Ämneslärarprogrammet, inriktning mot arbete i gymnasieskolan, Idrott och hälsa, Biologi, 300 hp

Starttermin: Hösten 2019 (öppen)

Är du intresserad av ämnena idrott och hälsa samt biologi, och vill föra ditt intresse vidare till elever i gymnasieskolan? Då är det här ett program för dig.

Öppen för anmälan Anmäl dig nu

Behörighet

Grundläggande behörighet samt Samhällskunskap 1b / 1a1 +1a2, Kemi 1, Idrott och hälsa 1, Biologi 2 och Matematik 3b / 3c

eller

Grundläggande behörighet samt Engelska B, Samhällskunskap A, Idrott och hälsa A, Biologi B, Kemi A och Matematik C

I programmet varvar du ämnesstudier i idrott och hälsa samt biologi med verksamhetsförlagd utbildning och kurser i den utbildningsvetenskapliga kärnan.

Idrott och hälsa är ditt förstaämne och omfattar 120 hp, biologi är ditt andraämne och omfattar 90 hp. Båda ämnena innehåller ämnesdidaktik.

I utbildningen ingår verksamhetsförlagd utbildning om 30 hp. Det innebär att en del av din utbildning sker på skolor i regionen. Här får du möjlighet att under handledning pröva dina kunskaper i praktiken, studera skolans verksamhet och lärarens arbete.

Studierna i den utbildningsvetenskapliga kärnan breddar och fördjupar din pedagogiska kompetens. Innehållet berör till exempel utveckling och lärande, sociala relationer och konflikthantering, specialpedagogiska frågor samt bedömning och betygsättning.

Utbildningsplan Ämneslärarprogrammet, inriktning mot arbete i gymnasieskolan, Idrott och hälsa, Biologi, 300 hp

Programmet omfattar 300 högskolepoäng (hp) och leder till en ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan. Utbildningen omfattar studier i utbildningsvetenskaplig kärna, ämnen och ämnesdidaktik. Nedan följer det huvudsakliga upplägget av programmet med förstaämne idrott och hälsa och andraämne biologi.

Termin 1
Kursen Utbildningsvetenskaplig kärna I, som innehåller fem veckors verksamhetsförlagd utbildning (VFU).

Termin 2
Kursen Idrott och hälsa Ia, som innehåller fem veckors VFU.

Termin 3
Kursen Idrott och hälsa IIa.

Termin 4
Kursen Biologi Ib

Termin 5
Kursen Idrott och hälsa IIIa, som innehåller fem veckors VFU.

Termin 6
Kursen Idrott och hälsa IVa och kursen Biologi IIb.

Termin 7
Kursen Biologi IIIb.

Termin 8
Kursen Utbildningsvetenskaplig kärna II och kursen Biologi IVb, som innehåller ett självständigt arbete om 15 hp.

Termin 9
Kursen Idrott och hälsa Va, som innehåller ett självständigt arbete om 15 hp.

Termin 10
Kursen Utbildningsvetenskaplig kärna III, som innehåller fem veckors VFU.

Övrig information

För att få genomföra den verksamhetsförlagda utbildningen måste du som har antagits uppvisa registerutdrag från polismyndigheten för rektor/gymnasiechef på aktuell skola.

Inom ämnet idrott och hälsa förekommer vissa kostnader i samband med kurser i vinteridrotter utöver litteraturkostnader.

Behörighet: Grundläggande behörighet samt Samhällskunskap 1b / 1a1 +1a2, Kemi 1, Idrott och hälsa 1, Biologi 2 och Matematik 3b / 3c

eller

Grundläggande behörighet samt Engelska B, Samhällskunskap A, Idrott och hälsa A, Biologi B, Kemi A och Matematik C

Antagningspoäng: Sök antagningsstatistik på uhr.se

Programmet ges: Höstterminen 2019

Studietakt: Heltid

Nivå: Grundnivå och avancerad nivå

Antal platser: 10

Urval: Betyg (66 procent av platserna) och resultat från högskoleprovet (34 procent av platserna).

Studieort: Örebro

Institution: Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap

Examen: Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan

Undervisningsspråk: Undervisningen bedrivs normalt på svenska, men undervisning på engelska kan förekomma.

Programmet förbereder dig för undervisning i gymnasieskolan i ämnena idrott och hälsa samt biologi. Utbildningen ger också möjlighet att arbeta med dessa ämnen i grundskolans årskurs 7-9, och när det gäller ämnet idrott och hälsa även årskurs 1-6.

Anders Österberg framför pingisbord

Du måste gilla andra människor och hålla din egen stil. Och så måste du förstås kunna dina ämnen. Hur du sedan undervisar är en ständig förändring. Anders Österberg är lärare och talar av erfarenhet. För honom var yrkesvalet en tillfällighet som han aldrig ångrat.

