Befintliga centra, fokusområden, forskningsmiljöer och andra initiativ inom PSF@ORU

Forskning med inriktning mot en hållbar framtid bedrivs av såväl enskilda forskare som forskargrupper. De ingår i sin tur i olika organiserade miljöer som centra, fokusområden, forskningsmiljöer eller andra initiativ.

Plattformen för en hållbar framtid, PSF@ORU ska vara den samlande punkten för denna forskning genom att vara så inkluderande som möjligt och skapa förutsättningar för mångvetenskapliga samarbeten som kan bidra till lösningar för framtiden.

Plattformen får en samlande funktion, som ett paraply för de inomvetenskapliga ansatserna. Listan kommer att utökas när nya centra, grupper, fokusområden, eller forskningsmiljöer blir en del av PSF@ORU.

CCC vid Örebro universitet är en av de mest framstående inom risk- och kriskommunikationsområdet i Norden. Centret bildades år 2013 för att samla och synliggöra många års framgångsrik forskning inom Medie- och kommunikationsvetenskap (MKV) och retorikämnena vid universitetet rörande risk-, kris-, hot-, miljö- och beredskapsfrågor. Idag utgörs miljön av sex personer, där de flesta hör till MKV. Under senare år har centret framgångsrikt ansvarat för och medverkat i flera nationella och internationella forskningsprojekt rörande risk- och kriskommunikation. Centrets forskning har vanligen en tillämpad karaktär. Verksamheten vid centret är idag i hög grad myndighets- och forskningsrådsfinansierad.

Att bidra till ett hållbart samhälle präglar centrets verksamhetsidé i grunden. Vid centret studeras exempelvis individers riskperceptioner och mottagande av olika typer av risk- och säkerhetsbudskap när det gäller säkerhets- och miljöfrågor. Andra frågor som studeras rör kommunikationsaktiviteter med målet att förmå samhället, organisationer och individer att anpassa sig till framtida klimateffekter som torka, hetta och översvämningar. Ett tredje exempel rör myndigheters och andra aktörers budskapsstrategier och retorik för att hantera och möta risker och hot som redan har realiserats till kriser (till exempel pandemier och strålningsolyckor). Inom centret studeras även intern riskkommunikation, det vill säga hur risker styrs, kategoriseras, förhandlas och kommuniceras inom olika typer av riskhanterande organisationer för att skapa säkerhet, trygghet och hållbarhet.

Centrets forskare har stor erfarenhet av mångvetenskapliga miljöer och projekt inom risk- och miljöområdet, bland annat genom att flera medarbetare har bakgrund inom forskningscentrum Människa – Teknik – Miljö (se nedan). CCC:s forskare samarbetar även idag över disciplinområden genom exempelvis forskningsprojekt tillsammans med medicinsk strålningsfysik vid Lunds universitet, Avdelningen för radiofysik vid Göteborgs universitet samt Nationalekonomiämnet vid Handelshögskolan i Göteborg.

Läs mer om Centrum för kriskommunikation

CESSS är en forskningsmiljö som ska förstärka och skapa samarbetsmöjligheter för samhällsvetenskaplig miljö- och hållbarhetsforskning. Forskningsmiljön bygger på och är starkt rotad i en lång historia av mångvetenskaplig samhällsvetenskapliga miljö- och hållbarhetssamarbeten vid Örebro universitet. I miljön ingår 20 forskare från sociologi, statskunskap och psykologi, men det finns även väletablerade samarbeten med forskare och forskningsmiljöer från andra discipliner. CESSS arbetar aktivt med att stötta utveckling av mångvetenskapliga forskningsprojekt och program, organisera seminarier och konferenser, samt internationella forskarutbyten. CESSS har sedan 2020 finansiering från fakulteten för humaniora och socialvetenskap (HS) som del av en treårig strategisk satsning på starka forskningsmiljöer.

