Typografi och layout

Typografi och layout har till uppgift att underlätta läsningen genom att lyfta fram textens budskap. En layout som är väl genomtänkt och konsekvent ger dessutom ett positivt helhetsintryck, vilket ökar textens trovärdighet.

Följ i första hand de anvisningar om textens grafiska form som du fått i din kurs.

Innehållsförteckning och sidnumrering

En text som är längre än 6-8 sidor bör ha en innehållsförteckning. Den hjälper läsaren att få överblick över arbetets innehåll och struktur. Därför bör också alla rubriker som finns i löptexten finnas i innehållsförteckningen och ha samma namn som i texten. Sidnummer till höger om varje rubrik visar var i texten avsnittet börjar.

I längre texter placeras innehållsförteckningen efter abstraktet och förordet, men före texten första kapitel. För att särskilja olika rubriknivåer, brukar rubriker i större arbeten numreras och markeras genom indrag. Det gör det även lätt att hitta i texten och följa korshänvisningar. Det bör vidare finnas minst två rubriker på varje nivå i ett avsnitt, så att exempelvis ett avsnitt med nummer 2.1 följs av åtminstone 2.2.

En innehållsförteckning kan med fördel skapas automatiskt i Word. En viktig förutsättning är då att alla rubriker i texten har formaterats. Nedan finns en detaljerad beskrivning av hur du går tillväga för att formatera rubriker, infoga innehållsförteckning och sidnumrera en text.

Paginering i Word 2010 (Lnu, 3 min.)

Skapa innehållsförteckning (PDF)

Markeringar

I akademiska texter förekommer främst tre typer av grafisk markering: kursivering, fetstil och citattecken.

Kursivering

Kursivering används för att framhäva enstaka ord, oftast facktermer eller centrala begrepp, första gången de nämns i en text. Kursiveringen upprepas således inte om ordet återkommer:

I denna uppsats är begreppet diskursgemenskap centralt. Enligt Dysthe (2002) kan det användas på två sätt. Diskursgemenskap kan dels syfta på ...

Enligt vissa referensstilar kursiveras bok- och tidskriftstitlar i referenslistan. Även boktitlar som behöver anges i löptexten kursiveras:

I Språkriktighetsboken (2005) nyanseras synen på rätt och fel i språket.

Fetstil

Fetstil används i första hand för att markera rubriker. Däremot bör du undvika VERSALER, understrykning eller s p ä r r n i n g som alla gör texten svårläst.

Citattecken

Dubbla citattecken används för att framhäva enstaka ord och fraser, bland annat engelska ord och uttryck som inkluderas i en svensk text. Även korta citat markeras med dubbla citattecken. Ett citat eller ett med citattecken markerat uttryck som är en del av ett annat citat förses däremot, som i exemplet nedan, med enkla citattecken.

Arbetet med självständig uppsats ska ge ökad förståelse för forskningens syfte och villkor. Detta eftersom det "i idealfallet ska lära den som skriver hur man fogar 'en sten till vetenskapens stora hus', dvs. hur man forskar" (Rienecker & Jörgensen, 2008, s. 18).

Om ett långt citat (som normalt utformas som ett eget stycke utan citattecken) innehåller ett citat, markeras det inre citatet med dubbla citattecken.

Rubriker

En rubrik ska informera läsaren om textens eller kapitlets innehåll. Den ska vara tydlig och intresseväckande, men samtidigt så kort som möjligt. Med rubriker blir texten luftig och därför lättare att läsa.

