Rättsvetenskapliga programmet med internationell inriktning, 180 hp

Starttermin: Hösten 2020 (anmälan stängd)

Vill du bli specialist på att utreda och lösa juridiska problem i Sverige och världen? Rättsvetenskapliga programmet ger dig kunskaper i både internationell juridik och i förhållandet mellan juridik och digitalisering.

Två kvinnor samtalar.

Behörighet

Grundläggande behörighet samt Samhällskunskap 1b / 1a1 +1a2

eller

Grundläggande behörighet samt Engelska B och Samhällskunskap A

Rättsvetare från Örebro universitets kandidatutbildning inom ämnet rättsvetenskap är specialister på att utreda och lösa kvalificerade juridiska problem av internationell såväl som nationell karaktär. Utbildningen lägger särskilt fokus på att studera rättsområden med internationell anknytning samt juridikens förhållande till digitalisering och digitala teknologier. Utbildningen ger god inblick i olika internationella, europeiska och nationella institutioners administration och struktur.

Utbildningen inleds med en introduktion till rättsvetenskapen där rättssystem och juridikens argumentationsförutsättningar studeras grundligt. Under de kommande terminerna fokuseras på internationell rätt, även kontinuerliga och fördjupande återkopplingar till svensk rätt och digitalisering. Förvaltningsrätt, EU-rätt, folkrätt, mänskliga rättigheter, komparativ rätt, rättsteori och digitala teknologier inom internationell, europeisk och nationell juridik behandlas ingående. Undervisningen bedrivs exempelvis i form av föreläsningar, seminarier och rättegångsspel som ställer krav på din analytiska förmåga, aktivitet och engagemang. Undervisningen bedrivs ofta på engelska.

Det rättsvetenskapliga programmet med internationell inriktning förbereder dig till ett brett spann av juridiskt inriktade jobb inom främst offentlig sektor men även privat sektor, som till exempel handläggare av juridiska ärenden, myndighetsjurist vid förslagsvis konkurrensverket, migrationsverket, biträdande jurist på bland annat juristbyrå.

Under utbildningen ges möjlighet till praktik inom juridiska yrken och även till att studera utomlands, i form av utbyte. Mer om detta finns under fliken – frågor och svar. Efter kandidatstudierna finns möjligheter att, inom eller utom Sverige, studera vidare och skaffa sig en magister- eller masterexamen för, mer information om detta finns under fliken - mer information. Örebro universitet ger dig som student även stöd till vidare studier via våra nationella och internationella kontaktnät.

Utbildningsplan Rättsvetenskapliga programmet med internationell inriktning, 180 hp

Programmet inleds med kursen Rättsvetenskaplig introduktionskurs och därefter läses kurserna i den ordning som framgår av föregående avsnitt. Termin ett introducerar studenterna till juridisk metod, svenska och internationella rättskällor, rättsstatliga och civilrättsliga principer, statsrätt, juridik och digitala teknologier.

Internationella aspekter av juridiken fortsätter termin två, på engelska, med Introduktion till digitalisering och legal tech och syftar till att ge de studerande verktygen för att kunna förstå hur juridiken kan bli legal tech och digitala lösningar hos myndigheter och domstolar. Kursen Komparativ konstitutionell rätt följer och bygger på den nationella svenska statsrätten som de studerande har läst under termin ett och introducerar de studerande till grundläggande begrepp och principer ur ett komparativt perspektiv. Andra halvan av terminen fokuserar på svensk Förvaltningsrätt för att ge studenter en stadig grund i hur den offentliga sektorn och myndigheter fungerar i Sverige.

Därefter följer fördjupande kurser inom Folkrätt och EU-rätttermin tre, också på engelska, vars terminologi introducerats under termin ett. Principerna för den internationella rättsordningen och dess institutioner behandlas. Internationell reglering även på andra områden behandlas, exempelvis inom den dynamiska juridiken som styr hur internationella och EU-institutioner fungerar, interagerar och hur dessa förhåller sig till digitala teknologier.