En förutsättning för hållbar framtid är att samhället framgångsrikt tar sig an dagens miljö- och klimatutmaningar. Forskare så väl som praktiker pekar på behovet av omställning till ett hållbart och säkert samhälle. Samhällsvetenskaplig forskning bidrar med avgörande kunskap och förståelse till en sådan samhällsförändring. Inom CESS bedrivs forskning kring allmänhetens engagemang för att förstå hur människors livsstilar, beteenden och val i vardagslivet (konsumtion, återvinning, energisparande) kan förändras i en mer hållbar riktning, men också hur kollektivt engagemang och stöd för nödvändiga kollektiva förändringsprocesser kan stärkas. Forskning med nära koppling till social hållbarhet genomförs också i form av hur allmänheten upplever olika hållbarhetsproblem med fokus på oro, hopp, mening och välmående. Vidare bidrar CESSS med forskning om styrning för en hållbar utveckling, där vi bland annat bidrar med en ökad förståelse för nya styrmedel, samverkan, institutionsuppbyggnad och demokrati och deltagande. Slutligen, bedriver CESSS forskning om kunskapsproduktion, expertis och lärande för att öka förståelsen för den vetenskapliga kunskapens centrala roll i arbetet med hållbar utveckling, hur denna kunskap skapas, dess relation till politiska processer och andra kunskapsformer, samt varför den vetenskapliga kunskapen kring hållbarhetsfrågor i allt högre grad utmanas och ifrågasätts.

Inom ORU-PSF bidrar CESSS med samhällsvetenskaplig forskning av högsta internationella kvalitet. CESSS deltar även aktivt i mångvetenskapliga utbildningar inom hållbarhetsområdet både för studenter och anställda vid Örebro universitet och har nära samarbete med aktörer (myndigheter, kommuner, intresseorganisationer) i det omgivande samhället. Sammantaget bidrar CESSS med samhällsvetenskapliga perspektiv, metoder, teorier och utgångspunkter som är avgörande för ORU-PSF:s mångvetenskapliga aktiviteter inom forskning, undervisning och samverkan, ett arbete som strävar mot plattformens vision om att bidra till den samhällsomvandling som är nödvändig för att skapa en hållbar framtid.

Läs mer om Centrum för samhällsvetenskaplig miljö- och hållbarhetsforskning 

CSB är Örebro universitets center för forskning inom hållbart företagande. CSB:s syfte är att bedriva forskning och utveckling inom områdena cirkulär ekonomi, företagsetik, hållbarhetsredovisning och -kommunikation, samt inom hållbara värdekedjor. CSB:s vision är en hållbar ekonomi som stödjer utvecklingen mot ett fossilfritt hållbart samhälle utan att riskera välfärd, ekonomi, natur och livskvalitet för varken nuvarande eller framtida generationer.

CSB startades 2018 med externa anslag från bland annat KK-stiftelsen, Formas och Vinnova som bas, och med särskilt infrastrukturanslag från Region Örebro län. Centret är uppbyggt runt fyra forskningsnoder som bygger på forskningsområden. I ”CSB Circular Economy” forskar vi bland annat på cirkulära resursflöden och affärsmodeller, i ”CSB Business Ethics” på företagsetik och etiska koder, i ”CSB Transparency” på, efterlevnad och hållbarhetskommunikation och i ”CSB Value Chain” på hållbar logistik och hållbara försörjningskedjor.

I CSB samarbetar tvärvetenskapliga team av forskare med ledare från näringslivet för att öka kunskapen om hållbara lösningar för företag, affärsliv och ekonomi för att uppnå minskad miljöpåverkan, förbättrade arbetsförhållanden och livskvalitet.

CSB bidrar till ORU-PSF med forskning om ekonomiska aspekter på hållbarhet och med kunskap om ekonomiers funktionssätt, ekonomiska principer och mekanismer samt ekonomins gränser och möjligheter i det vidare samhällssystemet. CSB levererar viktig kunskap om ekonomins roll för transformativ förändring för en hållbar framtid.

