Forskare går samman för att hitta alternativ till hälsofara i etiopiska kök

Kvinnir lagar mat över öppen eld i ett hus på den etipopiska landsbygden.

En öppen eld inomhus – så ser den traditionella matlagningen ut på den etiopiska landsbygden. Röken är en hälsofara, särskilt för kvinnor och små barn.

Målet är att minska riskerna med rök från matlagning över öppen eld som idag är en utbredd hälsofara i Etiopien, särskilt för kvinnor och små barn.
Simon Athlin, forskare i medicin, har fått pengar från Vetenskapsrådet för att starta och koordinerar ett tvärvetenskapligt nätverk av forskare från Sverige och Etiopien.

Enligt Världshälsoorganisationen WHO orsaker rök från matlagning nära 4 miljoner dödsfall om året.

Häften av världens människor och nästa 90 procent att hushållen på landsbygden i låg- och medelinkomstländer, lagar mat och värmer upp sina bostäder med biobränsle, som ved, kol, dynga och växtavfall, på öppna eldar eller i traditionella spisar.

Nätverket av forskare har namnet Sustainable reduction of Household Air Pollution in rural Ethiopia (SHAPE) och arbetar med projekt som är i linje med FN:s globala mål för hållbar utveckling.

Projektet har fått 740 000 kronor av Vetenskapsrådet för att under två år förbereda fältarbetet.

–  Vi vill ta fram hållbara lösningar som förändrar sättet att laga mat, så att människor inte utsätter sig för rök och därmed riskerar sjukdomar, säger Simon Athlin, läkare och forskare i infektionssjukdomar.

Initiativet kommer från universitetet i Addis Abeba och utöver Örebro universitet deltar Chalmers tekniska högskola och Göteborgs universitet. 

–  Vi vet att röken från eld är skadlig för människor och globalt är rök från matlagning en av de största riskfaktorerna för sjukdomar som lunginflammation, KOL, lungcancer och hjärtsjukdomar, säger Simon Athlin.

Simon Athlin

– Vi vill visa hur förändringar ger förbättrad hälsa och hoppas kunna argumentera gentemot beslutsfattare i Etiopien för att ge problemet en högre prioritet, säger Simon Athlin.

I Etiopien, med en befolkning på över 100 miljoner, bor 80 procent på landsbygden. När befolkningen ökar, ökar också trycket på skogar som används för bränsle, en utveckling som inte är hållbar, utöver de direkta hälsoriskerna.

Projektet samlar forskare inom folkhälsa och medicin, men också bland annat genusvetenskap, geografi, arkitektur, husdesign och ventilation.

I tidigare projekt har man oftast begränsat insatsen till att byta ut själva spisarna, vilket har lett till att majoriteten av hushållen återgått till de traditionella matlagningsmetoderna inom ett par år.

– För att en förändring ska bli hållbar krävs att man tar hänsyn till traditioner, förväntningar, jämställdhet och hushållsekonomi. Den kunskapen finns i en redan genomförd studie.

– Vi vill visa hur förändringar ger förbättrad hälsa och hoppas kunna argumentera gentemot beslutsfattare i Etiopien för att ge problemet en högre prioritet, säger Simon Athlin.

Samarbete på lika villkor

Om två år ska samarbetet mellan forskarna konkretiseras till en studie i byar i ett distrikt i Etiopien, Butajira, ett område som forskare vid universitetet i Addis Abeba känner väl.

– Samarbetet mellan universiteten bygger på lika villkor och resultatet ska delas fritt med alla intresserade i båda länderna. Vårt mål är att konkret förbättra hälsan och miljön för familjerna på landsbygden i Etiopien. Det är också ett sätt att lättare komma ur fattigdom, säger Simon Athlin.

Text: Maria Elisson
Foto: Privat