Lärarutbildning vid Örebro universitet

”Jag blev eld och lågor” – professorn omvandlade lärarnas stöd till nyanlända till praktiknära forskning

Mayas Alsagher och Marie Öhman på hinderbana

Jätteroligt! Mayas Alsagher har inte svårt att sätt ord på sin entusiasm. För henne har rörelseträningen gett henne kraft att klara andra lektioner. Förutom själva glädjen i att röra sig, och som här, assistera forskaren Marie Öhman under hinderbanan.

De nyanlända tonårstjejerna behöver extra stöd för att lyckas nå målen i ämnet idrott och hälsa. Det insåg två lärare när de såg hur deras elever hade svårt för att hoppa, krypa, balansera - och vinkla ut fötterna.
Det som började som ett tidsbestämt projekt för att förbättra rörelseförmågan är nu praktiknära forskning vid Örebro universitet, med en examensuppsats som första steg.

Praktiknära forskning är en del av den strategiska satsningen Framtidens lärarutbildning.

Örebro universitet är också en del av den nationella försöksverksamheten med praktiknära forskning tillsammans med andra lärarutbildare, det så kallade ULF-avtalea 

Syftet med praktiknära forskning  är att forskningen ska utgå från behoven som finns i skolorna och att forskare ska samarbeta med dem som verkar i skolan.

Vid Örebro universitet pågår en rad praktiknära forskningsprojekt, från förskolan upp till gymnasieskolan.

– Det som händer ute i skolorna är utgångspunkten för praktiknära forskning. Just den här nya kunskapen om rörelseförmåga berättar om verkligheten idag och jag vill att vi använder den kunskapen för att stärka lärarutbildningen, säger Marie Öhman, professor i idrottsvetenskap och den forskare som fångade upp projektet på Alléskolan i Hallsberg.

Maria Wahlström och Lisa Broadley är lärare i idrott och hälsa på Alléskolan:

– Vi märkte att de nyanlända tjejerna inte hade samma förutsättningar som killarna att nå målen i idrott och hälsa eftersom de hade sämre motoriska färdigheter. Ändå  ska de bedömas för sin rörelseförmåga, berättar Maria Wahlström.

– Vi som lärare ska sätta betyg och såg hur mycket av grundläggande motorik som tjejerna saknade och insåg att vi måste göra något, säger Lisa Broadley.

Läraren Maria Wahlström och eleven Sahra Micraj Macruf.

– Vi såg att det inte var jämlikt mellan nyanlända pojkar och flickor. Många flickor säger att de fick syssla med idrott, men inte gjorde det utan var hemma och hjälpte mamma, säger Maria Wahlström, här tillsammans med Sahra Micraj Macruf.

Detta ”något” blev pengar från Skolverket för en riktad insats till nyanlända flickor med start hösten 2018.

Maria Wahlström och Lisa Broadley passade på att berätta om sitt projekt när Marie Öhman kom på VFU-besök till Alléskolan, om sitt arbete med intervjuer, test av olika moment, dokumentation och video.

– Jag blev i eld och lågor. Maria och Lisa hade redan gjort empirin och hade magkänslan att insatsen var väldigt lyckad. Nu var det tillfället för oss som forskare att systematisera och ta det vidare, säger Marie Öhman.

Det första steget var att lärarstudenten Ida-Lie Heljeberg valde att skriva sin uppsats på avancerad nivå om insatsen. Att involvera studenter stämmer överens med inriktningen på den praktiknära forskningen inom det nationella ULF-avtalet.

– Jag var sedan tidigare intresserad av arbetet med nyanlända elever i skolan och uppsatsen gav mig möjlighet att lära mig mer. Som student önskar jag mer utbildning i hur man som lärare kan arbeta med denna elevgrupp, den verklighet vi kommer att möta, säger Ida-Lie Heljeberg.

Ida-Lie Heljeberg i grupp med flickor under idrottslektion.

Lärarstudenten Ida-Lie Heljeberg, till höger, gjorde sin examensuppsats om den ”praktiska stödstugan för nyanlända flickors rörelseförmåga.” Den blev det första steget i den praktiknära forskningen utifrån insatsen på Alléskolan.

Uppsatsen, som fick VG, är nu utgångspunkt för vidare forskning.

– Ida-Lie har kartlagt och fått fram intressanta resultat som vi måste forska vidare på, säger Marie Öhman.

Hon  planerar bland annat workshops på lärarutbildningen vid Örebro universitet och att sprida kunskapen i olika kanaler. Allt med det slutliga målet att göra konkret nytta i skolan.

Den här praktiknära forskningen handlar om rörelse, en förmåga som hos små barn handlar om att utveckla kroppen i lek - att hoppa, springa, balansera, klättra, göra kullerbyttor och kanske delta i organiserad idrott. Tonåringen som inte haft den möjligheten saknar grundmotoriken.

För lärarna Maria Wahlström  och Lisa Broadley är rörelseförmågan grundläggande för individen. Stöd i motorik borde vara lika självklart som stöd i matte, svenska och engelska anser de.

– Vi arbetar med ökad måluppfyllelse. Om eleverna når målen i idrott så ger det större möjligheter att klara de andra ämnena och att få ett hälsosamt liv. För vi vet vilka effekter det ger allmänt om man är fysiskt aktiv, säger Maria Wahlström.

Nyanlända flickor övar reaktionsföråga

Boshra Macharqah och Gudon Ahmed Muhammed tävlar i reaktionsförmåga. Lisa Broadley och Maria Wahlström har filmat övningarna och många deltagare har varit förvånade att se vilka framsteg de gjort.

Gruppen av nyanlända tjejer som finns på plats denna tisdag i början av mars vittnar om vilken förändring lektionerna i rörelse inneburit för dem.

– Det är stor skillnad för mig. Innan ville jag bara sova på lektionerna. Om jag rör mig på morgonen blir jag aktiv under hela dagen och följer med på andra lektioner, säger Mayas Alsagher, 18 år, med Syrien som hemland.

Dagens pass är en hinderbana med bland annat balansgång, slalombana, hopp och rörelseövningar – i full fart. Övningarna har betytt mycket för Boshra Machargah:

– Vi hade idrott i skolan i Syrien, men promenerade bara. Det var möjligt att till exempel spela fotboll, men då i en klubb. För mig betyder detta att jag vill vara i skolan. Och jag blir smartare, säger hon.

En övning i passet är alltså att vinkla ut fötterna. Hur obetydlig den förmågan kan verka för den oinvigde så är den avgörande för att bli godkänd i ämnet idrott och hälsa. Det krävs vinklade fötter för att kunna lära sig simma.

Text: Maria Elisson
Foto: Kicki Nilsson /Icon Photography

Maria Wahlström och Lisa Broadley

Maria Wahlström och Lisa Broadley tog initiativet till projektet som blev praktiknära forskning.