27 februari 2024 - INSTÄLLD
Litteraturhistoriska framställningar i gymnasiet
Läromedelsutgivningen har expanderat kraftigt de senaste decennierna och läromedelsförlagen har numera har stor frihet att publicera vad de vill. Samtidigt brister senare års läroböcker vad gäller hänsyn till forskning och kritiska perspektiv. Detta gäller inte minst litteraturhistoriska läroböcker vars urval sällan problematiseras, vilket gör att läsaren kan få intrycket att läromedlets texter och författare är något naturgivet.
Varför ser läroböckerna för gymnasieskolan som behandlar litteraturhistoria ut som de gör? Under denna nätverksträff presenterar Anton Lindström, doktorand i litteraturvetenskap vid Örebro universitet sitt avhandlingsprojekt, vilket anlägger ett produkt- och processorienterat perspektiv på litteraturhistoriska läroböcker för gymnasiet.
I det efterföljande samtalet sätts forskningen i relation till pedagogisk och didaktisk praktik genom en diskussion om läroböckernas status och funktion. Hur väljs läroböcker och vilka krav ställer köparna på läroböckerna? Hur används läroböcker som behandlar litteraturhistoria och hur normerande blir böckerna för undervisningen? Vilken plats finns för kritiska metaresonemang i undervisningen?
11 oktober 2023
Samverkansseminarium
Forskargruppen Undervisning, lärande, humaniora presenterar sig och den forskning som bedrivs inom gruppen. Forskarna berättar om sin forskning och det ges goda möjligheter till informella samtal över en kopp kaffe. Syftet är att verksamma språklärare får en bild över den forskning som bedrivs inom forskargruppen och det ges möjlighet att knyta kontakter, både på kort och lång sikt, genom ett väletablerat samarbete med RUC.
17 januari 2023
Akademiskt läsande på engelska
Nästan hälften av all läsning som studenter förväntas göra är på engelska - i kurser där undervisningsspråket är svenska. Universitet och högskolor förlitar sig på att studenterna har med sig de kunskaper de behöver från gymnasieskolan, men forskning om studenters upplevelser av engelskspråkig kurslitteratur visar att en majoritet av svenska studenter förstår mindre när kurslitteraturen är på engelska.
Under denna nätverksträff presenterar Linda Eriksson, doktorand i engelska vid Örebro universitet, några huvudresultat från ett forskningsprojekt om akademiskt läsande på engelska med fokus på övergången från gymnasiet till universitetet. Frågor som ställs är bland andra vilka svårigheter gymnasieelever och universitetsstudenter upplever i relation till akademiskt läsande på engelska och om det finns några skillnader mellan elever som läst Engelska 6 och Engelska 7.
I den direkt påföljande workshopen funderar vi tillsammans kring hur vi kan förenkla och underlätta övergången från gymnasieskolan till universitetet.
20 september 2022
Antisemitiska uttryck i skolmiljö – erfarenheter och strategier för att bemöta ett växande problem
Nätverksträffen leds av Gustav Westberg, docent i svenska språket vid Örebro universitet och Henning Årman, lektor i barn- och ungdomsvetenskap vid Stockholms universitet.
Antisemitism är ett växande problem i dagens Sverige, särskilt bland unga och i skolmiljö. Språkvetenskaplig forskning har visat att antisemitism kan uttryckas på många olika sätt, samtidigt som den generella kunskapen om hur antisemitism manifesteras i Sverige i dag är relativt begränsad. Lärare och annan skolpersonal vittnar om att det inte alltid är lätt att identifiera eller bemöta antisemitisk ideologi, just eftersom den kan ta sig många olika uttryck, och frågan har särskild relevans för lärare i svenska, SVA och engelska som möter många elevtexter och muntliga framställningar.
På den aktuella nätverksträffen presenterar Gustav Westberg och Henning Årman ett aktuellt forskningsprojekt som handlar just om hur samtida antisemitism tar sig uttryck i Sverige idag, med fokus på sådan som är radikalnationalistiskt motiverad. Nätverksdeltagarna bjuds in till att delge och diskutera sina egna erfarenheter av att konfronteras med och bemöta antisemitiska uttryck i skolan. Vari ligger de största utmaningarna med detta ur ett lärarperspektiv, och vad kan vi lära av varandras erfarenheter, perspektiv och strategier?