Läs mer om CSB Center for Sustainable Business

MTM bildades 1997 och är en av Örebro Universitets starka forskningsmiljöer med forskare inom kemi och biologi. Centret bedriver tillämpad forskning om miljön och hållbar utveckling tillsammans med regionala, nationella och internationella aktörer inom näringslivet, myndigheter, universitet och forskningsinstitut. MTM består av flera forskargrupper, varav en stor grupp med inriktning mot ”Miljögifter och metaller”, en grupp mot ”Systemekologi”, en annan med inriktning mot ”Naturvetenskapernas och teknikens didaktik” och ytterligare en grupp med forskning inom ”Måltidsekologi”.

Miljögiftsgruppen (ca 50 forskare) studerar kemikaliers och metallers spridning, omvandling, förekomst och risker för människa och miljö. MTM är nationellt framstående inom analys av organiska miljögifter, särskilt per- och polyfluorerade kemikalier (PFAS) och polycykliska aromatiska kemikalier (PAC), effektbaserad och effektstyrd analys, ekotoxikologi, metabolomik och biogeosfärsdynamik. Exempel på områden som studeras är kemikalierisker med förorenade områden och utveckling av effektiva åtgärder i förorenade områden, hälsorisker med 3D-printing, hälsorisker med exponering för kemikalier i inomhusluft, spridning och risker med mikroplast i marina och akvatiska miljöer, spridning, förekomst, omvandling och risker med PFAS för människa och miljö och sökande efter nya gifter i miljön med s.k. non-target analys och effektstyrd analys.

Inom den ekotoxikologiska forskningen studeras effekter av miljögifter på utveckling, nervsystemet, transgenerationella effekter och blandningseffekter av miljögifter. Det görs även studier på förekomst av och risker med miljögifter i avfall och i återvunnet material (tex gummigranulat, slam, aska, slagg). MTM bidrar även till utveckling av tekniker för återställande av förorenade områden, rening av förorenat vatten och vid utveckling av metoder för utvinning av sällsynta metaller från avfall. Gruppen deltar i flera nationella och globala övervakningsprogram avseende PFAS och andra miljögifter och driver forskningsprofilen EnForce tillsammans med ett tiotal företag. Inom den hälsorelaterade forskningen studeras sambanden mellan exponering för miljögifter och sjukdomar såsom diabetes, autoimmuna sjukdomar och leversjukdom samt hur exponering för miljögifter under fosterutvecklingen kan påverka risken att utveckla olika sjukdomar.

Forskargruppen Systemekologi (4 forskare) fokuserar på omsättningen av kol och kväve i skogsekosystem samt effekter på markfunktioner i förorenade områden.

Naturvetenskapernas och teknikens didaktik (5 forskare) bedriver praktiknära forskning som fokuserar på lärares förutsättningar att bedriva naturvetenskapsundervisning för yngre barn och forskning om den pedagogiska potentialen i att skapa och använda bilder och visualiseringar.

Vidare bedrivs forskning inom Måltidsekologi (6 forskare), mot hållbar livsmedelsproduktion i perenna system, skolmåltiden som pedagogiskt verktyg och mot odlingsmetoder som Controlled Traffic Farming och agroforestry. 

MTM vill driva utvecklingen av mångvetenskapliga forskningssatsningar inom ORU-PSF, till exempel mot säkerställande av giftfria cirkulära materialflöden, vilket är en central fråga i omställningen till cirkulär ekonomi. MTM vill bidra till ORU-PSF med samtliga sina forskningsinriktningar.

Läs mer om Forskningscentrum människa-teknik-miljö

ESERGO är en forskargrupp som ingår i den tvärdisciplinära didaktiska forskningsmiljön SMED (Studies of Meaning-Making in Educational Discourses) som bildades år 2003. ESERGO har tio medlemmar varav en professor, två docenter, fyra lektorer och tre doktorander. Gruppen arbetar med empiriska och teoretiska studier av miljö- och hållbarhetsutbildning, med specifikt fokus på de etiska och politiska aspekterna. 

