Forskar om teknik som underlättar för dementa
Även de med demens och Alzheimers måste få göra sina röster hörda. Det är utgångspunkten för Antonio Tsertsidis forskning om tekniska hjälpmedel för äldre. – Troligen har min mormor Alzheimers. Det gjorde att jag blev intresserad av ämnet, säger han.
Bakgrunden till hans studie är att andelen äldre i samhället ökar. Vi lever allt längre och när personalen inte räcker till krävs tekniska lösningar för att klara vården och omsorgen av de gamla. Behovet av den så kallade välfärdsteknologin är redan stort men kommer att bli än större i framtiden.
– Det handlar om hjälpmedel som gör att de äldre kan bo kvar hemma så länge som möjligt. Det kan till exempel vara trygghetslarm eller teknik som hjälper dem att komma ihåg att ta sin medicin, ringa sin familj eller till kommunens vårdpersonal, förklarar Antonios Tsertsidis vars forskningsämne är informatik.
Borde ta mer hänsyn
Han studerar hur tekniken tas emot och används av de äldre – och hur den kan anpassas till deras behov. Men han tycker att företagen som producerar de tekniska hjälpmedlen borde ta mer hänsyn till vad de äldre tycker om produkterna. Samma sak kan sägas om beslutsfattarna inom vården och äldreomsorgen.
– Eftersom de äldre är viktiga användare av de tekniska lösningar som introduceras i vården är det viktigt att fråga vad de tycker, men så är inte alltid fallet.
Antonios Tsertsidis har valt att fokusera på äldre som har demens eller Alzheimers – kognitiva sjukdomar som blir allt vanligare i takt med en stigande medelålder.
– De här personernas röster måste få höras när det gäller hur tekniken ska utformas. Det är mitt fokus, säger Antonios Tsertsidis.
Han fortsätter:
– Det är visat att dementa och personer som är sjuka i Alzheimers lämnas utanför forskningen, eftersom det kan vara förenat med etiska problem att intervjua dem. Mer forskning krävs för att vi på ett tillfredställande sätt ska kunna fastställa vilka behov den här gruppen har.
Mormor troligen drabbad
En av orsakerna till Antonios Tsertsidis intresse för det här området är hans egen mormor, som troligen har förstadiet till Alzheimers.
– Hon glömmer mycket och kan bara koncentrera sig en kort stund innan hon tappar fokus. Det som har hänt henne är en av anledningarna till mitt intresse.
Han påbörjade sitt forskningsprojekt, ”Ageing in place”, hösten 2016 och håller just nu på med att skriva en ansökan till etikprövningsnämnden. Ett ja därifrån och han kan påbörja sina intervjuer med de äldre. Antonios Tsertsidis samarbetar med Örebro kommun som ska hjälpa honom att hitta personer till studien.
Är det inte svårt att intervjua de här människorna?
– Vi kommer att fokusera på personer som är i ett tidigt stadium av demens eller Alzheimers. I det stadiet har de vissa begränsningar men de har sina stunder när de är helt klara.
Tanken är att även inkludera arbetsterapeuter och anhöriga till de äldre i studien. Totalt räknar han med att prata med mellan 20 och 30 personer.
Om allt går som det ska kommer intervjuerna att starta under vårterminen 2018. Därefter ska samma studie genomföras i Antonios Tsertsidis hemland Grekland. Syftet är att jämföra skillnaden mellan de här två länderna, framför allt avseende hur tekniken accepteras av de äldre.
Och vad är huvudmålet för din forskning?
– Det är att ge specifika riktlinjer till företagen som tillverkar produkter avsedda för den här gruppen. Att tala om vilka egenskaper de bör ta hänsyn till för att tekniken ska accepteras.