9 mars 2022
Sentence composition
Sentence composition is a branch of writing pedagogy that aims to develop communicative ability on the sentence level. Through exercises of various kinds, it gives developing writers opportunities to practice using new sentence patterns and structuring devices, thereby acquiring a repertoire of options for expressing ideas. This presentation reports on the results of a close-to-practice research project that has explored the viability of sentence composition for teaching English in secondary school. A collaboration between a researcher, Claire Hogarth, at Örebro University and an English teacher, Sara Nordkvist Elmgren, at Västra Engelbrektsskolan Örebro kommun, the project aims to construct and trial lessons lesson plans for teaching targeted writing skills in the context of the language classroom. The presentation includes a description of exercise types, topic sequences, and classroom pedagogies explored in the project. In a follow-up workshop, participants are invited to test out sentence composition exercises and discuss their relevancy for their own teaching.
26 januari 2022
Hur kan man få gymnasieelever att öka intresset för läsning?
Nätverksträffen leds av Eva-Lott Gärskog, lärare i svenska vid Karolinska gymnasiet i Örebro kommun. Hur man får gymnasieelever att öka intresset för läsning var den övergripande fråga jag ställde mig och som blev starten på BerättarVäx, ett projekt som bland annat går ut på att dela en läsupplevelse med en nära vuxen, exempelvis en förälder, bonusförälder eller mor-farförälder. Efter läsperioden erbjuds en samtalskväll i små grupper där deltagarna berättar och samtalar med varandra om det lästa.
BerättarVäx startade 2016 och har sedan dess fortsatt att utvecklas. Förbättrade läsvanor, vilket projektet kan inspirera till, ger eleverna större chans att lyckas i skolan och i livet. Utvärderingarna visar tydligt att projektet uppskattas av såväl elever, nära vuxna och av pedagoger. Förra läsåret, 2020-2021, gjorde vi en extra satsning när vi kopplade in karaktärsämnena bild, dans, media, teater och musik. Eleverna fick tolka scener ur boken Hästpojkarna (läsårets projektbok) och sedan träffa författaren Johan Ehn. Vilket möte det blev!
15 december 2021
Språkideologier i text och rum på högstadiet: Om att underlätta för svensklärare att systematiskt reflektera kring språk.
Anders Björkvall, Eric Borgström och Daroon Yassin Falk från svenska språket vid Örebro universitet presenterar några huvudresultat från ett praktiknära forskningsprojekt om språkideologier i svenskämnets texter och rum på högstadiet. Språkideologier är idéer och tankar om vad språk är eller kan vara, och projektet undersöker hur dessa uttrycks medvetet eller omedvetet genom läromedel, klassrumsdesign och andra texter och artefakter. Exempelvis analyseras PowerPoint-presentationer om språkhistoria, flerspråkighet och poesi liksom lärobokstexter utifrån hur de presenterar vad språk kan vara. Projektet har sin vetenskapliga grund i socialsemiotiken liksom i teorier om språkideologi. Metodiskt har vi inspirerats av socialsemiotisk etnografi där texter alltid analyseras i relation till de (i detta fall språkdidaktiska) praktiker som de är en del av.
Utifrån resultaten av projektet vill vi nu bjuda in intresserade språklärare till vidare samarbete om modeller för lärarreflektioner om språkideologi och egen undervisningspraktik. Utarbetandet och utprovningen av dessa modeller kommer att ske under 2022.
15 september 2021
Skriftliga praktiker i idrott och hälsa – en del av ämnet eller en utökad svenskundervisning?
Anna-Maija Norberg, doktorand i svenska språket vid Örebro universitet, presenterar resultat från sin forskning om hur och varför texter används i ämnet idrott och hälsa och vad det är för texter som används. Efter presentationen inbjuds deltagarna till ett samtal om vilka konsekvenser en ökad textanvändning i idrott och hälsa har för elever, lärare, ämnet och skolan som helhet. Tenderar hela skolan att bli en utökad arena för svenskundervisning - och vilka är i så fall konsekvenserna för svenskämnena?
