Avhandling

Detta är en checklista för grundläggande källkritik av doktors- och licentiatavhandlingar. Om du vill ha fördjupad information kan du klicka på pilarna intill rubrikerna.

Observera att checklista är allmänt hållen och att det kan finnas särskilda förutsättningar att ta hänsyn till inom just ditt ämne. Observera också att du inte nödvändigtvis behöver förkasta källan i dess helhet för att den inte uppfyller samtliga kriterier, men att du i sådana fall bör fundera extra kring vad du kan lita på och hur boken kan användas.

  • I Sverige kvalitetsgranskas och betygsätts avhandlingar av en betygsnämnd bestående av tre eller fem ledamöter.
  • Rutinerna för granskning av avhandlingar ser olika ut i olika länder vilket gör att kvaliteten kan variera mellan olika länder.
  • Doktorsavhandling är den högsta nivån när det gäller avhandlingar och krävs för att man ska få doktorsexamen.
  • Licentiatavhandling är en vetenskaplig uppsats gjord av en forskarstudent. Den har inte samma tyngd som en doktorsavhandling.
  • En monografiavhandling är skriven som en sammanhängande bok. En sammanläggningsavhandling är en samling uppsatser eller artiklar med en introducerande text (kappa). Då kan en del av texterna delvis vara skrivna tillsammans med andra vilket kan påverka innehållet.
  • Kontrollera att metoden är såpass utförligt beskriven att man kan bilda sig en god uppfattning om hur det gått till.
  • Jämför författarens tillvägagångssätt med de rekommendationer som finns i för ämnet relevant metodlitteratur.
  • Är det tydligt hur slutsatserna och resultatet hänger ihop?

Fundera på om det finns några indikationer på att författaren har andra motiv bakom sin text (exempelvis ekonomiska, politiska, privata) och om dessa eventuellt kan påverka trovärdigheten.

  • Det finns inget generellt bästföredatum utan forskning åldras olika snabbt inom olika områden. Fundera på vad som har ändrats sedan studien gjordes och om det påverkar studiens relevans.
  • Uttrycker sig författaren på ett sätt som man kan förvänta sig av någon som talar till andra forskare och experter inom området?
  • Om flera studier kommer fram till liknande resultat stärker det trovärdigheten. Samtidigt har det hänt att flera oberoende studier kommit fram till resultat som senare visat sig vara felaktiga.
  • Om det finns studier som kommer fram till olika resultat och slutsatser på samma område finns det anledning att vara extra kritisk till dessa och fundera noga på vad dessa skillnader kan bero på (exempelvis olika metod, urval, kontext, teoretiska utgångspunkter etc.)