This page in English

Struktur

En akademisk text ska ha en genomtänkt och tydlig struktur. Tänk därför på att organisera ditt stoff och arbeta både med den yttre och inre strukturen i din text.

Yttre struktur

Textens yttre struktur gäller kapitel- och avsnittsnivån. Längre akademiska texter har en relativt fast yttre struktur eller disposition. De flesta ämnen använder den så kallade IMRoD-modellen eller olika varianter av den.

I korta skrivuppgifter brukar det däremot vara tillräckligt med en inledande del, en huvuddel och en avslutande del. Strukturen kan då signaleras med hjälp av några tydliga rubriker.

Inre struktur

Textens inre struktur gäller stycke- och meningsnivån. Det är stycken som är textens viktigaste byggstenar. Med dem visar du läsaren vad som hör ihop i din text. Varje stycke bör nämligen byggas kring en enda tanke.

Den bärande tanken i ett stycke - dess kärna - brukar uttryckas i en mening som kallas kärnmening. Andra meningar i stycket förklarar, utvecklar eller ger exempel på det som uttrycks i kärnmeningen. Placera gärna kärnmeningen först i stycket. På så sätt lyfter du fram det viktigaste tidigt, och läsaren får snabbt veta vad stycket handlar om.

Kärnmeningar (Karolinska Institutet, UB)

Textbindning

Det är viktigt att läsaren kan följa den röda tråden i din text. Det betyder dels att innehållet i texten måste ordnas logiskt, dels att det måste finnas ett logiskt samband mellan fraser, satser och stycken. Sådant samband skapar du med hjälp av så kallade sambandsord och metatext samt genom upprepning av begrepp och nyckelord.

Sambandsord (PDF, Stockholms universitet)

Frasbanken med metatext (PDF, Karolinska Institutet, UB)