18 maj 2021
Flerspråkigt stöd för vuxna nyanlända inom Sfi
Idag är många språkforskare och lärare övertygade om att modersmålet kan användas som en betydande resurs i andraspråksinlärning och transspråkande har fångat upp människors fantasi inom språkdidaktik. Men eftersom andraspråksforskning både betonar elevers modersmål som ett viktigt verktyg för inlärning av ett nytt språk och nödvändigheten av att klara av kommunikation i målspråket med egen strategisk kompetens finns det skäl att betrakta flerspråkigt stöd från ett kritiskt perspektiv.
Under nätverksträffen presenteras ett praktiknära forskningsprojekt som genomförs i samarbete med ett Sfi-arbetslag. Skolhuvudmannen har anställt ett antal språkstödjare som kan minst ett av elevernas förstaspråk för att stötta deras utveckling av svenska. Projektet syftar till att undersöka vilken effekt flerspråkigt stöd har på elevers inlärningsförutsättningar genom språkstödjare i klassrummet. Resultatet av denna undersökning presenteras och diskuteras. En central fråga är därför: När och på vilka sätt kan elevernas modersmål användas som en tillgång i lärande för att främja andraspråksinlärning?
Nätverksträffen leds av Oliver St. John, universitetslektor i pedagogik vid Örebro universitet.
21 september 2020
Hur stärker du elevers informationssökning och akademiska skrivande inför universitetet?
I denna föreläsning får du som lärare tips och råd för att underlätta övergången från att vara elev till att bli student. Hur utbildar du dina elever i informationssökning och akademiskt skrivande? Här får du användbara tips på öppna resurser, hur du och dina elever kan söka i dem och en insyn i vad universitetet förväntar sig av dina elevers första akademiska texter. Vi kommer även att beröra problematiken kring käll- och sökkritik, plagiering och fusk.
Nätverksträffen leds av Åsa Arvidsson och Maria Axinge.
Åsa arbetar som kontaktbibliotekarie och Maria arbetar som skrivhandledare på Örebro universitetsbibliotek. De handleder studenter, forskare och universitetslärare i informationssökning och akademiskt skrivande.
2 april 2020
Digital föreläsning och workshop
Olika mätmetoder ger olika bilder av läsförmåga – hur tar vi hand om det i vår undervisning?
Josefine Karlsson, universitetsadjunkt i pedagogik vid Örebro universitet, tar oss genom en kort föreläsning igenom ett par begrepp inom kognitionsvetenskapen som hjälper oss att se olika facetter av läsning och hur man kan ha olika bra läsförmåga i dessa facetter. Detta är dock inte den enda uppdelningen som kan göras. Forskning inom Tänka-högt metoder och Ögonrörelsemätningar påvisar att vi kan ha olika läsprofiler. I den direkt påföljande workshopen funderar vi tillsammans kring vad de olika profilerna verkligen betyder och hur vi sedan kan ta hand om den kunskapen i vår undervisning.
9 december 2019
Annelie Carlsson-Starsmark och Therese Viberg, Örebro kommun och Örebro universitet, leder nätverksträffen på temat Svensklärare och lärarutbildare – idéer och erfarenheter från svenskämnets adjunkter.
Nätverksträffen har formen av ett seminarium i dialog med deltagarna. Vi kommer att reflektera över dagens lärarstudenter, svenskämnet och den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) - tankar och utmaningar. Vi kommer att berätta hur vi har jobbat med didaktiska och verklighetsnära kopplingar till studenternas olika delkurser. Vi kommer även att presentera delar av vårt utvecklingsarbete där vi söker samarbete med gymnasieskolan för bland annat fältstudier.
19 september 2019
“Nej, jag har inga fördomar!” Hur påverkas vi i vår lärarroll av stereotypifiering och hur ska vi förhålla oss till detta?
Mats Deutschmann, professor i engelska vid Örebro universitet, kommer i denna workshop att redogöra för resultaten av ett stort antal delstudier inom ramen för forskningsprojektet "Raising Awareness using Virtual Experiencing”. I detta har man undersökt stereotyper och hur dessa påverkar vår förmåga att ‘objektivt‘ bedöma en viss situation. Med dessa resultat som utgångspunkt följer sedan diskussioner med syfte att problematisera diverse olika problemområden relaterade till den centrala frågan.
