Lärarutbildning vid Örebro universitet

Didaktisk modell för hållbart engagemang

Ungdomar i demonstration för miljön.

En god miljö- och hållbarhetsutbildning ska syfta till att eleven utvecklar ett hållbart engagemang. Lärarens undervisning bör därför utgå från en didaktisk modell med tre olika aspekter: en intellektuell, en praktisk och en emotionell aspekt. Det menar forskarna Johan Öhman och Louise Sund i en nyligen publicerad artikel.

I artikeln A Didactic Model of Sustainability Commitment presenterar Johan Öhman och Louise Sund i forskargruppen ESERGO vid Örebro universitet en didaktisk modell för att utveckla hållbart engagemang hos elever. Modellen är även tänkt som ett reflektionsverktyg för lärare i gymnasieskolan.

Miljö- och hållbarhetsutbildning syftar i grunden till att stärka elevers förmåga att bidra till en samhällsutveckling där vi bättre kan hushålla med jordens resurser och fördela dem på ett mer rättvist och hållbart sätt. I tidigare forskning har det gjorts försök att beskriva denna förmåga i termer av ett antal nyckelkompetenser. Problemet är dock att veta säkert vilka dessa kompetenser är. Nyckelkompetenserna ger också lärare för lite vägledning när det gäller hur de ska undervisa om miljö- och hållbarhetsfrågor.

– Vi menar att undervisningen i stället borde handla om att elever utvecklar ett hållbart engagemang (sustainability commitment) för miljö- och hållbarhetsfrågor. I artikeln föreslår vi en modell med de komponenter som ett sådant engagemang bör innehålla: en intellektuell aspekt, en praktisk aspekt och en emotionell aspekt, berättar Johan Öhman, professor i pedagogik vid Örebro universitet.

Johan Öhman

Johan Öhman, professor i pedagogik vid Örebro universitet.

 

Modell på teoretisk och empirisk grund

Den didaktiska modellen för hållbart engagemang har både en teoretisk och en empirisk grund. Teoretiskt vilar modellen på den amerikanska filosofen John Deweys teorier om hur vi lär genom möten med vår materiella, sociala och kulturella omgivning. Även didaktisk teori är grundläggande i modellen, där en utgångspunkt är Wolfgang Klafkis tankar om hur elever måste göra kunskapsinnehållet till något eget för att det ska få mening.

Empiriskt baseras modellen på 20 års erfarenheter från klassrumsstudier av miljö- och hållbarhetsutbildning, varav särskilt nya empiriska studier i projektet Teaching Global Equity and Justice Issues Through a Critical Lens. Dessa studier har gjorts inom forskningsmiljön SMED (Studies of Meaning-making in Educational Discourses) vid Örebro universitet.

Elevernas hållbara engagemang utvecklas genom tre aspekter

Modellen för att utveckla hållbart engagemang hos elever innehåller tre olika aspekter:

  • en intellektuell aspekt
  • en praktisk aspekt
  • en emotionell aspekt.

Den intellektuella aspekten av ett hållbart engagemang består i gedigna kunskaper om hållbarhetsproblemen och deras orsaker. Här är det viktigt att eleverna utvecklar ett kritiskt tänkande kring problemen och att de kan förhålla sig till dem utifrån etiska och politiska perspektiv. Vidare är det centralt att de också utvecklar kunskaper om sin egen relation till problemen, det vill säga hur de påverkar och påverkas av problemen.

Den praktiska aspekten handlar om elevernas förmåga att göra något åt problemen, alltså deras handlingskompetens. Detta omfattar dels en förmåga att förändra sitt eget liv, dels en förmåga att påverka samhällsutvecklingen.

Den emotionella aspekten riktar sig mot elevernas känslor kring miljö- och hållbarhetsproblemen. Det kan gälla känslor som oro, hopp, omsorg, motvilja och kamplust.

– Det är viktigt att ta både negativa och positiva känslor på allvar och hjälpa eleverna att reflektera kring sina känslor på ett konstruktivt sätt. Det är genom känslorna som eleverna kan relatera till problemen på ett personligt plan, säger Johan Öhman.

Didaktisk modell för hållbart engagemang.

Didaktisk modell för att utveckla ett hållbart engagemang hos elever.

 

Lärarnas avgörande roll i undervisningen

I undervisningen om miljö- och hållbarhetsfrågor har lärarna en avgörande roll för att eleverna ska kunna utveckla ett hållbart engagemang. Lärarna behöver göra medvetna didaktiska val när det gäller exempelvis innehåll och metoder. Dessutom behöver valen vara genomtänkta utifrån didaktiska syften och mål med undervisningen.

– En god miljö- och hållbarhetsutbildning handlar om att läraren riktar sin undervisning mot alla tre aspekterna på ett balanserat och genomtänkt sätt. Alla dessa aspekter behövs för att skapa ett hållbart engagemang. Utan kunskap riskerar engagemanget att bli missriktat, utan handlingskompetens kan ingen förändring ske och utan känslor så saknar engagemanget en drivkraft, förklarar Johan Öhman.

Det är just i samspelet mellan den intellektuella, den praktiska och den emotionella aspekten som ett hållbart engagemang kan utvecklas hos eleverna.

Vill du veta mer?

Kontakta Johan Öhman, professor i pedagogik vid Örebro universitet

Kontakta Louise Sund, forskare i didaktik vid Örebro universitet

Läs artikeln A Didactic Model of Sustainability Commitment

Text: Henrik Haglund
Foto: Anna Lorentzon