Apoteagrundare investerar i startup från Örebro universitet: ”Stora visioner”
Mattias Djurstedt, alumn från Örebro universitet, har startat Cresponix som utvecklar en landbaserad och hållbar odlingsteknik för räkor och fisk. Nu investerar Pär Svärdson, grundare och vd för Apotea, i företaget.
Under sin tid som student på Örebro universitet utvecklade Mattias Djurstedt sin idé för hållbar, landbaserad odling av fisk och räkor. För två år sedan bildade han bolaget Cresponix och nu väljer Pär Svärdson, som grundat både Apotea och Adlibris, att investera i företaget.
– Vårt mål är att 20 procent av fisk- och räkproduktionen i världen ska ske med vår teknik till 2050, säger Mattias Djurstedt, vd för Cresponix.
Entreprenören Pär Svärdson, vd för Apotea, har grundat både Adlibris och Apotea och har också gjort sig känd för sitt miljöintresse. Han driver sedan tidigare projekt för ett renare Östersjön och väljer nu att investera i Cresponix. Nu ska bolaget bygga en första demonstrator av den landbaserade odlingstekniken i Svärdsons anläggning Östersjöfabriken.
– Det känns verkligen roligt att vara med om att ta det här projektet till nästa nivå. När vi grundade Östersjöfabriken så hade jag en vision och det känns väldigt roligt att kunna ta den vidare och investera i en så välgrundad idé som den som teamet på Cresponix har, säger Pär Svärdson.
– Det känns otroligt bra att Pär Svärdson och hans team ansluter till oss. Nu har vi hittat vår fjärde partner för att skapa ett dreamteam – nu har vi både forskaren, industriexperten, den unga entreprenören – och den seniora affärsmannen. Det här är ett bra första steg mot våra stora visioner, säger Mattias Djurstedt, vd för Cresponix.
”Jag hade affärsidén men inte verktygen – de fick jag på universitetet”
Grunden till Cresponix lade Mattias Djurstedt under tiden på Örebro universitet och han lyfter speciellt fram den support han fick från universitetets innovationsstödsystem.
– För mig var det otroligt viktigt att jag fick kontakt med Innovationskontoret och innovationssystemet. Jag hade affärsidén och tänket innan, men jag hade inte verktygen eller nätverken. Det fick jag på universitetet.
Från början var Mattias Djurstedt inne på att odla matfisken tilapia, men i dag ligger fokus i stället på jätteräkan scampi, vars produktion är förknippad med miljöproblem. Cresponixs slogan är just ”en skamfri scampi”.
– Vi håller på med tilapia fortfarande, men vi pratar mest om räkan. Det finns en stor efterfrågan på en hållbar jätteräka, men än så länge har ingen lyckats leverera. Räkan blir vår ”slå in porten”-produkt, därför väljer vi att satsa på räkan nu, så tar vi tilapian senare.
Under hösten deltog Mattias Djurstedt i SVT-programmet Draknästet, där han fick presentera sin idé framför en grupp investerare. De valde dock att inte investera, men Mattias är nöjd ändå.
– Det var kul att vara med. Det svåra var att det fanns två publiker, en investerarpublik och sedan allmänheten i soffan. Jag brukar aldrig prata till båda samtidigt, så nu var jag tvungen att välja. Då valde jag att prata mot allmänheten.
Vill verifiera tekniken i Sverige – sedan exportera globalt
I dag har Mattias Djurstedt flyttat till Västervik för att vara nära Östersjöfabriken. Där ska en demonstrator av odlingstekniken byggas under vintern och om allt går som det ska kan Cresponix börja odla räkor under våren. Därefter är planen att skala upp produktionen för att i ett första steg kunna odla 30 ton räkor om året.
Om den satsningen går i lås blir nästa steg att ta in ytterligare investeringar för att anlägga en storskalig anläggning där produktionen når uppåt 1 000 ton per år.
– Det finns en global marknad för fisk och räkor, men de är ohållbart producerade i dagsläget. Det finns en enorm efterfrågan på att etablera hållbar produktion. Så vi vill använda Sverige som en första verifikationsmarknad och utveckla vår teknik. Därefter kan vi leverera teknik i stor skala så att andra länder kan börja odla fisk och räkor hållbart. Man ska sätta ribban högt. Vårt mål är att 20 procent av fisk- och räkproduktionen i världen ska ske med vår teknik till 2050.
Text: Jesper Eriksson
Foto: Pressbild