28 mars 2019
Kroppsspråk som kommunikativt redskap
Marie Gelang, universitetslektor vid Örebro universitet, leder nätverksträffen som inleds med en föreläsning om kroppsspråk, hur kroppsspråk kan användas i lärarrollen och hur det kan göras till stoff i undervisningen om muntlig framställning. Därefter blir det en workshopdel om att ge respons på elevers muntliga framställningar med avseende på hur eleverna medvetet och/eller omedvetet kommunicerat kroppsligen.
21 januari 2019
Under 2018 genomfördes en forskningscirkel med inriktning mot flerspråkighet och lärande vid Örebro universitet. Helge Räihä, universitetslektor vid Örebro universitet, beskriver tankarna bakom forskningscirkeln som fortbildningsform och hur just denna genomfördes. Deltagarna Petra Andersson, förstelärare Kumla kommun, Lena Karlsson, samordnare Kumla kommun och Jenny Stenmark, utvecklingsledare Askersunds kommun presenterar resultat från forskningscirkeln. Följande teman kommer att presenteras: framgångsfaktorer för nyanländas elevers lärande och språkutvecklande arbetssätt i förskolans måltidssituationer.
6 december 2018
Magdalena Stenman och Marie Gilbertsson, båda lärare i svenska, svenska som andraspråk och historia vid Karolinska gymnasiet i Örebro, berättar om hur de utvecklat sitt ämnessamarbete till tvålärarskap. Att arbeta i par på gymnasiet – fungerar det?
Kerstin Kvarnbrant, lärare i svenska, svenska som andraspråk och engelska vid Språkintroduktion, gymnasieskolan Hjernet i Nora och Lena Bjärmark, Nora Rotaryklubb berättar om ett läs- och integrationsprojekt. Projektet avslutades med att de gav ut en bok 2017.
Nätverkets roll och funktion
Under läsåret 2018-2019 vill vi genom nätverket belysa olika teman relevanta för språkdidaktisk verksamhet. Under denna nätverksträff inventerar och diskuterar vi idéer till sådana teman.
26 september 2018
Sten Wistrand, docent i litteraturvetenskap vid Örebro universitet, föreläser om länets litteratur genom tiderna och stannar till lite extra vid Lars Wivallius och Hjalmar Bergman. Vi får del av föreläsningen Från en torr och kall vår till vintrig vattenkänsla. Örebro läns författare genom tiderna.
Lästips: Astrid Lindén och Clas Thor, Författarna och staden: Örebro - 750 år i litteraturen
16 maj 2018
Föreläsning: Nya digitala klyftor? ”En-till-en”-datorer i högstadiet ur ett literacyperspektiv.
Anders Björkvall, professor i svenska vid Örebro universitet, föreläser om hur "en-till-en"-datorer kan påverka elevers möjligheter till meningsskapande, literacy och lärande i och utanför skolan. Bakgrunden är projektet "Datorn som kontextöverskridande verktyg för meningsskapande och lärande i högstadiet" (2012–2014), som också har relevans för gymnasieskolan. Inom projektet arbetade vi etnografiskt – t.ex. med fleråriga fältstudier, fältanteckningar, foton och mediedagböcker – tillsammans med fem högstadieelever från två skolor i olika storstadsområden. Ett stort antal (multimodala) texter som eleverna skapade eller mötte genom datorerna analyserades också. Vi följde eleverna både hemma och i skolan. Projektet visar att olika datoridentiteter (eller vad man ibland kallar "mindsets") spelade stor roll för deltagarnas uppfattning om datorn som verktyg för agentivitet, kritik, påverkan och lärande. Mer specifikt visar studien att tekniken inte alltid fungerar utjämnande, vilket ibland hävdats i forskningen. I stället kan "en-till-en"-datorerna ha vidgat redan existerande digitala klyftor genom att de verkligen ökar möjligheter till agentivitet och literacy för vissa elever men knappt alls för andra.
22 mars 2018
How to teach notetaking in ELT: An action research intervention. Joseph Siegel, Örebro University.