Det folkrättsliga perspektivet fortsätter i termin fyra där kursen Mänskliga rättigheter behandlar mänskliga rättigheter globalt, regionalt och nationellt, och avslutningsvis med ett rättegångsspel. Termin fyra avslutas med Internationell privaträtt med fokus på avtalsrätt och familjerätt och behandlar bland annat lagvalsfrågor.

Termin fem börjar med fem veckor i EU:s offentliga rätt, där specifika huvudämnen och principer inom EU:s offentligrätt behandlas, t.ex. rätten till domstolsprövning, proportionalitet, offentlighet, och jämlikhet. Kursen behandlar dessutom dataskyddsförordningen och offentlig upphandling som är relevanta ur digitaliseringsaspekter. Därefter följer Legal tech, AI och automatisering. Under kursen berörs genom ett tvärsnitt olika rättsområden som kan komma att aktualiseras kring autonoma system. Bland annat berörs ansvarsfrågor, både straffrättsliga och ersättningsrättsliga, med anledning av desfunktionaliteter i autonoma system. I femte terminens andra del fördjupas Juridik och digitala teknologier för att knyta ihop frågorna som behandlades i tidigare terminer. Kursen täcker exempelvis digital omvandling, teknologins störande effekter och de sociala mediernas utmaningar och möjligheter i relation till framförallt folkrätt och EU-rätt. Särskilt fokus ges specifika digitala ämnen, såsom artificiell intelligens och autonoma system, och hur denna teknologi påverkar juridik och vilken roll juridiken bör ha i dess reglering.

Den avslutande sjätte terminen inleds med en kurs som introducerar studenterna till olika Rättstraditioner i världen, inom och utanför Europa. Därefter fördjupar sig studenterna i Rättsteori och metod som följs av Examensarbetet i rättsvetenskap, 15 hp.

Behörighet: Grundläggande behörighet samt Samhällskunskap 1b / 1a1 +1a2

eller

Grundläggande behörighet samt Engelska B och Samhällskunskap A

Antagningspoäng: Sök antagningsstatistik på uhr.se

Programmet ges: Höstterminen 2020

Studietakt: Heltid

Nivå: Grundnivå

Antal platser: 60

Urval: Betyg 50%, Högskoleprov 50%

Studieort: Örebro

Institution: Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete

Examen: Kandidatexamen

Undervisningsspråk: Undervisningen bedrivs normalt på svenska, men undervisning på engelska kan förekomma.

Programansvarig: Katalin Capannini-Kelemen

Anmälningskod ORU-39004

Det rättsvetenskapliga programmet med internationell inriktning förbereder dig till ett brett spann av juridiskt inriktade jobb inom främst offentlig sektor men även privat sektor, som till exempel handläggare av juridiska ärenden, myndighetsjurist vid förslagsvis konkurrensverket, migrationsverket, biträdande jurist på bland annat juristbyrå. Som rättsvetare med internationell inriktning så står dörren även öppen bland annat inom internationella organisationer, NGO:s (non-governmental organization) och företag.

Du kommer att ägna dig åt kvalificerat arbete med stort ansvar som får stor betydelse för andra människors liv, arbete, ekonomi eller medborgarskap. Du kommer att samla, läsa in och bearbeta juridiskt material som lagtexter, förordningar, avtal och vägledande beslut för att finna de rättsregler och den tillämpning som ska användas för att lösa problem. Möjligheter till egna vägval i karriären är i detta hänseende stora.

Sebastian Wetterberg

Efter att Sebastian Wetterberg tog sin examen pluggade han en termin i Kanada och sedan en termin på avancerad nivå efter att ha återkommit till Örebro.

– Tanken var att ta en masterexamen, berättar Sebastian.

Men våren 2012 fick han reda på att det fanns lediga jobb på Migrationsverket i Örebro. Sebastian sökte och fick en tjänst där han arbetade med asylsökande som fått avslag och skulle återvända till sitt hemland. Men sedan 2014 jobbar han på Migrationsverket i Göteborg, där han bor tillsammans med sin fru som han träffade på Örebro universitet.

