Vetenskaplig bok

Detta är en checklista för grundläggande källkritik av vetenskapliga böcker. Om du vill ha fördjupad information kan du klicka på pilarna intill rubrikerna.

Observera att checklista är allmänt hållen och att det kan finnas särskilda förutsättningar att ta hänsyn till inom just ditt ämne. Observera också att du inte nödvändigtvis behöver förkasta boken i dess helhet för att den inte uppfyller samtliga kriterier, men att du i sådana fall bör fundera extra kring vad du kan lita på och hur boken kan användas.

Vem?

  • Googla författarens och redaktörens namn. Om det är en forskare kommer du oftast till en profilsida på ett universitet eller en högskola.
  • Du kan också kontrollera om författaren har publicerat fler texter på samma område.
  • Boken bör vara utgiven på ett respekterat akademiskt förlag eller en university press (förlag som drivs av ett universitet eller en högskola). Kontrollera om det står något i boken eller på förlagets hemsida om hur boken har kvalitetsgranskats.

Vad?

  • Kontrollera att författaren verkligen har gjort en egen undersökning och inte bara hänvisar till andra.
  • Jämför med andra texter på området. Är boken skriven enligt de normer som råder på området ifråga om stil, språk, formalia, referenser etc.? Vetenskapliga böcker har i regel långa referenslistor i slutet av boken eller i slutet av varje kapitel.
  • Ingår introduktion, metod, resultat och analys/diskussion i texten i någon form? Observera att de inte behöver ha egna rubriker men att information om dessa delar bör finnas någonstans i texten.

Hur?

  • Kontrollera att metoden är såpass utförligt beskriven att du kan bilda dig en god uppfattning om hur studien har genomförts.
  • Jämför författarens tillvägagångssätt med de rekommendationer som finns i för ämnet relevant metodlitteratur.
  • Är det tydligt hur slutsatserna och resultatet hänger ihop?

När?

  • Det finns inget generellt bästföredatum, utan forskning åldras olika snabbt inom olika områden. Fundera på vad som har ändrats sedan studien gjordes och om det påverkar studiens relevans.

Till vem?

  • Uttrycker sig författaren på ett sätt som man kan förvänta sig av den som talar till andra forskare inom området?

Varför?

  • Fundera på om det finns några indikationer på att författaren har andra motiv bakom sin text (exempelvis ekonomiska, politiska eller privata) och om dessa eventuellt kan påverka trovärdigheten.

Vad säger andra?

  • Om flera studier kommer fram till liknande resultat stärker det trovärdigheten. Samtidigt har det hänt att flera oberoende studier har kommit fram till resultat som senare visat sig vara felaktiga.
  • Om det finns studier som kommer fram till olika resultat och slutsatser på samma område finns det anledning att vara extra kritisk till dessa och fundera noga på vad dessa skillnader kan bero på (exempelvis skillnader i metod, urval, kontext, teoretiska utgångspunkter etc).
  • Tänk på att studier med positiva resultat oftare resulterar i publicerade artiklar/böcker än studier med negativt resultat. Exempelvis har en studie som kommer fram till att en viss behandling mot en sjukdom har effekt, större sannolikhet att rapporteras i form av en vetenskaplig publikation, än en studie som kommer fram till att behandlingen är verkningslös. Behandlingen riskerar därför att framstå som mer effektiv än vad den egentligen är då eventuella negativa resultat tenderar att förbli opublicerade. Detta kallas publikationsbias (publication bias).