Samhällsförändring

Studenter utanför en byggnad.

Vi står idag inför stora samhällsutmaningar i form av miljöförstöring, ekonomisk ojämlikhet och socialt utanförskap. Dessa utmaningar kräver att samhället anpassas och förändras. Att samhället blir mer hållbart helt enkelt.

Men det finns fortfarande många frågor kring hur vi kan skapa ett hållbart samhälle. Vi måste forska mer om hur olika människor, grupper, organisationer och stater upplever och hanterar dessa samhällsutmaningar, men också om vad som kan göras för att bidra till ett hållbart samhälle. Det kan handla om val av politiska styrmedel, om att påverka konsumtionsvanor, om att producera och sprida kunskap, eller att integrera hållbar utveckling i utbildning eller företagande.

Vi behöver mer kunskap om:

  • Hur en hållbar samhällsförändring möjliggörs och ser ut
  • Vem som kan bidra till och har ansvar för samhällsförändring
  • Vilka utmaningar vi ställs inför när samhället förändras
  • Vad kommer en hållbar samhällsförändring betyda i vardagen
  • Varför förändring inte sker trots befintlig kunskap

Detta är några av de frågor som forskare och forskargrupper inom denna tematik intresserar sig för och där de på olika sätt och utifrån olika ämnestillhörigheter försöker bidra till skapandet av ett mer hållbart samhälle.

Stark forskning kring detta bedrivs inom Centrum för samhällsvetenskaplig miljö och hållbarhetsforskning (CESSS) som samlar forskare från sociologi, statskunskap och psykologi med ett intresse kring hur olika miljöutmaningar påverkar och hanteras av olika samhällsaktörer.

Inom PSF@ORU bedrivs till exempel följande forskning inom temat samhällsförändring:

  • Forskning om unga och hur de känner, hanterar, tänker, och engagerar sig inför klimatfrågan och den transformation av samhället som hänger samman med denna fråga och andra hållbarhetsutmaningar.
  • Forskning om styrning (governance) som undersöker institutionellt kapacitetsbyggande, samverkan mellan stat och företag; utvecklingen av grön offentlig etik inom offentliga organisationer; betydelsen av grön politisk konsumtion; hur demokrati och expertis samspelar i internationell styrning; och, deltagandes roll i grön planering och stadsutveckling.
  • Forskning om konsumtionens betydelse för samhällsförändring; hur nuvarande konsumtionsmönster bidrar till de hållbarhetsproblem vi står inför och hur det är möjligt att förändra konsumtionsvanor på ett sådant sätt att de kan påverka samhällsutvecklingen i en hållbar.
  • Forskning om expertisens roll för samhällsförändring; hur skapas, sammanställs och används expertkunskap, vilken kunskap är viktig för att kunna gå mot en hållbar framtid, vem innehar rollen som expert och vilket ansvar har dessa experter för att bidra till en hållbar samhällsförändring.