Gillar att förändra och förbättra

Numera är Sebastian processledare på verkets kvalitetsavdelning, med inriktning på boendefrågor.

– Mitt jobb handlar om att utveckla verksamheten. Tanken är att Migrationsverket ska arbeta på ett effektivt och bra sätt – att det vi gör ska vara lättförståeligt och transparent.

Sebastian trivs med sitt jobb, gillar att få vara med och förändra och förbättra. Att se till att alla tankar och idéer om förbättringar verkligen omsätts i praktiken.
Migrationsverket är en stor myndighet, här jobbar drygt 8 000 personer och verksamheten är utspridd över hela landet.

– Den största utmaningen är att nå ut i organisationen, att det blir tydligt för alla att vi måste jobba på ett specifikt sätt, förklarar Sebastian.

I sitt arbete har han stor nytta av sin utbildning och det han fick lära sig om folkrätt, mänskliga rättigheter och flyktingrätt.

– Det var också bra att fick lära oss hur och var vi kunde hitta information. Det lades stor vikt vid det.

Ville verkligen plugga utomlands

Det var inte självklart för Sebastian att läsa rättsvetenskap. När han våren 2008 bestämde sig för att plugga vidare stod valet mellan det och att läsa retorik. Intresset för juridik fällde dock avgörandet.

– Dessutom fick man möjlighet att plugga utomlands och det ville jag verkligen göra.

Han trivdes från första början – både med studierna och med universitetet i stort.

– Jag är född och uppvuxen i Örebro och hade egentligen inte tänkt så mycket på universitetet innan jag började studera där. Det var först då som jag förstod hur mycket det betydde, att det fanns så många engagerade människor där, säger Sebastian och fortsätter:

– Och det blev bara bättre och bättre för varje år jag gick på universitetet. Det skapades möjligheter att göra saker på campus. Det fanns ett stort engagemang från sektionerna. Introduktionerna var bra – studenterna kunde välja att vara med på det man ville.

Under studietiden var Sebastian med om att starta universitetets lag i amerikansk fotboll - Black Jacks. Han satt med i styrelsen och var sedan föreningens ordförande i ett par år efter att han hade slutat studera. Sebastian fick vänner från den här tiden som han fortfarande träffar.

– Dessutom är det alltid bra att ha kontakter. Någon som man känner blir chef, någon annan leder ett projekt. Det är sådant man kan ha nytta av utöver, att det blir ett mervärde under studietiden.

Viktigt att engagera sig

Studerande vid Örebro universitet har möjlighet att engagera sig i en mängd olika studentföreningar eller i sin kårsektion. Det är något som Sebastian gärna slår ett slag för. När han nu ser tillbaka är just engagemanget i Black Jacks något av det bästa han gjorde under sin studenttid.

– Det är klart att man ska fokusera på studierna, men jag tycker det är jätteviktigt att engagera sig i studentlivet när man pluggar på universitetet. Antingen i något helt nytt eller något man redan sysslar med. Det ger väldigt mycket.

Har du några råd att ge till dem som börjar studera på det rättsvetenskapliga programmet?

– Jag vet inte hur det är nu, men när jag började plugga upplevde jag att många som gick där egentligen ville gå juristprogrammet. Och de som gick juristprogrammet tyckte att de var bättre än oss. Men det rättsvetenskapliga programmet är en nischad utbildning medan juristutbildningen är mer bred. Så mitt råd till de nya studenterna är att de ska vara nöjda med sitt val. Det finns bra jobb för oss också.

Text: Mattias Frödén

Vi har 60 platser på programmet. Vi har ingen reservantagning då vi använder oss av ett överintag. Fördelningen är 50 % gymnasiala betyg och 50 % högskoleprovet. Eftersom vi tar in en lika hög andel personer via högskoleprovet rekommenderas att du även gör det för att öka dina chanser.

Nej, utbildningen är campusförlagd och går inte att läsa på distans.