Anders Österberg tog ämneslärarexamen i matematik och idrott vid Örebro universitet 2005 och jobbar sedan 12 år på Gumaeliusskolan i Örebro

– Det är under högstadiet som det händer mest med eleverna och som lärare kan du inte gå på halvfart. Jag måste hela tiden visa eleverna att jag gillar och tror på det jag gör – och att jag gillar dom, säger han.

Det är den insikten om uppdraget som lärare som bär Anders Österberg i arbetsvardagen. Jobbet är krävande, men ger också personlig tillfredsställelse.

– Ibland kommer gamla elever för att hälsa på och kan säga saker som "det du gjorde var så bra att det fick mig att välja att läsa vidare på universitet". Sånt är den stora belöningen.

"En miss att försöka vara för skön"

En snabb rundvandring på Gumaeliusskolan en fredag i mars visar upp lugna korridorer och klassrum där mobilerna parkerats i särskilda lådor och eleverna arbetar under tystnad. Några killar i sjuan fångar upp Anders för att prata.

– Grunden som lärare är att skapa relationer med eleverna. Men du måste göra det på rätt sätt. Det var svårt för mig i början. Jag tänkte "hur ska jag göra för att dom ska gilla mig?".

Erfarenheten har gett Anders en professionell självinsikt och styrka.

– Som lärare måste du känna dig trygg i dig själv. Eleverna gillar att veta var dom har läraren, att han eller hon är principfast. Om eleverna styr är du som lärare ute på hal is. Det är en miss att försöka vara för skön. Dessutom ställer du till det för dina kolleger.

Anders talar utifrån den erfarenhet han skaffat sig efter sina 13 år är i yrket.

– Som ny var jag väldigt traditionell. Jag följde strikt en lärobok i matematik, först sidan ett och sedan sidan två. Jag trodde då att när jag gått i igenom alla årskurser skulle allt vara klart och jag skulle bara behöva kolla i pärmen och börja om på nytt.

Mycket bättre utan läroböcker

Men så blev det inte. Idag använder Anders överhuvudtaget inte läroböcker i sin matematikundervisning.

– Det är mycket jobbigare att inte följa en bok, men mycket bättre. Nu handlar det mer om problemlösning, vi pratar matte. Eleverna är förväntansfulla och tycker att matte är intressant.

Anders Österberg har skapat sin egen stil i det dagliga mötet med eleverna, en utveckling som steg för steg lett fram till en metodik som gett honom svar på frågan: Hur gör jag?

– Det viktigaste du kan få med från utbildningen är grundvärderingar och synen på elever. Och så ämnet förstås. Min inställning är att alla elever vill göra sitt bästa och jag vill få dom att tro på sig själva.

Humor och en avslappnad syn på sig själv är också ett konstruktivt sätt att nå resultat. Det går inte att vara lättkränkt utan du måste snabbt bearbeta spontana elevomdömen som "det var en dålig lektion" eller "din tröja är ful" konstaterar Anders.

Räcker inte att kunna utantill

Han tycker att det är mycket bra att studenter på lärarutbildningen vid Örebro universitet kommer tidigt ut på praktik, det som kallas VFU, verksamhetsförlagd utbildning. Den snabba kontakten med eleverna blir ett konkret test på verkligheten i skolan.

Så var det där med att eleverna visar upp allt sämre resultat, i bland annat matematik.

– Kraven idag på förståelse är helt andra än när jag gick i högstadiet. Då räckte det med att lära sig saker utantill för att få bra betyg. Så funkar det inte längre. Eleverna idag är inte sämre än min generation, säger Anders.

Han konstaterar också att lärarlönerna blivit mycket bättre och att det finns möjligheter att göra karriär, att bli förstelärare eller få andra ledande uppdrag.

När Anders Österberg blev färdig lärare 2005 var det svårt att få jobb. Idag är rollerna på arbetsmarknaden omvända.

– För några år var det viktigast att locka elever. I dag måste skolorna vara attraktiva arbetsplatser för att locka lärare.

Inga planer på att byta

Anders intresse för idrott och matte grundade för "tillfälligheten" att utbilda sig till lärare.

– Jag ville plugga vidare efter gymnasiet, men visste inte riktigt till vad. Skolan kände jag till, precis som alla andra. Jag har hört flera som jobbar som lärare säga att det berodde på dålig fantasi att välja att utbilda sig till lärare.

Tillfällighet eller dålig fantasi – idag har i alla fall Anders Österberg har inga som helst planer på att byta jobb.

Simon Ekdahl

– Att vara lärare innebär ständigt nya utmaningar, säger Simon Ekdahl, som från början tänkte bli slöjdlärare. Han har redan hunnit arbeta som lärare i matematik och naturvetenskap, arbetslagsledare och förstelärare. Nu är han rektor på IT-Gymnasiet i Örebro.

