This page in English

Nytt forskningsprojekt om biogas och AI

Amy Loutfi i robotlabbet och Anna Schnürer i biogaslabbet.

Amy Loutfi i robotiklabbet på Örebro universitet och Anna Schnürer, som matar en biogasreaktor, i biogaslabbet på SLU.

Effektivare produktion av biogas med hjälp av AI. Det är målet för ett nytt forskningsprojekt vid Örebro universitet och Sveriges lantbruksuniversitet, SLU – som har fått över fem miljoner kronor från Energimyndigheten.

Biogas spelar en viktig roll om Sverige ska nå sina miljö- och klimatmål. Om produktionen ska öka behövs nya råmaterial och fler produktionsanläggningar – men framför allt en teknisk utveckling.
 
De kemiska processerna går redan att övervaka och mäta – till exempel nedbrytning, gasproduktion och fettsyror. Det är svårare att följa de mikrobiologiska processerna, där ett samarbete av ett stort antal olika typer av mikroorganismer är kritiska för att bryta ner och omvandla avfallet till biogas.
 
– Vi ska använda AI för att göra detta – och för att titta på orsak och samband mellan de kemiska och mikrobiologiska processerna, säger Amy Loutfi, professor i informationsteknologi vid Örebro universitet.

AI är lösningen

Forskarna beskriver hur många anläggningar kör säkert - inställningarna är långt ifrån optimala men de orsakar inte heller kostsamma stopp i produktionen.
 
– Jag är övertygad om att AI är lösningen på att förstå den mycket komplexa mikrobiologi som driver en biogasprocess, säger Anna Schnürer, professor i mikrobiell bioteknik vid SLU, som leder det nya projektet.
 
– För oss är det en win-win-situation. Vi kan hjälpa till att optimera anläggningarna och samtidigt vidareutveckla AI-metoderna, säger Amy Loutfi.

Text: Linda Harradine
Foto: Maria Westerholm och Jesper Eriksson

Biogas är en förnybar energikälla som bildas när organiskt material som gödsel, matrester, växter eller avloppsvatten bryts ner i syrefria miljöer. Biogas består huvudsakligen av metan och koldioxid. Under nedbrytningen bildas också en näringsrik rest som kan användas som gödningsmedel på åkermark.

I Sverige har biogasprocessen länge använts på reningsverk för att stabilisera slam. På 70-talet byggdes biogasanläggningar på sockerbruk och massafabriker för att rena avloppsvatten och sedan 80-talet byggs anläggningar för att utvinna biogas från avfallsdepåer och från livsmedelsindustrier och matavfall.  Idag växer antalet anläggningar, framför allt för biogasproduktion från gödsel. Biogas kan användas till värme, el och drivmedel och bidrar till att minska utsläppen av växthusgaser.
 
I projektet ingår förutom forskare från Örebro universitet och Sveriges lantbruksuniversitet olika biogasanläggningar via kommunala bolag och industri: Uppsala vatten och Avfall, Tekniska verken i Linköping, Gasum, Scandinavian Biogas Fuels, ST1, HZI Jönköping Biogas. SLUs egen biogas anläggning på Lövsta försöksgård är också med i projektet.
 
Budgeten för hela projektet är 7,5 miljoner kronor från Energimyndigheten och partners. 1,5 miljon går till forskning vid Örebro universitet.