Tips för att skapa tydliga rubriker

  • På titelsidan kan du använda en kort huvudrubrik som förtydligas med hjälp av en underrubrik.
  • Rada inte rubriker på varandra. Inne i din text bör varje rubrik följas av löpande text. Det räcker att kort berätta vad avsnittet handlar om.
  • Undvik att i löptexten syfta tillbaka på rubriken. Texten ska vara självförklarande, det vill säga kunna läsas utan rubrik.
  • Framhäv rubrikerna grafiskt med fetstil.
  • Skapa större tomrum ovanför än under en rubrik.
  • Stryk inte under rubriker.
  • Skriv inte rubriker med enbart versaler (stora bokstäver).
  • Sätt inte punkt eller kolon efter rubrik.
  • Använd helst vänsterställda rubriker.
  • Numrera gärna rubriker i längre texter, men använd helst inte fler än tre numrerade rubriknivåer. Sätt inte punkt efter sista siffran i en numrerad rubrik.
  • Minska rubrikerna med åtminstone 2 punkter för varje nivå.
  • Formatera dina rubriker med hjälp av inbyggda eller egna formatmallar. Det ger dig möjlighet att automatiskt skapa och uppdatera en innehållsförteckning.

Lästips

Strömquist, S. (2014). Skrivboken. 7 uppl. Malmö: Gleerups.
Karlsson, O. (red.) (2017). Svenska skrivregler. 4 uppl. Stockholm: Liber, s. 21-25.

Styckeindelning och -markering

Styckeindelningens funktion är att göra texten mer lättläst genom att visa vad som hör ihop. Varje gång något nytt presenteras är det därför lämpligt att skapa nytt stycke.

Ett stycke markeras med hjälp av blankrad (som i den här texten) eller indrag, så att det nya styckets första ord börjar en bit in på ny rad. Indrag ska normalt inte användas i stycken som följer direkt efter en rubrik, bild eller tabell. I studenttexter rekommenderas styckeindelning med hjälp av blankrad.

Lästips

Jarrick, A. & Josephson, O. (1996). Från tanke till text. 2 uppl. Lund: Studentlitteratur, s. 62-69.

Tabeller och figurer

Tabeller och figurer (bilder, diagram, kartor och skisser) gör det enkelt för läsaren att förstå stora mängder information eller komplicerade statistiska uppgifter. De presenterar informationen på ett lättöverskådligt sätt.

Tänk på följande när du konstruerar en tabell eller figur:

  • Både tabeller och figurer numreras löpande – tabeller för sig och figurer för sig.
  • Rubrik och eventuell förklarande text placeras ovanför tabellen, men under figuren. Figurtexten avslutas med punkt.
  • I löptexten bör du förklara vad tabellen eller figuren visar.
  • Tabeller och figurer som du har hämtat från en källa måste ha källhänvisning.
  • Det bör finnas en blankrad ovanför och under tabellen eller figuren.

Lästips

Backman, J. (2016). Rapporter och uppsatser. 3 uppl. Lund: Studentlitteratur, s. 89-108.

Teckensnitt, marginaler och radavstånd

Teckensnitt

Välj inte fler än två teckensnitt när du skriver en akademisk text - ett för rubriker och ett för löpande text. Till löpande text kan du välja teckensnitt med tvärstreck ned- och upptill, till exempel Times New Roman. Till rubriker passar teckensnitt utan tvärstreck, till exempel Arial, Helvetica eller Trebuchet. Sådana teckensnitt fungerar bäst i texter som är avsedda att läsas på skärmen, som den här texten.

Marginaler

Tänk på följande:

  • Skapa ordentliga marginaler och låt bottenmarginalen vara störst. Yttermarginalerna kan vara lika breda som toppmarginalen. Låt vänstermarginalen vara något större än högermarginalen om texten ska häftas ihop.
  • Skriv med rak vänstermarginal och ojämn högermarginal, men glöm inte att avstava långa ord så att marginalen inte blir alltför ojämn. Detsamma gäller om du väljer att högerjustera texten, för då kan det uppstå för stora mellanrum mellan orden.


Radavstånd

Radavståndet bör vara minst lika stort som bokstäverna, alltså 12-14 punkter om du skriver med 12 punkters Times New Roman. Om du har fått andra anvisningar i din kurs, bör du självklart följa dem. Ett större radavstånd ger exempelvis plats för läsarens kommentarer.