Webbsida

Detta är en checklista för grundläggande källkritik av webbsidor. Om du vill ha fördjupad information kan du klicka på pilarna intill rubrikerna.

Observera att checklistan är allmänt hållen och att det kan finnas särskilda förutsättningar att ta hänsyn till inom just ditt ämne. Observera också att du inte nödvändigtvis behöver förkasta webbsidan i dess helhet för att den inte uppfyller samtliga kriterier, men att du i sådana fall bör fundera extra noga på om informationen är tillförlitlig.

  • Observera att det är lätt att skapa en fejkad hemsida i någon annans namn. Tecken på att sidan är äkta är: att det finns kontaktuppgifter till sidans ägare och att det är möjligt att identifiera webbplatsens ägare genom domännamnet (exempelvis oru.se). På iiS webbsida (extern länk) kan du söka efter svenska domäner (domäner som slutar på .se) och få fram information om ägaren. För utländska domäner (som slutar på exempelvis .com) kan du söka fram uppgifterna hos WHOIS (extern länk).
  • Vem som står bakom sidan påverkar hur du ska värdera de budskap som förmedlas på sidan. Om sidan drivs exempelvis av ett företag som säljer produkter är det troligt att de väljer att bara publicera information som har positiv inverkan på försäljningen.
  • Det kan vara så att en elektronisk källa på webben inte egentligen är att betrakta som en webbsida utan är exempelvis en elektronisk tidskriftsartikel som distribueras via en websida.
  • Vad det är för typ av källa påverkar också vilken information i den du kan använda och hur tillförlitlig den är. Ett blogginlägg på en föräldrablogg ger inte särskilt tillförlitlig information om hur föräldraskap upplevs av föräldrar generellt men kan ge en inblick i hur just denna bloggare upplever sitt föräldraskap.
  • Webbsidor kan enkelt uppdateras och informationen på samma sida kan därför ändras från ena stunden till den andra.
  • På sociala medier sprids ofta bilder, filmer, ljudklipp och texter som redigerats eller tagits ur sitt sammanhang på ett sätt som gör att budskapet blir missvisande.
  • Kontrollera att upphovspersonen använder sig av och redovisar relevanta, trovärdiga källor och metoder som grund för sina påståenden.
  • Du måste alltid fråga dig i vilken mån exempelvis ekonomiska, politiska, personliga eller konstnärliga syften kan påverka framställningen.
  • Om omständigheterna har ändrats sedan källan skapades kan källan ha blivit inaktuell.
  • Exempelvis kan någon vars målgrupp är forskare förväntas ha starkare motiv att förmedla korrekt information, än någon vars målgrupp är personer som är ute efter underhållning.
  • Om flera oberoende källor bekräftar varandra stärker det i regel trovärdigheten.
  • Om flera källor säger olika saker är risken stor att någon eller alla av källorna innehåller felaktigheter.