Mer om bibliometri

Historia

Kvantitativa analyser av publicering har gamla traditioner. Den första tillämpningen torde vara beräkningar av tillväxt för bibliotekens storlek och hyllutrymme. Frekvensordlistor (hur vanligt ett ord är i språket) är en annan tidig släkting.

Modern bibliometri brukar sägas ha börjat med E. Garfield’s Science citation index (1964) och SCI journal citation reports (1977). Garfield grundade sitt index utifrån behov att finna refererad litteratur, men han insåg att citat och artikelreferenser som används för att klarlägga kunskapens ursprung, även bar på ett annat budskap: Vilken tidigare forskning som haft mest inflytande!

Citeringsanalyser lämpar sig bäst för discipliner som tidigt formaliserat sin publicering och sättet att citera och den ursprungliga Science citation index riktade sig till naturvetenskap, teknik och medicin.

Kritik och problem

Enkelheten och slagkraften i kvantitativa analyser av forskning har på senare år ökat intresset för bibliometri. Från att enbart ha varit ett neutralt analysredskap har bibliometrins användning för forskningsutvärdering och medelsfördelning fått en del delvis oplanerade konsekvenser.

  • En begynnande anpassning mot ökad formalisering av vetenskaplig publicering även inom humaniora, som konsekvens av svårigheterna att annars mäta publiceringen.
  • Problem med manipulativ anpassning till bibliometriska krav och förutsättningar.
  • Oro för fokusförskjutning från forskningskvalitet till citeringar.
  • Oro för ”salamipublicering” – att forskningsresultat publiceras i småbitar för att samla fler citeringar.

Övrig kritik som framförts har t.ex. varit:

  • Citeringsdatabasernas ämnesstäckning – samhällsvetenskap och humaniora täcks mycket bristfälligt.
  • Relationen mellan citering och kvalitet – Ibland kan citeringar ske av andra skäl än att påvisa tidigare kunskap, till exempel kritik.
  • Diskussion om tillförlitligheten i bibliometriska jämförelser – särskilt på personnivå.

Fördelar med Bibliometri

  • Ett billigt sätt att bedöma stora mängder forskning.
  • Ett sätt att upptäcka utveckling, mönster och avvikelser över tid.
  • Jämförelsevis fri från problematik relaterad till jäv, nepotism, fördomar, genusproblematik och konkurrens.

Att tänka på vid tolkning och utförande av analyser

Normering: Jämför lika med lika. En rättvisande analytisk jämförelse kan inte utföras av enheter som har olika förutsättningar. Man jämför alltid inom samma ämne, samma årsintervall och samma publikationstyp.

Bibliometri lämpar sig bäst för stora enheter: Tidskrifter, Lärosäten eller nationer. Analyser av mindre enheter som artiklar, forskare eller forskargrupper behöver kompletteras med annan kunskap.

Fraktionalisering: För att få rättvisande publiceringsmått måste publikationen ofta delas i antalet författare. Om tio sampublicerande författare till en artikel får tillgodoräkna sig en artikel var kan det se ut som att de publicerat 10 artiklar tillsammans. Var och en bör istället tillgodoräknas 1/10 artikel.