Stress i tonåren kopplar till stroke som vuxen
Stressade tonåringar kan löpa större risk att få stroke senare i livet. Det visar Cecilia Bergh i sin doktorsavhandling i medicinska vetenskaper vid Örebro universitet. Hon har studerat hur egenskaper i tonåren påverkar risken att få hjärtkärlsjukdomar senare i livet.
För att kunna förebygga stroke och hjärtsjukdomar är det viktigt att livsstilsfaktorer som låg stresstolerans, låg fysisk kondition, högt blodtryck och ohälsosam vikt kan identifieras redan i tonåren.
– Psykosocial stress har tidigare kopplats till en ökad risk för hjärtkärlsjukdomar. I min avhandling har jag utvärderat stresstolerans i tonåren som en riskfaktor. Resultatet visar att män med låg stresstolerans i tonåren hade en markant ökad risk både för stroke och kranskärlsjukdomar i vuxen ålder, jämfört med män med hög stresstolerans, säger Cecilia Bergh.
Även risker som vuxna
Hon har som sjukgymnast jobbat många år med strokepatienter på neurokliniken vid Universitetssjukhuset i Örebro.
– Jag ville undersöka hur fysiska och psykiska egenskaper i tonåren är kopplade till risken för stroke och kranskärlssjukdom långt senare i livet, men också hur risker i vuxen ålder kan påverka.
Cecilia Bergh har hämtat data från mönstringsregistret. Även andra nationella svenska register har använts för information om mer än 250 000 män födda mellan 1952 och 1956. Dessa män har kunnat följas från mönstringstillfället i sena tonåren upp till 58 års ålder.
Vikt och förhöjt blodtryck
Förutom kopplingen mellan låg stresstolerans i tonåren och risken för stroke senare i livet visar avhandlingen också att flera egenskaper i tonåren kan kopplas till en sämre prognos efter en stroke. Det handlar om ohälsosam vikt och förhöjt blodtryck.
Ett överraskande resultat var att god fysisk kondition, som tidigare kopplats till minskad risk för hjärtkärlsjukdom, inte verkar ha samma positiva inverkan för män med låg stresstolerans. En förklaring kan vara att män med låg stresstolerans i tonåren har svårare att behålla god kondition upp i vuxen ålder.
– Vi har även undersökt sambandet mellan svåra infektioner i vuxen ålder och långtidsrisken för efterföljande hjärtkärlsjukdom. Vi observerade att sjukvårdskrävande blodförgiftning eller lunginflammation medför en ökad risk för hjärtkärlsjukdom, inte bara i samband med infektionen utan även under flera år efteråt.
Sjukdom med långt förlopp
Även om hjärtkärlsjukdomar vanligtvis inte uppvisar symtom förrän i vuxen ålder, finns data som tyder på att sjukdomen kan ha ett långt förlopp, med start redan i barndomen. En ackumulering av olika faktorer under hela livet kan sedan påverka framtida risker, men även enskilda händelser senare i livet kan också ha betydelse, oberoende av denna riskökning.
För att förebygga hjärtkärlsjukdom är det enligt avhandlingen betydelsefullt att redan i tonåren röra på sig regelbundet, men även att lära sig hantera stress.
– Det är också viktigt att tänka på livsstilsfaktorer och stresshantering efter en stroke eftersom det kan påverka risken för en ny stroke. Vår tolkning är att det aldrig är för tidigt och kanske heller aldrig för sent att försöka förebygga hjärtkärlsjukdom, säger Cecilia Bergh.