Det etiska intresset inkluderar moraliska förhållanden mellan generationer, det globala nord och syd, människor och natur, och människor och icke-mänskliga djur. Det politiska intresset innefattar kritiska analyser av utmaningar relaterade till globalisering, internationalisering, mångkulturalism och nyliberalism och populism. Post/dekoloniala, agonistiska och posthumana perspektiv är viktiga inspirationskällor i denna forskning. Ett övergripande mål för gruppen är att skapa nya sätt att förstå relationen mellan sociala och ekologiska system och hur detta kan och bör inkluderas i utbildning. Gruppen har ett specifikt intresse för pluralistiska förhållningssätt där olika perspektiv och motstridiga åsikter lyfts fram för kritisk granskning. Centrala teoretiska och metodologiska utgångpunkter för gruppens forskning är pragmatisk filosofi, utbildningens demokratiska potential, diskursanalys och didaktisk teori. Gruppen har ett omfattande internationellt nätverk och samarbetar med forskare bl.a. vid Cambridge University, Virginia Tech, Ghent University och Manchester Metropolitan University.

Läs mer om forskningsmiljön SMED (Studies of Meaning-Making in Educational Discourses)

Läs mer om forskargruppen ESERGO

Vid forskningscentrum iRiSC bedrivs forskning med fokus på sjukdomsmekanismer och signalsystem i vårt immunförsvar. Forskningen tar avstamp i aktuella frågor från samhälle och sjukvård och berör infektionssjukdomar som pneumoni, Covid-19, sepsis och meningit, men också inflammationsmedierad sjukdom hos individer som arbetar i industrier eller på annat sätt utsätts för hög partikelexponering. Forskningen vid iRiSC undersöker även hur inflammation fungerar som en bakomliggande orsak till våra folksjukdomar, inklusive hjärt-kärlsjukdomar, typ 2-diabetes, samt psykiatriska och neurologiska sjukdomar. Frågeställningarna belyser också varför vissa individer blir sjuka medan andra inte blir sjuka. Forskningen är av translationell karaktär där frågeställningar prövas experimentellt och genererad kunskap återkopplas till berörd verksamhet. Målet är att förklara immunförsvarets mekanismer och finna strategier att modulera felreglerade, otillräckliga eller alltför kraftfulla inflammationssvar. Kunskapen kan också hjälpa oss att identifiera riskindivider och ge möjlighet till prevention och kontroll av bland annat ohälsosamma arbetsmiljöer.

iRiSC har en stark koppling till hållbarhetsforskning och utgör en plattform för forskare från olika discipliner och med kompletterande vetenskapliga kompetenser att skapa förutsättningar för långsiktiga samarbeten inom forskning och utbildning. Ett stort fokus läggs på att göra arbetet inom iRiSC hållbart genom att forskningen i sig själv är dynamisk samt har långsiktig användning och nytta. Inom iRiSC bygger vi strukturer som stöttar unga forskare att utveckla självständighet, som ett led i att förbereda vårt forskningscentrum för kommande generationsskifte. Tillsammans med andra forskare vid Örebro universitet och Region Örebro län, och i samarbete med nationell och internationell akademi, är målet att skapa en stark grund för innovativa forskningsprojekt på hög internationell nivå. Därför sker forskningen i nära vetenskaplig samverkan med intresseorganisationer, forskningsinstitut och företag.

Ett exempel där hållbarhetsforskningen står i fokus är projektet SHAPE, som sammanlänkar folkhälsa och genus med teknologiska, arkitektoniska, medicinska, geografiska och atmosfärsrelaterade forskningsdiscipliner för att finna lösningar som minskar riskerna med rök från matlagning över öppen eld som idag är en utbredd hälsofara i många utvecklingsländer. Andra tvärvetenskapliga projekt med hållbarhetsfokus söker svar på var hälsofarliga partiklar genereras i traditionell industri som gjuteri respektive i toppmodern 3D-printning, för att på så sätt ge företagen möjlighet till en hållbar arbetsmiljö. iRiSC har fått uppdraget att leda Örebro universitets profil X-HiDE med målet att ta en ledande position i modern inflammationsforskning – en profilering som bygger på en långsiktig strategi för forskningen och struktur med flera forskargrupper vid universitetet och i nära samverkan med forskare från industri samt nationella och internationella vetenskapliga institutioner.

