Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse av webbplatsen. Genom att surfa vidare godkänner du det. Läs mer om cookies

Vi stör en kriminolog

Henrik Evertsson

Henrik Evertsson läste kriminologi och jobbar nu som civil utredare vid polisen i Örebro.

I ett förhörsrum utmanas jag mentalt, det handlar om att vara på tå och slå hål på eventuella lögner från den misstänkte. Det säger Henrik Evertsson som har läst kriminologi och jobbar som civil utredare vid polisen i Örebro.

En civil utredare får i stort sett göra samma utredningsarbete som en polis, men har mindre juridiska befogenheter när det kommer till tvångsmedel och beslutsfattande.

- Den största skillnaden är att en polis har rätt att bära vapen, gripa misstänkta och får ta bevismaterial i beslag, berättar Henrik Evertsson, som precis har tagit fingeravtryck på en person i en brottsutredning på polishuset i Örebro.

Bortom allt rimligt tvivel 

I hans arbetsuppgifter ingår att sammanställa bevis och hålla förhör. Han arbetar efter direktiv från en förundersökningsledare som är en polis eller en åklagare.

- Förundersökningsledaren bestämmer vem eller vilka som ska höras i ett ärende, om husrannsakan ska genomföras eller om vi ska beställa olika former av analyser, till exempel DNA.

Allt sammanställs i ett protokoll som han går igenom för att hitta uppslag som han kan använda i förhöret. Han betonar att det är viktigt att inte ha förutfattade meningar när han går in i ett förhör.

- Jag lyssnar och ställer öppna frågor för att få fram en bild om vad som har hänt. Efter det går jag in på detaljer och följdfrågor för att få ut så mycket information som möjligt om vad som har hänt.

När Henrik Evertsson har förhört misstänkt gärningsman, målsägare och eventuella vittnen vid ett misstänkt brott analyserar han de olika förhören för att jämföra vad som överensstämmer och vad som skiljer dem åt.  

- Det är många delar som ska samverka för en fällande dom. Om någon döms för ett brott ska domen stå bortom allt rimligt tvivel.

Den misstänkte har rätten att ta del utredningens bevismaterial under förhörets gång. Men det är den som håller i förhöret som bestämmer när den misstänkte får ta del av det.

Henrik Evertsson berättar om när han höll förhör med en misstänkt ficktjuv som hade stulit plånböcker på olika platser i Sverige. För att bevisa att den misstänkte ljög under förhöret valde han att vänta med bevismaterialet.

- Den misstänkte nekade till att hen hade varit i en viss stad, då kunde jag bevisa att hen ljög under förhöret med hjälp av kameraövervakning.

Leif GW Persson inspirerade

Det är Leif GW Persson som inspirerade Henrik Evertsson att läsa kriminologi. Genom honom har kriminologerna fått ett ansikte, vilket Henrik Evertsson tycker är bra då det behövs fler kriminologer.

- Att läsa kriminologi var klockrent. Ämnet känns inte jobbigt att läsa. För mig var det läsglädje in i benmärgen!

Det roligaste var c-uppsatsen. Tillsammans med en kurskamrat studerade han 32 000 tvillingpar som hade växt upp i skilda miljöer för att se hur arv och miljö påverkar psykopatiska personlighetsdrag.

- Vi kunde dra slutsatsen att miljön påverkar psykopatiska personlighetsdrag marginellt mer än arvet.  Men det är viktigt att säga att bara för att en person har psykopatiska personlighetsdrag behöver det inte betyda att personen är en brottsling.

- Överhuvudtaget har universitetsstudierna gett mig ett kritiskt tänkande som jag har nytta av i mitt arbete. Under ett förhör måste jag snabbt kunna ta till mig den information jag får och kritiskt granska den för att komma vidare i förhöret. 

Text och bild: Anna Asplund