Paperpresentation 20 maj
Legitimerande retoriska strategier i organisationsförändringar: Exemplet forskningsanknytning
Från 1800-talet har ett nära samband mellan forskning varit en vägledande princip och, med nutida språkbruk, en av de viktigaste kvalitetsaspekterna i högre utbildning, accentuerat på olika sätt när UKÄ och dess föregångare har utvärderat utbildningskvalitet. Denna studie handlar om hur forskningsanknytning kan vara en del av styrning och ledning vid UoH. Mer specifikt behandlas frågan hur forskningsanknytning används som retorisk strategi för att legitimera förändringsprocesser. Tre fall som rör flera nivåer av förändring är föremål för analys: från samgående mellan lärosäten, flytt av utbildning från ett campus till ett annat samt intern organisation inom ett lärosäte. Exemplen visar hur en stärkt forskningsanknytning anförts som något odiskutabelt och alltid eftersträvansvärt som gör den föreslagna förändringen inte bara önskvärd utan nästintill oundviklig.
Presentatör: Lars Geschwind
De svenska lärosätenas avkollegialisering
Denna studie analyserar effekterna av managementidéer inom universitet och högskolor, och vårt analytiska fokus ligger på balansen mellan linjestyrning och kollegialt styre. Vi presenterar en empirisk studie av förändringen av styrningsstrukturerna vid samtliga 31 statliga universitet och högskolor i Sverige. Utgångspunkten är den så kallade autonomireformen från 2011, som avreglerade det författningsmässiga stödet för fakultetsnämnder. För att utvärdera reformens konsekvenser, analyserar vi såväl kollegiala organ som akademiska ledningsuppdrag före och efter reformen. Våra resultat visar att linjeorganisationens roll förstärkts vid tillsättning av akademiska ledare, att den kollegiala sakkunskapens roll urvattnats samt att kollegiala organ förlorat beslutsmandat – det vill säga, att de statliga lärosätena avkollegialiserats.
Presentatörer: Johan Boberg och Shirin Ahlbäck Öberg