Läs mer om Inflammatory Response and Infection Susceptibility Centre (iRiSC)

En av de största globala utmaningarna just nu är att på ett hållbart sätt säkra tillgången till hälsosam mat för en växande befolkning. Sverige har mycket goda möjligheter att bli en ledande kunskapsnation för både hållbar produktion och hållbar konsumtion av hälsosamma livsmedel. Örebro universitet har en stor möjlighet att bidra till denna kunskapsutveckling genom en nationellt unik bredd som sträcker sig från gastronomi till gastroenterologi, det vill säga från måltidskunskap till medicin. Starka samhällsvetenskaper och tekniska vetenskaper ger också viktiga bidrag.

Universitetets tvärvetenskapliga forskningssatsningar inom fokusområdet Mat och hälsa sträcker sig till och med 2022 och syftar till att ta en nationellt ledande roll inom detta område. Satsningarna utgår från främst de miljömässiga och sociala perspektiven av hållbarhet och innefattar uppbyggnad av infrastruktur i form av en plattform för sensoriska analyser integrerad med gastronomisk kunskap samt en nutritionsplattform med bland annat en så kallad Core-facility för livsstils-interventionsstudier. Utifrån idéer som kom till i samband med så kallade Open space-workshops har flera tvärvetenskapliga forskningsprojekt fått finansiering genom en särskild satsning på postdoktorer. Planering och metodutveckling pågår för en unik och omfattande studie av en födelsekohort.

Under 2020 beviljade Formas medel för fyra nya nationella forskningscentra, varav ett där Örebro universitet är koordinator och medelsförvaltare. Forskningscentret har fått namnet PAN Sweden och är ett samarbete mellan flera svenska universitet och många partners från både offentlig och privat sektor. PAN Sweden utgår från universitetets fokusområde Mat och hälsa och har ett tydligt hållbarhetsperspektiv. Forskningscentret studerar hela kedjan – från livsmedelsproduktion till människors välmående när det gäller protein från växtriket.

Läs mer om Mat och hälsa

Arbets- och miljömedicin (AMM) är en kunskapsintensiv verksamhet inom Region Örebro län med uppdrag att ge utbildningar och initiera forskning och utveckling kring aktuella arbets- och miljömedicinska frågeställningar där kunskapsläget är otillräckligt. Vid AMM finns tretton forskningsaktiva medarbetare varav en adjungerad professor, en adjungerad docent, en adjungerad lektor, sju disputerade medarbetare och tre doktorander, samtliga anknutna till Örebro universitet. AMM bedriver tillämpad forskning om olika miljöfaktorers betydelse för människors hälsa, ofta i samarbete med regionala och nationella företag eller tillsammans med regionala, nationella och internationella samarbetspartners inom myndigheter och universitet. Forskningen innefattar arbetsmiljö, inomhusmiljö eller yttre miljö, och exponeringarna som studeras kan vara såväl kemiska, fysikaliska, biologiska, ergonomiska, psykosociala som organisatoriska.

Den arbetsmedicinska forskningen är framför allt inriktad mot arbetsmiljöer där kemiska och fysikaliska riskfaktorer är vanligt förekommande. Forskningsprojekten har en bred spännvidd och innefattar en rad olika typer av riskfaktorer som exponering för vibrationer, partiklar och kemikalier i olika arbetsmiljöer. Samband mellan framförallt kemiska och fysikaliska riskfaktorer och olika sjukdomsutfall såsom påverkan på luftvägar, hjärt-kärlsjuklighet, neurologiska skador, perifera kärlskador och cancer kartläggs och studeras. Forskningsprojekten ger kunskap om säkra och därmed hållbara exponeringsnivåer och tidiga signaler på riskfyllda exponeringar vilken används för att identifiera och tillämpa förebyggande åtgärder.

