Högskolepedagogiska perspektiv

Sju glada studenter ler tillsammans i grupp.

Kursen Högskolepedagogiska perspektiv är en av tre kurser som bildar bas i din högskolepedagogiska kompetens tillsammans med kurserna "Högskolepedagogiska grunder" och "Att jobba rättssäkert som lärare". Dessa tre kurser måste ingå bland de minst 10 veckors behörighetsgivande utbildning som krävs för lektorat. De övriga tre veckorna kan du välja bland våra temakurser.

Högskolepedagogiska perspektiv ersätter tidigare kursen Universell design för lärande som har bytt namn och utvecklats. 

Du får lära dig att utvärdera undervisning och examination och problematisera studenters lärande utifrån olika högskolepedagogiska och ämnesdidaktiska perspektiv.

Till de perspektiv som behandlas hör breddat deltagande, hållbar utveckling, jämställdhet, demokrati, internationalisering, tillgänglighet och digitalisering, och under kursen får du reflektera över hur dessa olika perspektiv förstärker, försvagar, komplicerar – kort sagt förhåller sig – till varandra.

Kursen förutsätter att du deltar aktivt i kursens läraktiviteter och genomför eget arbete inför, mellan och efter kurstillfällena. Kursen förutsätter aktivt deltagande med eget arbete inför och mellan kurstillfällena. 

80 h motsvarande 2 veckors heltidsstudier eller 3 hp. Observera att godkänt resultat på kursen inte automatiskt ger högskolepoäng (hp) utan endast efter beslut om tillgodoräknande från institutionen kan hp ges.

 

Behörig är den som har avslutat Högskolepedagogikens grunder eller UP1 eller motsvarande. Inget urval görs. Behöriga sökande bereds plats allt eftersom en komplett * ansökan inkommer till Högskolepedagogiskt centrum. Anmälan kan komma att stänga före sista anmälningsdag om kursen fylls och därmed kan kursen bli fulltecknad före sista anmälningsdag. Vid för få anmälda, kan kursen komma att ställas in.

* Komplett ansökan innebär att den digitala anmälan har inkommit samt att din närmaste chef har godkänt ditt deltagande. För denna kurs krävs också att du har styrkt din behörighet för gällande förkunskapskrav.

Högskolepedagogiska perspektiv

Behörighetsgivande kurs i högskolepedagogik, 2 veckor

1 ALLMÄN INFORMATION

Örebro universitets högskolepedagogiska kursutbud är utarbetat i enlighet med de rekommendationer om omfattning, mål och behörighet för behörighetsgivande högskolepedagogisk utbildning som antogs av Sveriges Universitets- och Högskoleförbund (SUHF) 2016-04-14, bland annat för att underlätta ömsesidigt erkännande av kurserna lärosäten emellan. Vid Örebro universitet ges kurserna som personalutbildning.

I kursen Högskolepedagogiska perspektiv arbetar deltagarna med följande av SUHF:s mål för behörighetsgivande högskolepedagogisk utbildning:

Deltagaren ska

  • kunna diskutera och problematisera studenters lärande inom det egna ämnesområdet utifrån utbildningsvetenskaplig och/eller ämnesdidaktisk forskning med relevans för undervisning i högskolan,
  • självständigt, och tillsammans med andra, kunna planera, genomföra och utvärdera undervisning och examination på vetenskaplig eller konstnärlig grund inom det egna kunskapsområdet,
  • kunna använda och medverka till utveckling av fysiska och digitala lärandemiljöer för att främja gruppers och individers lärande,
  • kunna möta studenter på ett inkluderande sätt samt ha kunskap om regelverk och stöd för studenter med funktionsnedsättningar,
  • kunna använda relevanta nationella och lokala regelverk samt diskutera samhällets mål med den högre utbildningen och det akademiska lärarskapet i relation till den egna praktiken och studenternas medverkan i utbildningen,
  • visa ett reflekterat förhållningssätt till det egna akademiska lärarskapet, relationen till studenterna, samt till den högre utbildningens värdegrund såsom demokrati, internationalisering, jämställdhet, likabehandling och hållbarhet,

2 OM KURSEN

Högskolepedagogiska perspektiv motsvarar 80 arbetstimmar, d.v.s. två veckors heltidsstudier, och är beslutad av föreståndaren för Högskolepedagogiskt centrum 2020-06-24.

2.1 Kursens mål

Efter avslutad kurs ska deltagaren kunna

  • utvärdera undervisning och examination utifrån högskolepedagogiska perspektiv såsom breddat deltagande, hållbar utveckling, jämställdhetsintegrering, likabehandling, tillgänglighet och digitalisering,
  • problematisera olika högskolepedagogiska perspektiv och reflektera över hur de förhåller sig till varandra,
  • diskutera olika högskolepedagogiska perspektiv i relation till ämneskulturer och kunskapstraditioner,
  • reflektera över samhällets mål med den högre utbildningen, integrering av olika perspektiv, progression, lärande och studentvariation,
  • kritiskt diskutera sina egna och andras pedagogiska och didaktiska ställningstaganden utifrån olika högskolepedagogiska perspektiv.

2.2 Kursens innehåll

I kursen Högskolepedagogiska perspektiv arbetar deltagarna teoretiskt med högskolepedagogiska perspektiv såsom breddat deltagande, hållbar utveckling, jämställdhetsintegrering, likabehandling, tillgänglighet och digitalisering och praktiskt med hur dessa förhåller sig till olika ämneskulturer, kunskapstraditioner, lärandemål, integrering och progression. Mellan och under undervisningstillfällena kommer varje deltagare att författa skriftliga reflektioner med fokus på olika högskolepedagogiska perspektiv.