Notetaking is an important skill, but one many teachers and students take for granted. This presentation reports findings from an action research project involving four in-service upper-secondary school English teachers. The presentation starts by discussing challenges associated with note-taking instruction in a second language and then describes how this group of teachers collaborated to: a) apply pedagogic changes in the classroom; and b) document the affects of these changes. Attendees will gain insights into how reflective practice and pedagogic interventions can improve the teaching and learning of note-taking in EFL/ESL.
Grammar for Writing Development: An Action Research Intervention. Claire Hogarth, Örebro University.
The ability to express ideas effectively on the sentence level is essential for developing communicative competence as defined by the course and subject syllabi for English in the 2011 curriculum. Yet pedagogies that focus on giving students grammatical options for making choices about sentence-level expression are rarely featured in textbooks. This presentation reports findings from an action research project involving nine in-service secondary and upper-secondary school English teachers. The presentation starts by discussing challenges associated with teaching grammar for writing development and then describes how this group of teachers collaborated to (a) develop materials for teaching grammar for writing development, based on principles inspired by rhetorical pedagogy; (b) apply pedagogic changes in the classroom; and (c) document the impact of these changes. Attendees will gain insights into how reflective practice and pedagogic interventions can improve the teaching and learning of grammar in the English language classroom.
11 december 2017
Språkglädje – vad driver elever till att vilja?
Under nätverksträffen diskuterar vi tillsammans språkglädje. Vad är det och hur kan den väckas eller stimuleras? Några deltagare kommer kort att presentera sina erfarenheter och tankar om detta. Vi vill gärna att du tar med dig egna exempel och/eller frågor eller utmaningar du står inför som rör språkglädje till vår gemensamma diskussion.
21 september 2017
Hur bedömer vi? - Bedömningsmönster från ett individuellt och strukturellt perspektiv.
Vi tycker alla säkert att det är svårt att bedöma elevers arbeten. Det är mycket som man ska tänka på och många faktorer ska vägas in. Vad är det egentligen som väger tyngst? Hur förblir man objektiv och vilka faktorer inverkar på en? Är vi ens medvetna om hur vi påverkas av yttre omständigheter? I workshopen ingår en inledande praktisk övning (cirka 20-30 minuter) där medverkande anonymt får bedöma två texter (en muntlig och en skriftlig). Vi använder sedan detta material som utgångspunkt för diskussioner om variation och utmaningar i bedömning. Texterna är på engelska men innehållet är i högsta grad relevant även för ämnet svenska och svenska som andraspråk. Medverkande: Mats Deutschmann professor i engelska och Mattias Jacobsson lektor i engelska, båda vid Örebro universitet.
30 maj 2017
Fantasy och science fiction i klassrummet – att uppmuntra kreativitet och kritiskt tänkande. Träffen inleds med en föreläsning om vad som utmärker fantasy och science fiction som genrer och vad detta innebär för hur de kan användas i klassrummet. Vi tittar närmare på några exempel och diskuterar även mångfalds- och jämställdhetsaspekter och vilken potential det finns i fantasy och sf till att utveckla kritiska (och självkritiska) förhållningssätt. Fokus ligger på litteratur, men vi kommer också diskutera tv-serier och film. Vi arbetar sedan i mindre grupper med korta exempeltexter och möjliga uppgifter kopplade till dessa. Nätverksträffen leds av Jenny Bonnevier som är lektor i engelska vid Örebro universitet och disputerade 2005 på en avhandling om feministisk science fiction.
16 februari 2017
Denna nätverksträff har formen av en workshop och temat är bedömning av elevtexter skrivna inom svenskämnets nationella prov. Träffen blir med andra ord en möjlighet att träffa svensklärarkollegor från andra skolor, och med utgångspunkt i faktiska elevtexter diskutera både textkvalitet, kriterier och skalanvändning. Vi börjar med att kort gå igenom den bedömningsmodell som gäller och de principer som ska tillämpas. Därefter arbetar vi i tvärgrupper med praktisk bedömning av elevtexter, hämtade från ämnesproven i årskurs 9 samt kursprovet i Svenska 1 respektive.
Träffen leds av Eric Borgström som är lektor i svenska språket. Borgström forskar bland annat om hur bedömarträning och sambedömning påverkar svensklärares tolkningsgemenskap.
