Paperpresentation 19 maj
En digitaliserad högre utbildning för vilka syften? En kritisk diskursanalys av svensk digitaliseringspolicy
Det övergripande målet för svensk digitaliseringspolitik är att Sverige ska bli ”bäst i världen på att utnyttja digitaliseringens möjligheter”. I linje med europeiska policys beskrivs modernisering av utbildningssystemet i den svenska digitaliseringsstrategin som en viktig satsning i syfte att stärka individers digitala kompetens och företags innovationsförmåga. I takt med att kraven på att digitalisera utbildningen från såväl regering som lärosätesledningar växer sig allt starkare, blir det viktigt att kritiskt utforska vilka värderingar och ideologier som ligger till grund för antaganden, påståenden och argument i policytexter som rör denna utveckling. I denna studie har vi använt kritisk diskursanalys för att undersöka diskurser kring digitalisering av utbildning i SOU:n ”För digitalisering i tiden” från 2016. Resultatet visar en tydlig och konsekvent neoliberal inramning av utbildning med fokus på ekonomisk tillväxt och ökad konkurrenskraft och indikerar att digitalisering kan utgöra en språngbräda för ett ökat marknadsinflytande i svensk högre utbildning.
Presentatörer: Marita Ljungqvist och Anders Sonesson
Universitetspolitikens kolliderande temporaliteter: Tidshorisonter och demokratisk legitimitet i svenska universitetsreformer och utredningar
Den moderna universitetsidén har i takt med 1900-talets hastiga samhällsförändringar utsatts för olika påfrestningar. Ett problem i universitetspolitiken består i dilemmat att å ena sidan respektera akademisk frihet och låta kunskapsproduktionen verka långsiktigt enligt den vetenskapliga kollegiets prioriteringar och å andra sidan ta hänsyn till mer omedelbara politiska krav om samhällsnytta. Det hävdas ofta att demokratin kräver långsiktighet, men paradoxalt nog tycks demokratiska krav med utgångspunkt i kortare temporala cykler alltmer pressas in i universitetens logik. I detta paper närmar jag mig denna spänning med utgångspunkt i centrala universitetsreformer och universitetsutredningar under det svenska 1900-talet, alltifrån mellankrigstiden och framåt, det vill säga perioden då den högre utbildningen demokratiserades, expanderade och gjordes till en av välfärdsstatens mest prioriterade sektorer.
Presentatör: Hampus Östh Gustafsson