Nej, på Örebro universitet är detta inte möjligt då fristående kurser inom rättsvetenskap på grundnivå är för få. När man läser programmet får man en redan färdig struktur för utbildningen. Kurserna som ingår är sammansatta utifrån ett internationellt perspektiv på så vis att de ger vissa kompetenser som är vi vet är attraktiva för arbetsgivaren.  Med en ”fast” programstruktur vet du också vad du ska läsa termin för termin. Du har även platsgaranti till nästa kurs på programmet under förutsättning att du har rätt behörighet för kommande kurs. Du får också en social tillhörighet med studenter som läser samma kurser som du och ni följs åt genom hela programmet.

Studierna bedrivs på helfart vilket innebär att du läser på heltid, vilket motsvarande 40 timmar/vecka. Inom dessa 40 timmar ryms lärarledd tid på campus i form av föreläsningar och seminarier ungefär 3 ggr/vecka, det kan också förekomma PM-skrivning, grupparbeten, laborationer och seminarier som innebär att du behöver befinna dig på plats på universitetet. Förutom de aktiviteter som beskrivs ovan, ingår även egen studietid då det är mycket litteratur du ska hinna läsa in.

Ja, det är mycket litteratur på engelska. Mycket forskning som bedrivs på området är internationell och därmed blir litteraturen på engelska. Utmärkande för programmet är den internationella inriktningen då den är tydlig bland annat med kurser på engelska för tillfället är det 3,5 terminer av sex terminer på engelska.

Grundläggande behörighet samt Engelska B, Samhällskunskap A (områdesbehörighet 6) eller Grundläggande behörighet samt Samhällskunskap 1b / 1a1+1a2 (områdesbehörighet A6).

På termin 5 har du möjlighet att välja att praktisera under programmet. Du kan välja att praktisera i Sverige och även utomlands och du ordnar praktikplatsen på egen hand. Praktikplatsen måste ha en tydlig koppling till juridiskt utredningsarbete. Se mer information via denna länk.

Under termin 5 kan du välja att åka på utbytestermin, du kan fritt välja mellan de universitetet som Örebro universitet har utbytesavtal med och välja mellan deras kursutbud. Vi rekommenderar att ansökan om utbytesstudier ska göras ett år innan du ska åka, så under höstterminen när du läser termin 3 ansöker du om att åka på utbytesstudier termin 5. Det kan vara bra att börja planera för utbytesstudierna så tidigt som möjligt, då det är mycket att ordna med, inte minst praktiskt. Till din hjälp att planera dina utbytesstudier finns internationella koordinatorer på Internationella kontoret samt samordnare för internationalisering som du når via This is an email address.

För dig som tidigare har läst kurser eller program inom ämnet juridik (rättsvetenskap) vid universitet/högskola som kan motsvara hel kurs eller del av kurs kan ansöka om att få tillgodoräkna detta. Dock kan du enbart ansöka om tillgodoräknande när du väl blivit antagen till själva programmet vid Örebro universitetet och tackat JA. En bedömning sker om huruvida de kurser du vill tillgodoräkna dig motsvarar de kurser du redan läst.

Du kan också ansöka om tillgodoräknande om du på annat sätt än genom studier har uppnått de kunskaper och färdigheter som krävs för de kurser du vill få tillgodoräknade. Kontakta studievägledare för att få en ansökningsblankett för tillgodoräknande. Ansökningsblanketten lämnar du sedan lämnar in till studievägledare tillsammans med ett resultatintyg från Ladok eller motsvarande studiedokumentationssystem(inklusive kurskoder), kursplan och litteraturlista för det du tidigare läst som du anser har ett motsvarande innehåll i den kurs eller delkurs du önskar tillgodoräkna.

Om du får avslag på en ansökan om tillgodoräknande kan beslutet överklagas. Information om det får du i samband med beslutet.

Mer information om tillgodoräknande vid Örebro universitet finner du här.