– Lärare utmanas inte bara av nya elever utan också av en allt snabbare takt vad gäller samhälls- och teknikutveckling. Dessutom har skolan genomgått stora förändringar med ny skollag och andra styrdokument, säger Simon Ekdahl.

Han läste först till lärare årskurs 4-9 i Jönköping men bestämde sig för att flytta till Örebro och började läsa sociologi och sedan matematik, naturvetenskap och pedagogik på Örebro universitet. Han började arbeta som lärare 2004 och fick jobb på IT-Gymnasiet 2006.

– Utbildningen gav en bra bild av vad det innebar att arbeta som lärare. Dessutom vikarierade jag samtidigt som jag pluggade.

Minska glappet

År 2013 blev han förstelärare och fick ansvar för att leda utvecklingen av det kollegiala lärandet. Ett arbete han fortsätter med men nu i rollen som rektor. I hans bokhylla står böcker av Helen Timperley, Dylan Wiliam och John Hattie. Det är en del av det kollegiala lärandet att läsa aktuell forskning, diskutera, omsätta i praktiken och utvärdera.

– Målet är att minska glappet mellan undervisning och lärande. Det betyder att skolan vill minska skillnaden mellan vad läraren lär ut och vad eleverna faktiskt lär sig. Vi har bra koll på detta med det finns med att göra.

Utifrån forskning går de igenom olika moment och jämför hur olika lärare arbetar. Det kan till exempel handla om hur de ska starta en lektion för att elever ska veta vad som förväntas av dem.

Alla människor vill utvecklas

– Lärarna beskriver hur de arbetar men gör även lektionsbesök hos varandra. Men för att kunna göra detta måste det finnas en trygghet i gruppen. Först då kan lärare sänka garden och erkänna för en kollega att de behöver hjälp.

– Alla människor vill utvecklas och det är viktigt att inte tro att man är färdig. Det gäller både lärare och elever - och inte minst mig som rektor.

Det skrivs och pratas mycket om läraryrket – både bra och dåligt. Men Simon Ekdahl konstaterar att det finns möjlighet att göra karriär och att lönerna har gått upp.

– Skickliga lärare kan få en bra löne- och karriärutveckling, avslutar Simon Ekdahl. Jag utbildade mig för att jag ville arbeta som lärare men ett uppdrag har lett till nästa. Vad nästa steg är vet jag inte ännu.

Text och foto: Linda Harradine

Vill du fördjupa dig i två ämnen som intresserar dig och sedan föra vidare dina kunskaper till elever i gymnasieskolan så är Ämneslärarprogrammet, inriktning mot arbete i gymnasieskolan rätt val för dig. Som ämneslärare i gymnasieskolan arbetar du med att leda en pedagogisk verksamhet för ungdomar. Ämneslärarprogrammet vid Örebro universitet ger dig både fördjupad kompetens i de undervisningsämnen som du valt och viktiga kunskaper om till exempel utveckling och lärande, sociala relationer, specialpedagogiska frågor samt bedömning och betygssättning. 

Enligt Arbetsförmedlingens bedömning har du som utbildad ämneslärare med inriktning mot arbete i gymnasieskolan generellt sett mycket goda möjligheter till jobb både nu och på fem års sikt.

Lönen för ämneslärare varierar utifrån var i landet som du arbetar, hur lång yrkeserfarenhet du har och i vilka ämnen som du undervisar. För mer information om löner hänvisar vi till Sveriges kommuner och landsting (SKL) och de fackliga organisationerna Lärarförbundet och Lärarnas riksförbund.

Ämneslärarprogrammet, inriktning mot arbete i gymnasieskolan omfattar 300 högskolepoäng vilket motsvarar studier i fem år på heltid.

Studietiden är 40 timmar per vecka, det vill säga heltidsstudier. Du har däremot inte schemalagd undervisning vid universitetet varje dag. Tiden då du inte är schemalagd är till för egna studier som exempelvis att läsa litteratur och förbereda dig inför tentor, seminarier, föreläsningar och workshops.

Med en examen från Ämneslärarprogrammet, inriktning mot arbete i gymnasieskolan vid Örebro universitet blir du behörig att undervisa både i årskurs 7-9 och gymnasieskolan i de ämnen som du valt att studera. Dessutom blir du behörig att undervisa inom den kommunala vuxenutbildningen. När det gäller ämnena idrott och hälsa och musik ger en ämneslärarexamen även behörighet i grundskolans årskurs 1-9.

På Ämneslärarprogrammet, inriktning mot arbete i gymnasieskolan vid Örebro universitet har vi fasta ämneskombinationer. Detta innebär att du väljer dina två undervisningsämnen utifrån de ämneskombinationer som erbjuds redan när du söker till programmet.