24 november 2016
Helge Räihä, universitetslektor vid Örebro universitet och Christina von Post, universitetsadjunkt vid Högskolan Dalarna föreläser och leder workshop kring bedömning av elevtexter skrivna av andraspråkstalare.
Vi analyserar några elevtexter med hjälp av en transitivitetsanalys hämtat från
SFL (Systemisk-funktionell lingvistik). Först presenterar vi transitivitetsanalysen i en kort inledande föreläsning och sedan tillämpar vi analysverktyget på några elevtexter i mindre grupper. Därefter diskuterar vi bedömning av andraspråkselevers skrivande. Det vi gör kan ses som en fortsättning på förra träffen där vi tog upp Processbarhetsteorin. Det går dock utmärkt att delta utan att ha varit med tidigare. Förekommande språkvetenskapliga termer förklaras och illustreras med hjälp av exempel från elevtexter.
26 september 2016
Eva Zetterberg Pettersson, university lecturer of English language and pedagogy, gives a talk entitled "The Multilingual English Language Classroom in Sweden: Problems or Opportunities?". Surveying relevant research from diverse fields, she offers an interpretation of the current social and cultural context of the ELT classroom in Sweden: a new context calling for a reconsideration of conceptions of the subject and its practice.
In the subsequent workshop participants will critically discuss some sample teaching materials for the English subject in secondary/upper secondary school in order to recognize pitfalls and explore possibilities for the multilingual English language classroom in Sweden today.
26 maj 2016
Presentation och diskussion utifrån verksamma lärares erfarenheter.
Ann-Christine Åsbacka Nääf, lärare i svenska som andraspråk och svenska, Ullvigymnasiet Köpings kommun, presenterar hur hon arbetar med läsning av autentisk litteratur. Arbetssättet med skönlitterära texter som bas täcker nästan hela kursplanen för åk 9 och gymnasiekurserna. Vårens arbete med en klass som läser mot betyg i åk 9 i svenska som andraspråk innehåller ett projekt med namnet "Kvinnovärde/människovärde". Projektet genomförs tillsammans med en gymnasieklass.
Maria Lander, lärare i svenska och spanska, Rudbecksgymnasiet Örebro kommun, presenterar hur man kan jobba med litteratur på gymnasiet. Hon arbetar med ämnesövergripande läsprojekt och läsning i ämnet svenska, med fokus på hur man kan samtala om läsning. Exempel på arbetsområden är "dystopier och Hungerspelen", "mord och gift i litteraturen" och "litteratur och matematik".
10 mars 2016
Helge Räihä, universitetslektor vid Örebro universitet, föreläser under rubriken Om språknivå och skriftspråklig kompetens hos andraspråksinlärare. I en efterföljande workshop analyserar vi ett par elevtexter.
12 november 2015
Pär-Yngve Andersson, docent i litteraturvetenskap och lärarutbildare vid Örebro universitet, föreläser under rubriken Att möta sig själv i det främmande - Tankar om litteraturundervisning. I en efterföljande workshop arbetar vi i smågrupper med hur några specifika noveller och dikter skulle kunna introduceras och bearbetas didaktiskt.
28 april 2015
Eric Borgström, universitetslektor och lärarutbildare i svenska, Örebro universitet presenterar sin forskning om gymnasieskolans nationella prov i skrivande. Vilka antaganden om skrivande och text underbygger proven? Hur tar sig dessa antaganden uttryck i uppgifter och bedömningsanvisningar? Dessutom kommer ledas i bevis att bedömning av skrivprov inte alls är ett lotteri som ibland påstås, och att lärare är de som är bäst på att bedöma elevtext. I en efterföljande workshop experimenterar vi med, och diskuterar, olika sätt att bedöma elevtext.
19 november 2014
Föreläsning med universitetslektor och lärarutbildare i engelska Claire Hogarth, Örebro universitet, som presenterar metoder för att arbeta med stilistik på retorisk grund som ett sätt att hjälpa elever att nå kunskapskraven i Gy 11:s kursplaner i engelska och svenska. I en efterföljande workshop får deltagarna prova på och diskutera några övningar grundade i både klassisk och samtida retorisk teori.