Örebro universitet erbjuder magister/masterexamen för både rättsvetare och jurister. För att kunna ta ut en magister på 60 hp eller en masterexamen på 120 hp behöver du söka fristående kurser på avancerad nivå inom ämnet rättsvetenskap inklusive kursen, Rättsvetenskaplig Magisterkurs med examensarbete, 15 hp eller Rättsvetenskaplig Masterkurs med examensarbete, 30 hp

Nedanstående krävs för respektive examen:
För en magisterexamen, 60 hp krävs:

  • Totalt 60 hp, varav 45 hp på avancerad nivå, inklusive ett självständigt arbete om minst 15 hp med beteckning A1E (ex. Rättsvetenskaplig Magisterkurs med examensarbete, 15 hp)
  • Minst 30 hp ska vara en fördjupning inom det huvudsakliga huvudområdet.
  • Kräver att man har avlagt kandidatexamen, alternativt yrkesexamen (ex. juristexamen) om minst 180 hp.

För en masterexamen, 120 hp krävs:

  • Totalt 120 hp, varav 90 hp på avancerad nivå, inklusive ett självständigt arbete om minst 30 hp med beteckning A2E (ex. Rättsvetenskaplig Masterkurs med examensarbete, 30 hp)
  • Minst 60 hp ska vara en fördjupning inom det huvudsakliga huvudområdet
  • Kräver att man har avlagt kandidatexamen, alternativt yrkesexamen (ex. juristexamen) om minst 180 hp

 

Vid Juridicum erbjuds även ett-åriga magister med både internationell och nationell inriktning:

Valbara kurser med internationell inriktning:

15 hp Migrationsrätt
+
15 hp Folkrätt med mänskliga rättigheter
+
15 hp Internationell straffrätt
+
15 hp EU-rätt och medlemsstaternas grundlagar
+
15 hp Rättsvetenskaplig magisterkurs med examensarbete
=
60 hp i Internationell rätt varav 45 hp i kurser på avancerad nivå samt 15 hp examensarbete

Valbara kurser med nationell civilrättslig inriktning:

15 hp Bolagsrätt med börsrätt
+
15 hp Företagsbeskattning
+
15 hp Mervärdesskatterätt
+
15 hp Skatteförfarande i teori och praktik
=
60 hp i Skatterätt varav 45 hp i kurser på avancerad nivå samt 15 hp examensarbete

 

Kontakta gärna studievägledare för Juridicum inför en magister/masterexamen.  
This is an email address

Till våra studievägledare kan du vända dig med frågor som rör ämnen, kurser, program och arbetsmarknad. Det kan till exempel vara frågor om behörighet, antagningspoäng, programmens och kursernas inriktning och innehåll, hur du lägger upp dina studier, examen med mera. Våra studievägledare kan även informera om tillgodoräknande, studieuppehåll samt studieavbrott. En studievägledare har tystnadsplikt.

Om du har frågor om boende, introduktionen eller vad du måste göra innan din studiestart, gå då in på sidan Välkommen ny student.

Studievägledare: Frida Johansson

Telefon: 019 303000 (växel)

E-post: This is an email address

Katalin Capannini-Kelemen

Från höstterminen 2020 ger Rättsvetenskapliga programmet med internationell inriktning utbildningen med kurser om hur legal tech, digitalisering och artificiell intelligens används inom offentlig sektor för att möta arbetsmarknadens behov.

– Det är tydligt att digitaliseringen förändrar samhället. Det kräver att utbildningarna anpassar sig. Med revideringen av programmet vill vi ge studenterna verktyg att förstå och kommunicera med teknologier, säger Katalin Capannini-Kelemen.

Tre kurser inom juridik och digitala teknologier kommer att ingå i utbildningen, men tanken är att det ska genomsyra hela programmet. Samarbete med lärare som har expertkunskap inom området från andra utbildningar är en del av det nya upplägget. Studenterna kommer att få kunskap om hur datorprogram är uppbyggda och algoritmers betydelse,  för att de ska förstå hur juridiken kan bli legal tech och digitala lösningar hos myndigheter och domstolar.

– Fokus på utbildningen ligger fortfarande på mänskliga rättigheter, internationell rätt och förvaltningsrätt. Men framtidens rättsvetare och jurister måste bli bättre på att kommunicera med tekniker och ha förståelse för teknik och det som inom juridiken kallas legal tech, säger Katalin Capannini-Kelemen.