Örebro universitet kan bara garantera en examen om du följer den utbildningsplan som du blir antagen till på ämneslärarprogrammet hos oss. 

Till våra studievägledare kan du vända dig med frågor som rör ämnen, kurser, program och arbetsmarknad. Det kan till exempel vara frågor om behörighet, antagningspoäng, programmens och kursernas inriktning och innehåll, hur du lägger upp dina studier, examen med mera. Våra studievägledare kan även informera om tillgodoräknande, studieuppehåll samt studieavbrott. En studievägledare har tystnadsplikt.

Om du har frågor om boende, introduktionen eller vad du måste göra innan din studiestart, gå då in på sidan Välkommen ny student.

  • Studievägledare: Madeleine Holsmyr

    Telefon: 019 303000 (växel)

    E-post: This is an email address

  • Studievägledare: Susanne Sundquist

    Telefon: 019 303000 (växel)

    E-post: This is an email address

Kaltum Mohamud

Läraryrket skrämde henne först. Kaltum Mohamud trodde att hon måste kunna allt. Nu vet hon att det inte är så. – Som lärare ska jag kunna vägleda ungdomarna och inte vara ett facit, säger hon.

Kaltum Mohamuds mamma är matematiklärare och hon har sedan barnsben fått höra hur bra det är att vara lärare. Hon såg framför sig stökiga ungdomar, jobbiga föräldrar och trodde att en lärare måste kunna allt inom sitt ämne.

När Kaltum Mohamud började sin utbildning till ämneslärare i gymnasieskolan trodde hon att läraren måste kunna allt.

– Men nu vet jag att det inte är så, som lärare ska jag vägleda ungdomarna till kunskap, inte vara ett levande facit, säger hon.

Hon gick på ett program med naturvetenskaplig inriktning på Thorildsplans gymnasium i Stockholm. Det var när en pedagog berättade om läraryrket som hon kom på andra tankar. Hon beskrev yrket som ett utmanande arbete med fördelar och svårigheter.

För att få en bra lärmiljö i klassrummet anser Kaltum Mohamud att läraren måste vara en bra ledare, vara den som leder och fördelar arbetet i klassrummet. Då blir det arbetsro med lugna elever och nöjda föräldrar.

Hon tycker att kurserna i skoljuridik har varit särskilt intressanta. Där har hon bland annat fått lära sig vilka lagar som skyddar eleverna.

– En lärare måste förklara för en elev om den inte förstår, det är deras rättighet.

Praktik under utbildningen

Under utbildningen har studenterna flera praktikperioder, något som Kaltum Mohamud tycker är bra eftersom att de får möjlighet att pröva yrket i verkligheten. Första praktiken var under programmets första termin. Praktiken var på en gymnasieskola där vissa elever var äldre än henne. Det var läskigt i början och hon undrade hur hon skulle kunna hålla lärarrollen, men det gick bra.

Den andra praktikperioden gjorde hon på högstadiet på Vivallaskolan. Där behövde hon skapa en relation med eleverna.

– Under första veckan fick jag lägga tid på att prata och umgås med eleverna, sen kunde jag börja undervisa.

Hon anser att eleverna hade en sorglig inställning när till sig själva när de välkomnade henne till ”Sveriges jobbigaste skola”. Kommunen har sedan något år lagt ned högstadiet på Vivallaskolan.

– Elevernas dåliga självkänsla fastnade hos mig. Nu jobbar jag på fritidsgården i Vivalla och möter eleverna där.

Kaltum Mohamud anser att det är skolans uppgift att vägleda ungdomar på rätt väg i livet. I de flesta klasser finns det en till två stycken elever som är på väg åt fel håll.

– Därför funderar jag på att läsa till kurser i kriminologi för att i undervisningen kunna förebygga brott och kriminalitet, säger Kaltum Mohamud.

Läs mer om introduktion, studentliv och hur du hittar en bostad.

Livet som student

Livet som student

Att vara student vid Örebro universitet är så mycket mer än intressanta föreläsningar och tentapluggande. Läs mer om livet vid sidan av studierna.

Studenter i studiemiljö

Undervisning och studiemiljö

Studietiden kommer forma dig och ditt framtida liv. Läs mer om hur det är att studera vid Örebro universitet.

Studenter på introduktionen.

Välkommen hit

Om du blivit antagen måste du tacka ja till din utbildning och registrera dig. Läs mer om registrering, introduktionen och hur du hittar en bostad!

Örebro slott en sommardag.

Din nya hemstad Örebro

Örebro är verkligen en liten storstad. Här finns massor att upptäcka samtidigt som det är nära till allt. Läs mer om livet i Örebro.