studiehandledningen innehåller bilder, rutor och tabeller med färgelement och om någon har svårt att se färg så går det bra att höra av sig så löser ni det tillsammans.  

Det är viktigt att komma ihåg att vi måste vara duktiga på den tekniska tillgängligheten och formateringsstruktur för att få ett dokument med rutor, tabeller och färger att fungera för vissa synskadade och blinda studenter. Det är en kompetens få av oss har idag. En lösning kan vara att ha/tillhandahålla en ren textversion. I så fall är det väsentligt att samtliga versioner hålls uppdaterade vilket inte alltid är så lätt. 


Ett generellt råd är att vara sparsam med tabeller i dina textdokument. Använd listor istället för tabeller när du kan!  

Att skapa en bra PowerPoint 
När du presenterar din PowerPoint tänk på att alltid läsa all text och ge korta beskrivningar, syntolkningar, till dina bilder.  

PowerPoint, lässvårighet och dyslexi 
Det är många inom universiteten som har dyslexi eller andra former av lässvårigheter. Det vi kan göra för att tillgängliggöra våra PowerPoints för dem underlättar också läsbarheten för alla andra.  

  • Det underlättar att använda teckensnitt utan serifer, det vill säga enkla och raka teckensnitt, såsom Calibri, Franklin Gothic Book, Lucidas sans eller Segoe UL. De är lättare att läsa än komprimerade teckensnitt, teckensnitt med smala och breda linjer eller roliga teckensnitt. Använd fetstil för att accentuera din text isället för kursivering eller understrykning.  
  • Använd teckenstorlekar på minst 24 punkter.  
  • Skriv inte för mycket på varje slide och lämna gott om utrymme ovanför och nedanför varje textrad. En bra regel är att tänka ”6 på 7” vilket innebär 6 ord per rad och 7 rader per bild/slide. 
  • Ge ut din PowerPoint i god tid innan läraktiviteten. Då kan studenterna förbereda sig, lyssna, komplettera sina anteckningar samt följa med i sin egen takt. Tänk att slippa ”kan du gå tillbaka ….” och fråga ”hann alla med …”.  
  • Använda ”Anteckningsdelen” för att ge fördjupad information. Dessa har lättläst teckensnitt som standard.  
  • När det gäller färger så fungerar en ”off-white”-bakgrund med svart text eller en mörk (stilla) bakgrund med vit text bra. Texten ska ha mycket utrymme runt bokstäverna. Helt vit bakgrund kan göra texten svårare att läsa.  
  • För att skapa struktur är det bra att använda bilder och färger med en hög kontrast. Bilder är bra för att strukturera innehållet på en slide och dela upp texten. Glöm dock inte att lägga till textbeskrivning till varje bild och tänk på att inte bygga informationsstukturen på färgindelningen enbart då färg inte ses av alla.  

Bilder, tabeller och diagram 
Använd inte bara färg för att visa fördelningar eller resultat. Om du vill förstå hur ditt färgglada diagram ser ut för någon som inte ser färg eller bara vissa färger, välj ”Visa” och ”gråskala”. För att tillgängliggöra ett diagram är det bra att kombinera färg och text och färg och form. Använd gärna svart text på vit bakgrund (eller omvänt) då de kontrasterar varandra. Lägg också till beskrivningar av dina bilder, tabeller och diagram genom att använda alternativtext (för Windows högerklickar du på bilden och väljer ”Redigera alternativtext”. Kom ihåg att även ange eventuell text som finns i en bild i alternativtexten då den inte läses av skärmläsare eller talsyntes. Likaså är det svårt att tyda bilder eller figurer som ligger i lager eller som ska bilda en helhet. Gruppera dem till en bild genom att hålla ner ”skift-tangenten” och klicka på varje ingående element, välj ”Format” och ”Gruppera objekt. Beskriv dem med hjälp av alternativ text. 


Om bilden föreställer ett avancerat diagram är det lämpligare att istället lägga till en bildtext under bilden eller i anteckningar. Skämläsare och talsyntes läser de anteckningar eller det manus du lägger in i din PowerPoint och anteckningarna är ett bra sätt att förmedla mer information. 

Organisera innehållet i din PowerPointbild 
När du skapar en PowerPoint är det viktigt att veta att talsynteser och skärmläsare inte alltid läser innehållet i den ordning du tänker dig. För att vara säker på att innehållet läses i den ordning du tänkt dig är det bra att använda de fördesignade mallar som visas när du trycker ”Ny bild”. Välj den bild som du upplever passar bäst och behåll utseendet, det vill säga ta inte bort eller ändra ordning på elementen på bilden/sliden. Självklart kan du skapa egna slides och också se hur de ”läses” av skämläsare och talsyntes. Se nedanstående länk för stöd.  

Du hittar utförlig information om hur du skapar tydliga och tillgängliga PowerPoints här.

Omvandla till pdf 
Om du vill omvandla ditt dokument eller PowerPoint till en PDF, är målet att göra det på ett sådant sätt att tillgänglighetsanpassningarna i Word-dokument bibehålls, dvs. rubrikstruktur, alternativ text för bilder och uppmärkningar som uttryckligen identifierar listor, tabeller, dokumentspråk. Om du tycker att det är hanterbart kan du välja att lägga upp dina dokument i både word- och pdf-format så kan studenten själv välja. Hur du omvandlar dokument till pdf kan du se här. 

Här hittar du mer tips om tillgängliga dokument.

Skanning av litteratur 
Undvik att skanna sidor ur läroböcker och annan litteratur då det endast skapar en bild av texten (det går t.ex. inte att markera ord och meningar). Det gör att texten blir otillgänglig. Undersök alltid om källan finns upplagd på webben, om artikeln finns i en tryckt tidning kanske den finns att googla fram. Blinda studenters skärmläsare kan inte alls läsa skannad text. Talsyntes (TorTalk) kan läsa texten men uppläsningen blir av sämre kvalitet och är beror av skanningskvalitén.  

Om du ändå behöver skanna in:  

  • Var noggrann.  
  • Skanna med så hög upplösning som möjligt för bästa kvalité.  
  • Se till att pappret ligger rakt så att raderna blir raka.  

Att använda film som en resurs i undervisningen har blivit allt vanligare inom högre utbildning och upplevs ofta som ett positivt inslag av både lärare och studenter. Hur du skapar pedagogiska och tillgängliga undervisningsfilmer kan du ta del av här.

 

Det är inte ovanligt att våra kurser har olika struktur på Blackboard. Ofta utifrån det som vi själva, som lärare, upplever fungerar för oss eller en struktur som vi ärvt och inte tänkt så mycket på. Studenterna måste dock lägga mycket tid på att bekanta sig med varje ny struktur, särskilt studenter som läser ämnes-/institutionsöverskridande kurser och program. Att göra våra kursstrukturer i Blackboard mer tillgängliga är inte svårt. Tips på och bakgrund till hur du kan skapa tillgängliga kursstrukturer på Blackboard ges på följande länkar:  

Chunkingprincipen

Hur organiserar jag tillgängliga kursstrukturer i Blackboard