Legal tech,digitalisering och AI – en del av samhällets behov

Katalin Capannini-Kelemen

Katalin Capannini-Kelemen är programansvarig för Rättsvetenskapliga programmet med internationell inriktning.

Självkörande fordon, automatiskt beslutsfattande och ansiktsigenkänning finns redan idag. Lagar och regler måste följa den nya utvecklingen.

– Vi är den första rättsvetenskapliga programmet i Sverige som tar in legal tech, digitalisering och AI i utbildningen, säger programansvarig Katalin Capannini-Kelemen.

Kurser inom legal tech på rättsvetenskapliga programmet med internationell inriktning

• Introduktion till digitalisering och legal tech, 7,5 hp på termin 2

• Legal tech, AI och automatisering, 7,5 hp på termin 5

• Juridik och digitala teknologier, 15 hp på termin 5

Från höstterminen 2020 ger Rättsvetenskapliga programmet med internationell inriktning utbildningen med kurser om hur legal tech, digitalisering och artificiell intelligens används inom offentlig sektor för att möta arbetsmarknadens behov.

– Det är tydligt att digitaliseringen förändrar samhället. Det kräver att utbildningarna anpassar sig. Med revideringen av programmet vill vi ge studenterna verktyg att förstå och kommunicera med teknologier, säger Katalin Capannini-Kelemen.

Tre kurser inom juridik och digitala teknologier kommer att ingå i utbildningen, men tanken är att det ska genomsyra hela programmet. Samarbete med lärare som har expertkunskap inom området från andra utbildningar är en del av det nya upplägget. Studenterna kommer att få kunskap om hur datorprogram är uppbyggda och algoritmers betydelse,  för att de ska förstå hur juridiken kan bli legal tech och digitala lösningar hos myndigheter och domstolar.

– Fokus på utbildningen ligger fortfarande på mänskliga rättigheter, internationell rätt och förvaltningsrätt. Men framtidens rättsvetare och jurister måste bli bättre på att kommunicera med tekniker och ha förståelse för teknik och det som inom juridiken kallas legal tech, säger Katalin Capannini-Kelemen.

Amy Loutfi står vid en trapp i en ljus korridor. Hon har en vit blus på sig.

Amy Loutfi, professor i informationsteknologi och vicerektor för AI. Foto: Jesper Eriksson Örebro universitet.

Amy Loutfi, professor i informationsteknologi och vicerektor för AI, har deltagit i arbetet med uppdateringen av programmet. Hon tycker att Legal Tech är en viktig del i rättsvetarens och juristens kunskapsbank.

– Integreringen av AI och digitalisering på programmet är oerhört viktigt för att Örebro universitet ska ligga i framkant när det gäller att erbjuda relevant utbildning som möter framtidens behov. Vi fortsätter vårt arbete på universitetet för att utforska hur AI skulle kunna integreras även i andra utbildningar.

Den internationella delen av programmet är fortfarande en viktig del. Erasmus-studenter har möjlighet att läsa programmets kurser under sina utbytesstudier.

– Vi kommer att titta på digitalisering utifrån ett kulturellt och juridiskt perspektiv. Hur rättssystemet ser ut i olika länder och hur legal tech påverkar samhället utifrån hur det fungerar, säger Katalin Capannini-Kelemen.

Kompetens som arbetsgivaren behöver

Niclas Hallgren, biträdande regionpolischef – Bergslagen, ser positivt på utvecklingen av utbildningen. Precis som resten av samhället står polisen inför utmaningar inom AI och digitalisering. De flesta brott som begås idag har någon form av digitalt inslag och medborgarna förväntar sig att kommunicera och nå polisen med digitala hjälpmedel.

– Vi rör oss i den digitala världen som vi måste förstå för att utreda. Därför är behovet stort av tekniskt kunniga medarbetare med juridiska kunskaper.

Polismyndigheten kommer inom de närmaste åren anställa ett par hundra nya civila medarbetare inom regionen.

Niclas Hallgren står i polisuniform utanför polishuset i Örebro.

Niclas Hallgren, biträdande regionpolischef – Bergslagen.

– Det är viktigt att universiteten tittar framåt och ser samhällets behov i sina utbildningar. Anställningsbarheten efter examen är en viktig aspekt.

Han fortsätter:

– Polisen kommer bland annat att behöva civila utredare. Där har rättsvetarna en bra grund att stå på för att utreda brott.

Som civil utredare har man samma rättigheter och skyldigheter som en polis med skillnaden att man inte får utöva våld och tvångsmedel. Den som arbetar civilt inom polisen kan söka till polisens funktionsinriktade internutbildningar för att vidareutbilda sig till polis.

Text och foto: Anna Asplund