AMM:s miljömedicinska forskning är inriktad mot barns exponering för hormonstörande ämnen både under barnens första levnadsår och i åldrarna 3-5 år. Fokus ligger på att undersöka barnens samlade exponering för en bred fördelning av kemikalier i de inomhusmiljöer barnen vistas i. Forskningen är inriktad mot att urskilja viktiga exponeringsvägar och källor till exponeringarna för att i ett längre perspektiv identifiera preventiva åtgärder för att minska barnens exponering. Ett annat exempel på miljömedicinsk forskning är trafikbullers inverkan på hälsan och betydelsen av tysta miljöer i stadsplaneringen.

Läs mer om Arbets- och miljömedicin (AMM)

Centrum för livsvetenskap (LSC; Life Science Center) är en stark forskningsmiljö vid Örebro universitet. Den bildades 2005 och består av 28 forskare inom molekylärbiologi, molekylär biokemi, systemimmunologi och mikrobiologi, funktionell bioinformatik och experimentell neuropsykiatri.

Forskarna arbetar med att utveckla nya metoder för att förbättra riskbedömning både när det gäller miljöfrågor och människors hälsa. LSC forskar om antibiotikaresistens i miljön, utveckling av nya vacciner och läkemedel, utvecklar och applicerar metoder inom bioinformatik, omics och datorbaserad modellering Vidare utvecklas experimentella metoder och produkter.

Forskningen är en kombination av grundläggande och tillämpad forskning inriktad på utveckling av nya in vivo, in vitro och in silico metoder och tillämpningar inom olika biologiska områden. Centralt för LSC är förståelsen av olika biologiska system och störningar av dessa. Detta omfattar forskning kopplad till både sjukdomar och toxikologiska effekter i miljön. Forskningen är även inriktad på analyser av antibiotikaresistens och utveckling av nya vaccin och läkemedel. LSC är drivande i utveckling av molekylärbiologiska metoder, likt de som tillämpas inom medicin, för att studera toxikologiska fenomen i naturen.

Centret har starka band till andra nationella och internationella forskningsgrupper samt till näringsliv och myndigheter. Centret erbjuder en stimulerande forskningsmiljö.

LSC avser att bedriva mångvetenskaplig forskning inom PSF@ORU med målet att utveckla metoder och produkter som kan bidra till ett hållbart samhälle och en cirkulär ekonomi.

Läs mer om Centrum för livsvetenskap

Miljösociologi handlar om samhälle och miljö. Miljöproblem är något som skapas av samhället och som måste lösas av samhället. Därför krävs sociologiska perspektiv för att förklara hur miljöproblem uppstår och vilka tänkbara lösningar som finns.

Miljösociologigruppen vid Örebro universitet är en av de främsta miljösociologiska forskargrupperna i Europa och under de sista tio åren har den utvecklat ett starkt internationellt och nationellt nätverk och representation i internationella miljösociologiska organisationer. Forskarna i gruppen studerar frågor som rör gränsöverskridande miljöproblem och hur de ska regleras, expertisens och medborgarens roll i dagens miljöpolitik, förutsättningar för en grön samhällstransformation, hållbar konsumtion, samt hur individer och grupper arbetar för att leva mer miljövänligt.

För tillfället är 14 forskare verksamma inom gruppen, tre professorer, tre postdoktorer, sex seniora forskare och två doktorander och de har publicerat mer än 130 publikationer i internationella vetenskapliga tidskrifter samt ett tiotal monografier och antologier. Inom gruppen finns bred och mångårig erfarenhet av att arbeta i mångvetenskapliga projekt, men även att driva den internationell miljösociologiska kunskapen framåt.

Gruppen är en del av PSF@ORU för att bidra med kunskap och expertis i ett bredare sammanhang. Miljöproblemens komplexa natur kräver att olika former av vetenskaplig kompetens fogas samman till mångfacetterade perspektiv och genomtänkta hållbara lösningar.

Läs mer om Miljösociologi