Amy Loutfi, professor i informationsteknologi och vicerektor för AI. Foto: Jesper Eriksson Örebro universitet.

Amy Loutfi, professor i informationsteknologi och vicerektor för AI. Foto: Jesper Eriksson Örebro universitet.

Amy Loutfi, professor i informationsteknologi och vicerektor för AI, har deltagit i arbetet med uppdateringen av programmet. Hon tycker att Legal Tech är en viktig del i rättsvetarens och juristens kunskapsbank.

– Integreringen av AI och digitalisering på programmet är oerhört viktigt för att Örebro universitet ska ligga i framkant när det gäller att erbjuda relevant utbildning som möter framtidens behov. Vi fortsätter vårt arbete på universitetet för att utforska hur AI skulle kunna integreras även i andra utbildningar, säger Amy Loutfi.

Den internationella delen av programmet är fortfarande en viktig del. Erasmus-studenter har möjlighet att läsa programmets kurser under sina utbytesstudier.

– Vi kommer att titta på digitalisering utifrån ett kulturellt och juridiskt perspektiv. Hur rättssystemet ser ut i olika länder och hur legal tech påverkar samhället utifrån hur det fungerar, säger Katalin Capannini-Kelemen.

Kompetens som arbetsgivaren behöver

Niclas Hallgren, biträdande regionpolischef – Bergslagen, ser positivt på utvecklingen av utbildningen. Precis som resten av samhället står polisen inför utmaningar inom AI och digitalisering. De flesta brott som begås idag har någon form av digitalt inslag och medborgarna förväntar sig att kommunicera och nå polisen med digitala hjälpmedel.

– Vi rör oss i den digitala världen som vi måste förstå för att utreda. Därför är behovet stort av tekniskt kunniga medarbetare med juridiska kunskaper.

Polismyndigheten kommer inom de närmaste åren anställa ett par hundra nya civila medarbetare inom regionen.

Niclas Hallgren, biträdande regionpolischef – Bergslagen.

Niclas Hallgren, biträdande regionpolischef – Bergslagen.

– Det är viktigt att universiteten tittar framåt och ser samhällets behov i sina utbildningar. Anställningsbarheten efter examen är en viktig aspekt.

Han fortsätter:

– Polisen kommer bland annat att behöva civila utredare. Där har rättsvetarna en bra grund att stå på för att utreda brott.

Som civil utredare har man samma rättigheter och skyldigheter som en polis med skillnaden att man inte får utöva våld och tvångsmedel. Den som arbetar civilt inom polisen kan söka till polisens funktionsinriktade internutbildningar för att vidareutbilda sig till polis.

 

Fakta:

Kurser inom legal tech på rättsvetenskapliga programmet med internationell inriktning

• Introduktion till digitalisering och legal tech, 7,5 hp på termin 2

• Legal tech, AI och automatisering, 7,5 hp på termin 5

• Juridik och digitala teknologier, 15 hp på termin 5

Robert Witterdal står vid ett fönster.

Varför sökte du Rättsvetenskapliga programmet med internationell inriktning?

Rättsvetenskapliga programmet med internationell inriktning var inte mitt förstahandsval. Jag minns inte varför jag valde utbildningen när jag gjorde anmälan. Det var först när jag fick mitt antagningsbesked som jag reagerade på vilken utbildning jag hade kommit in på. Mitt förstahandsval var juristprogrammet i Stockholm eftersom att jag bodde där. Jag hade fastnat i mitt yrke som polis och ville därför läsa juridik. Juristprogrammet var den enda utbildningen jag kände till som utbildade inom juridik. Men efter att ha läst på rättsvetenskapliga programmet så kändes det som det självklara valet för mig. Det är en ynnest att läsa juridik med internationell inriktning och det är precis den utveckling som lockade mig.