Den avslutande kursuppgiften utgörs av en samförfattad text som problematiserar studenters lärande inom det egna ämnesområdet utifrånhögskolepedagogisk och ämnesdidaktisk forskning med relevans för under-visning i högskolan och i enlighet med SUHFs rekommendationer. Fokus läggs främst vid samhällets mål med den högre utbildningen utifrån olika perspektiv: demokrati, internationalisering, jämställdhet, likabehandling och hållbar utveckling.

2.3 Studieformer

Som studieformer används eget utvecklingsarbete, presentationer, diskussions- och reflektionsseminarium. Läraktiviteterna genomförs enskilt, i helgrupp och i mindre arbetsgrupper. Kursmaterial och kursinformation publiceras på Örebro universitets lärplattform.

2.4 Obligatorisk närvaro

Eftersom det kollegiala utbytet av erfarenheter och kunskaper är ett viktigt inslag på kursen, är deltagande i all undervisning obligatoriskt. Om deltagaren inte kan närvara vid det första kurstillfället kan denna inte beredas plats på kursen. Vid förhinder att delta vid något av de övriga kurstillfällena ska deltagaren i god tid kontakta kursansvarig för information om hur läraktiviteten ska genomföras eller kursinnehållet inhämtas på annat sätt. Vid en närvarograd lägre än 75 % måste deltagaren gå om kursen.

2.5 Examination

Kursen examineras genom att deltagarna skriver självständiga reflektioner samt en samförfattad text som problematiserar studenters lärande inom det egna ämnesområdet utifrån högskolepedagogisk och ämnesdidaktisk forskning med relevans för undervisning i högskolan i enlighet med SUHFs rekommendationer. Fokus läggs främst vid samhällets mål med den högre utbildningen utifrån olika perspektiv såsom: demokrati, internationalisering, jämställdhet, likabehandling och hållbarhet.

Kursen examineras med betygsstegen U (Underkänd) och G (Godkänd). Vid ett underkänt resultat har deltagaren rätt till omexamination under två år efter ordinarie examination. Omexamination genomförs genom deltagande i och förberedelse inför sista kurstillfällets läraktivitet under efterföljande terminer om inte annan likvärdig examinationsgrupp kan sammankallas.

2.6 Litteratur

Böcker (utvalda kapitel)

Bracken, S. & Novak, K. red. (2019). Transforming higher education through universal design for learning. New York: Routledge.

Kalman, H. (1999). The Structure of Knowledge: Existential Trust as an Epistemological Category. Umeå: Umeå universitet.

Wyndhamn A-K. & Arpi, I. (2020). Genusdoktrinen. Stockholm: Fri Tanke förlag.

Artiklar

Hays, J & Reinders, H. (2020). Sustainable Learning and Education: A Curriculum for the Future, International Review of Education 66: 29–52.
Hammer, D., Bleiman, J. & Park, K. (1999). Between Positivism and Postmodernism: Hannah Arendt on the Formation of Policy Judgements, Policy Studies Review 16: 148-182.

Dessutom tillkommer filmat material efter särskild specificering, max. 180 minuter. Avseende kurslitteratur kan max. 100 sidor obligatorisk och/eller valbar litteratur tillkomma som i så fall anges vid kursstart.

Styrdokument för Örebro universitetet

  • Handlingsplan för jämställdhetsintegrering 2017-2019
  • Handlingsplan för hållbar utveckling 2019-2022
  • Kvalitetssystem för utbildning på grundnivå, avancerad nivå och forskarutbildning
  • Policy för en god arbets- och studiemiljö
  • Örebro universitets pedagogiska grundsyn
  • Örebro universitets vision

Övrigt

Jämställdhet i akademin –Slutrapport av jämställdhetsintegrering i högskolor och universitet programperioden 2016-2019, Rapport 2020:6

Jämställdhetsmyndigheten

2.6 Kursintyg

Efter avslutad kurs utfärdas kursintyg.

3 KRAV PÅ TIDIGARE KUNSKAPER

Universitetspedagogik 1, Högskolepedagogikens grunder eller motsvarande.

Läs kursplanen som pdf.

Kursen kommer att gå digitalt vårterminen 2021. 

Tisdagen den 2 mars 2021. 
Tisdagen den 16 mars 2021. 
Tisdagen den 23 mars 2021. 
Tisdagen den 20 apri 2021 (examination). 

För anställda vid universitetet erläggs ingen avgift utan kostnaden bekostas av fakultetsmedel.

Externa deltagare betalar en kursavgift som motsvarar 2000 kr ex moms/veckas heltidsstudier. Kurskostnaden faktureras efter kursstart. Vid avbokning efter sista anmälningsdag ca 1 månad före kursstart, utan synnerliga skäl, kommer Högskolepedagogiskt centrum att avgiftsbelägga deltagarens beställande enhet med 2000 kr.

Kursansvarig Felicia Garcia svarar på frågor om kursinnehåll.
Telefon 019-30 13 22, e-post: This is an email address

Kursadministratör Anna Asplund svarar på praktiska frågor om tider, lokaler och registrering i lärplattformen Blackboard, fakturor med mera. Telefon 019-30 37 84, e-post: This is an email address

Anmälan är öppen från 13 oktober till längst 23 februari. Observera att anmälan kan komma att stänga före sista anmälningsdag om kursen fylls. Länk till anmälan.