Social Impact Lab 2019: Rehabiliterande arbetssätt
Ett omfattande förändringsarbete är nödvändigt inom det sociala välfärdsområdet, menar Karin Botvalde Gremark och Berit Hjalmarsson.
Berit Hjalmarsson och Karin Botvalde Gremark är anställda av Örebro kommun och kommer under året i Social Impact Lab att utveckla rehabiliterande arbetssätt inom det sociala välfärdsområdet. Målet är att kommunens resurser ska användas mer effektivt för att möta de ökande kraven från medborgarna.
Social Impact Lab
Vilken samhällsutmaning vill ni tackla med er idé?
– Örebro står inför en demografisk utmaning och det ställs krav på att kommunens resurser ska nyttjas mer effektivt. Det innebär att ökade krav från medborgarna på kvalitet, flexibilitet, individualisering med mera måste mötas och hanteras. Befolkningen växer och sammansättningen förändras. Äldre samt barn och unga ökar snabbt som andel av befolkningen. Fler personer med funktionsnedsättning blir äldre. Kommunen är också en attraktiv kommun att flytta till för personer med funktionsnedsättning.
– Sammantaget ställs kommunen inför volymökningar inom det sociala välfärdsområdet. Vidare möter kommunen fler medborgare med sammansatt och komplex problematik, vilket ställer krav på anpassningsförmåga, personcentrering och samarbete mellan professioner och verksamheter.
Berätta om er idé!
– Målet är att medborgarna ska stödjas för att kunna leva ett meningsfullt vardagsliv. Det gör man genom att använda medborgarnas resurser och arbeta tillsammans med medborgaren. De medborgare som behöver stöd sätter sina mål och formar sina liv på egna villkor. Välfärdens resurser riktas mot att skapa den effekten.
– Det är ett omfattande förändringsarbete för att åstadkomma ett rehabiliterande arbetssätt som genomsyrar stora delar av kommunen. I dag saknas eller brister teamsamverkan generellt i verksamheterna i alla led, det vill säga i planering, genomförande och uppföljning av beslut, insatser och åtgärder. Individens mål identifieras i regel inte i samband med att beslut om insatser fattas. Respektive profession brister i uppföljning och den professionsgemensamma uppföljningen saknas i stort sett helt. De ekonomiska incitamenten styr mot att utföra uppgifter istället för att främja medborgarens självständighet. Det vill vi förändra genom att införa ett rehabiliterande arbetssätt. Vidare behöver en utveckling av arbetssättet också stödjas med exempelvis kompetensutveckling, ökad användning av välfärdsteknik och eventuellt organisationsförändringar.
Hur kan er idé komma till nytta i samhället?
– Kommunen behöver utveckla ett strukturerat förebyggande arbete och arbete för ökad social hållbarhet, för att motverka problem och kostnadsökningar i framtiden. Ett genomförande av rehabiliterande arbetssätt bidrar till en hållbar utveckling som ska tillgodose medborgarnas behov, utveckla inflytande och delaktighet samt stödja ökad självständighet. Det ska leda till en resurseffektivisering med långsiktig ekonomisk hållbarhet och god kvalitet, som tar sin grund i en förskjutning från reaktivitet till proaktivitet.
Hur kom det sig att ni sökte er till Social Impact Lab?
– Social impact lab är en bra arena för utveckling av innovativa idéer, genom metodstöd och fördjupande dialog. Vi bedömer att Social Impact Lab kan bidra till det fortsatta arbetet med att utveckla rehabiliterande arbetssätt. Örebro kommun köper två platser under 2019.
Vad händer efter Social Impact Lab?
Nu när Soil-året går mot sitt slut, hur tar ni arbetet med idén vidare?
– Vi är nu inne i en test- och utvecklingsfas, där vi testar och utvecklar rehabiliterande arbetssätt i ett geografiskt område. Det arbetet drivs tillsammans med de medborgare som behöver stöd, medarbetare och chefer i det aktuella området. Just nu ligger fokus på att utveckla och förädla modellen för arbetssättet. Därefter kommer vi att fortsätta arbetet med kompetensutveckling och förändringar avseende organisation, styrsystem med mera. Test- och utvecklingsfasen kommer att pågå under hela 2020.