Vad är det bästa med ditt program?
Jag tycker om innehållet i min utbildning och att det mesta är på engelska. Den juridik vi läser är högaktuell. Varje dag rapporterar nyheterna om något som relaterar till det vi studerar som till exempel internationell rätt, folkrätt och mänskliga rättigheter. Det rör sig om allt från Donald Trumps tankar om nya införseltullar till krigshärjade områden. Det handlar om avtal som slutits mellan världens länder och hur dessa ska regleras med lag.

Beskriv Örebro universitet med tre ord.
Framåt, nytänkande och internationellt.

Vad tycker du om studentlivet i Örebro?
Studentlivet är bra här. Örebro är Sveriges sjätte största stad och lever upp till att vara mysig, händelserik och mer än bara studentstad. Jag tycker, utan att vara expert på ämnet, att Örebro universitet borde kunna marknadsföra studentlivet bättre.

Vad har du för framtidsplaner?
Efter studierna vill jag arbeta internationellt. Jag vill antingen jobba inom någon svensk myndighet med internationella frågor eller arbeta utomlands med samma frågor. En annan tanke är att arbeta med samarbeten mellan olika länder. Jag skulle också kunna tänka mig att jobba i en internationell organisation eller samverka inom EU, FN eller en hjälporganisation.

Tips till blivande studenter?
Blivande studenter inom mitt område behöver tänka på vad som känns som den bästa utbildningen och vad som ska komma i livet. Se möjligheter istället för att känna att den högsta önskan eller drömmen inte gick i uppfyllelse. Ta tillfället i akt och se studierna som ett jobb, det krävs arbete för att nå resultat. Att arbeta eller studera åtta timmar om dagen är inte mycket, det är en normal arbetsdag.

David Silverlid

Studenter från alla ämnesområden kan söka stipendiet och Fulbrightkommissionen utser cirka tio stipendiater varje år. David Silverlid anser att en av orsakerna till att han fick stipendiet är att han har en tydlig riktning med sina studier och kommande yrkesval.

– Under min tid på Rättsvetenskapliga programmet med internationell inriktning valde jag att nischa mina studier mot folkrätt. 

När han läste sjätte terminen på programmet representerade han tillsammans med två andra studenter från programmet Sverige i en internationell rättegångstävling i folkrätt i Haag. Laget kom på fjärde plats och efter det var David säker – det är folkrätt han vill arbeta med i framtiden.

Det brinnande intresset för folkrätt väcktes av hans lärare Tarik Radwan och Märta Johansson. Som även var med och handledde studenterna under rättegångstävlingen.

– Tack vare deras stöd orkade vi ta oss vidare i tävlingen.

För att få mer kunskap om folkrätt valde David Silverlid att göra praktik på Utrikesdepartementet hos regeringskansliet efter sina studier. Därefter arbetade han som handläggare för asylärenden hos Migrationsverket.

Livet och studierna i Los Angeles

Livet i Los Angeles och University of California uppfyller alla David Silverlids förväntningar. Campus är enormt med perfekt klippta gräsmattor och alla han möter är välkomnande och trevliga.

– Studierna är utmanande men inte jätteintensiva, det är en avslappnad västkustattityd så det finns tid till att utforska Los Angeles.

På universitetet finns även terapidjur. Studenterna får klappa minihästar och kela med hundar.

– Det är ett roligt inslag som hjälper oss att fokusera på studierna och minska stressen under tentaperioden.  

Den stora vinsten med att få studera utomlands under ett år är nätverket som han bygger och möjligheten att ta del av andra kulturer.

– Vi är 200 studenter i Master of Laws-programmet på University of California Los Angeles.

Under ett år läser han bland annat folkrätt, internationell handel och krigets lagar i USA. Och vid vårtermins slut tar han en Master of Laws examen.

För den som ska söka stipendium är David Silverlids tips att tänka igenom varför man vill söka det. Bra betyg, att vara aktiv under studietiden och en bra motivering räcker långt.

I framtiden är målet att arbeta med folkrätt för FN i New York eller Utrikesdepartementet. Men först vill David Silverlid arbeta under några år för att sedan studera vidare på forskarnivå för att ta en doktorsexamen.

Här kan du läsa mer om Fulbright stipendiet.

Text: Anna Asplund
Foto: Privat