This page in English

Förändring av blodfetter förvarnar om utvecklingen av psykos visar forskning

Blodfetter i ett blodkärl

Förändringar av blodfetter förvarnar om utvecklingen av psykos hos en person i riskzonen. Samma koppling finns också till viktökning. Det visar ny forskning vid Örebro universitet
– Resultatet visar att mätning av blodfetter kan användas för att identifiera personer med högst risk att utveckla en psykos. Eller att öka i vikt, vilket är vanligt vid en psykos, säger Matej Orešič, forskare i biomedicin vid Örebro universitet.

En psykos innebär att inte kunna skilja på verklighet och fantasi. Läs mer på Vårdguiden 1177.

Läkarna kan se tidiga tecken på risk för psykoser, men det finns idag ingen allmänt erkänd behandling för dessa patienter.

Han har lett tre nyligen publicerade studier om kopplingen mellan lipidmetabolism, det vill säga omsättning av fett i blodet, och uppkomsten och utvecklingen av psykoser, och viktökning kopplad till sjukdomen. Studierna har utförts i samarbete med forskare från University of Turku (Åbo) och King’s College London.

Kunskapen om tillstånd med hög risk för att utveckla psykos (CHRP) har fördjupats under de senaste 20 åren. Men det är fortfarande svårt att förutsäga individuell utveckling av sjukdomen, inklusive psykotiska episoder, alltså en kortvarig och övergående psykos. Enbart 30 procent av individerna med hög risk för psykos blir sjuka. Därför är dagens forskning inriktad på att identifiera vilka som mest sannolikt utvecklar sjukdomen.

– Möjligheten att identifiera biomarkörer hos individerna skulle underlätta en individuell behandling av dessa patienter i riskzonen, säger Matej Orešič.

 Matej Orešič

Matej Orešič

I en studie publicerad i Biological Psychiatry mäter han och hans forskarkolleger lipider i blodet, både hos personer i riskzonen för att utveckla psykos, och friska försökspersoner. Resultaten visar att de patienter som utvecklat psykoser hade en viss lipidprofil vid tillfället.

– Vi kunde alltså visa att förändringar i lipidprofiler föregår en psykos och att lipidprofiler kan vara användbara kliniskt för att förutsäga vilka individer med risk för psykos som mest sannolikt utvecklar sjukdomen, säger Matej Orešič.

Nyligen har andra studier visat att metaboliska sjukdomar, till exempel viktökning och insulinresistens, är vanliga hos patienter med hög psykosrisk. Det handlar alltså om en direkt koppling av metaboliska faktorer till själva psykosen, och inte som en följd av en ohälsosam livsstil och medicinering. Detta kan också i sin tur ge upphov till viktökning.

Kan förebygga viktökning

I en annan studie, publicerad i Schizofrenia Bulletin, visar forskarna att både patienter med en speciellt hög psykosrisk och patienter som redan haft den första psykosepisoden hade en specifik triglycerid i blodet kopplad till viktökning.

– Mätning av lipider i blodet kan bli kliniskt användbart för att identifiera personer med hög  risk för metaboliska sjukdomar. Det ger möjlighet att sedan kunna rikta förebyggande och individuella insatser till dem som löper risk för viktökning , säger Matej Orešič.

Tidigare forskning har konstaterat ett samband mellan blodfetter och utvecklingen av psykos, men mekanismerna är inte klarlagda. Vissa resultatet pekar på att det så kallade endocannabinoidsystemet, ECS, inte fungerar på patienter med schizofreni. ECS består av hormoner och signalsubstanser och har en skyddande funktion i kroppen. ECS spelar en viktig roll i många ämnesomsättningssjukdomar, till exempel av fettlever som inte beror på alkohol.

Mäter direkt i hjärnan

Mängden endocannabinoidreceptorer kan idag mätas direkt i hjärnan hos människor med så kallad positronemissionstomografi (PET). En studie, publicerad i Schizophrenia, visar att sambandet mellan endocannabinoider i blodet och i hjärnan skiljer sig mellan patienter med en första psykosepisod, och friska människor.

– Det är ett steg mot att förstå kopplingen. Ytterligare studier behövs för att  förstå vilken roll endocannabinoider spelar för psykoser och möjligtvis hitta nya behandlingar för psykossjukdomar, säger Matej Orešič.

Dessa studier var en del av det europeiska samarbetsprojektet METSY (Neuroimaging platform for characterization of metabolic co-morbidities in psychotic disorders), som leddes av Matej Orešič.

Text: Maria Elisson