Social Impact Lab 2022: Tidigt stöd ska hjälpa ungdomar som lider av depression

Porträtt av Katarina Lindstedt.

Depression bland barn och unga är ett stort samhällsproblem. För att möta detta vill Katarina Lindstedt implementera en gruppbehandling för ungdomar med depression i en första linjen-verksamhet, med syfte att kunna erbjuda tidiga behandlingsinsatser och avlasta specialistpsykiatrin.

Katarina Lindstedt är legitimerad hälso- och sjukvårdskurator vid Ätstörningsmottagningen i Örebro och affilierad forskare vid Institutionen för medicinska vetenskaper på Örebro universitet. I sitt arbete som behandlare och forskare ser Katarina ett ökat behov av tidiga insatser för ungdomar med psykisk ohälsa, vilket också är en aktuell och uppmärksammad fråga på flera olika samhällsnivåer. Många ungdomar i dag drabbas av depression eller depressiva symtom och Katarinas idé är därför att ge dessa ungdomar utökad möjlighet till stöd i ett tidigt skede genom att implementera en gruppbehandling med fokus på interpersonella färdigheter i en första linjen-verksamhet, som i ett nästa steg kan utvärderas systematiskt och vetenskapligt.

Social Impact Lab

Katarina Lindstedt arbetar som legitimerad hälso- och sjukvårdskurator och IPT-terapeut på Ätstörningsmottagningen i Örebro. Hon disputerade 2019 och är i dag affilierad forskare vid Institutionen för medicinska vetenskaper på Örebro universitet. Katarina Lindstedts forskning rör i huvudsak psykiatri och psykiatrisk behandling och särskilda forskningsintressen är bland annat ungas psykiska hälsa, ätstörningar, Interpersonell Psykoterapi (IPT) och kvalitativ forskningsmetodik.

Om IPT:

Interpersonell Psykoterapi (IPT) är en manualbaserad och tidsbegränsad terapiform som fokuserar på riskfaktorer och vidmakthållande faktorer kopplade till interpersonella svårigheter. Behandlingen syftar till att hjälpa en individ att lösa interpersonella problem av olika slag med målet att individen ska uppleva minskade symtom genom ökad tillgång till sitt sociala nätverk, minskad mellanmänsklig stress, förbättrad förmåga till känslomässig bearbetning och förbättrade interpersonella färdigheter.

Vilken samhällsutmaning vill du tackla med din idé?
– Psykisk ohälsa i form av depression utgör i dag en stor samhällsutmaning. Uppkomsten av nya fall är som högst bland tonåringar och unga vuxna och depression i tonåren har visat sig öka risken för bland annat missbruk, suicidförsök och skolrelaterade problem. Sjukdomen har också visat sig ha samband med annan psykisk ohälsa och öka risken för besvär i vuxen ålder som till exempel sämre prestationer i arbetslivet och problem relaterade till nära relationer. Vårdkostnaderna för depression är omfattande och trycket på vården är högt. För att försöka möta detta satsar många regioner i landet på att bygga upp en första linjens vård för barn och unga med psykisk ohälsa eller lindrigare former av psykisk sjukdom, med syfte att kunna erbjuda tidiga behandlingsinsatser och avlasta specialistpsykiatrin. 

Berätta om din idé!
– Min idé är att implementera en gruppbehandling för ungdomar med depression i en första linjen-verksamhet, som i ett nästa steg kan utvärderas systematiskt och vetenskapligt. Bakgrunden till min idé kan sammanfattas i två punkter: 1. I mitt arbete som behandlare och forskare ser jag ett stort behov av tidiga insatser för ungdomar med psykisk ohälsa. Forskning har visat att tidiga insatser ofta är en nyckelfaktor för kortare vårdtider och ett gott behandlingsutfall. 2. Utifrån min kliniska erfarenhet av att möta patienter och se olika individers behov av olika behandlingsformer anser jag det viktigt att utbudet av tidiga behandlingsinsatser breddas. För att försöka möta det stadigt ökade vårdtrycket kan gruppbehandling vara ett bra alternativ. Gruppbehandlingen baseras på Interpersonell Psykoterapi (IPT) och har fokus på interpersonella färdigheter.

Hur kan din idé komma till nytta i samhället? 
– I och med mitt deltagande i Social Impact Lab hoppas jag kunna testa min idé i Region Örebro läns nystartade första linjen-verksamhet Mottagningen psykisk ohälsa barn och unga, som ett första steg. Om behandlingsupplägget visar sig vara gynnsamt ur ett verksamhets- och patientperspektiv är min förhoppning att behandlingen kan spridas till andra liknande verksamheter i landet.

Hur kom det sig att du sökte dig till Social Impact Lab?
– Behandling med fokus på interpersonella färdigheter har visat sig vara hjälpsamt för många ungdomar med depressiva symtom. Det finns ett gott vetenskapligt underlag för detta som är viktigt att bygga vidare på. Jag sökte till Social Impact Lab för att få möjlighet att utveckla denna gruppbehandling i en första linjen-verksamhet, med målet att ungdomar med psykisk ohälsa i större utsträckning ska få möjlighet till stöd i ett tidigt skede.

Vad ser du för nytta med att vara med i Social Impact Lab?
– Social Impact Lab bygger på en väl utvecklad programidé som jag ser fram emot att få följa. Jag ser också fram emot att få bli en del av ett kreativt och inspirerande sammanhang och få lära mer om innovation, vilket jag tror att jag har nytta av både som forskare och kliniker.

Läs mer om Social Impact Lab här.

Katarina Lindstedt

Tjänstetitel: Affilierad forskare Organisation: Institutionen för medicinska vetenskaper

Profilsida: Katarina Lindstedt

E-post:

Telefon: 019 303000 (växel), 0703 276478

Rum: -

Katarina Lindstedt