Social Impact Lab 2019: Digital läskompis som hjälper barn med lässtrategier
God läsförståelse är viktigt både för yrkeslivet och för den sociala interaktionen i vardagen, menar Josefine Karlsson.
Josefine Karlsson vid Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap forskar om kognitiva läsförståelseprocesser hos barn. Hon ska under året samarbeta med AI-forskare och lärare för att vidareutveckla sin innovation: en digital läskompis som ska hjälpa barn med lässtrategier och få barnen att själva fundera kring sin läsförståelse.
Social Impact Lab
Josefine Karlsson är adjunkt vid Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
Hennes forskning handlar om kognitiva läsförståelseprocesser hos barn.
Vilken samhällsutmaning vill du tackla med din idé?
– Inom skola och utbildning tar vi till oss mycket kunskap via text. Denna kunskap möjliggör bildning och social interaktion i vardagen och är förberedande för framtida yrkesliv. Att verkligen förstå det vi läser är dock inte en självklarhet, och det är inte alltid vi vet när vi måste utmanas i vår förståelse av en text. Det finns många lässtrategier som vi kan lära ut till elever, men det är inte alla elever som faktiskt använder sig av dessa strategier.
– I samtal och undervisning kring de texter man läser i klassrummet är det inte alltid fallet att alla får komma till tals och pröva sin förståelse för texten. Detta kan bero både på tidsbrist och den sociala dynamiken i klassen. Det finns ett behov att ge eleverna individuell feedback om deras egna läsförståelsestrategier för att hjälpa dem vidareutveckla dessa.
Berätta om din idé!
– För att hjälpa elever att tänka kring sin egen förståelse av text och sin användning av olika strategier vill jag skapa en digital läskompis. Den digitala läskompisen ska kunna ge feedback om de lässtrategier som eleven redan använder sig av och ge förslag på ytterligare läsprocesser som eleven kan pröva på. För att kunna skapa en interaktiv digital läshjälp kommer jag behöva använda mig av maskininlärning.
– Maskininlärningen kan baseras på en databas där lärare och elever berättar om eller samtalar om texter och deras förståelse av texter. Under 2019 kommer jag alltså samarbeta med AI-forskare och lärare för att vidareutveckla idén om hur en digital läskompis ska formges.
Hur kan din idé komma till nytta i samhället?
– Med min idé om att fördjupa elevers läsförståelse riktar jag mig främst mot lärare. Den digitala läskompisen ska ses som en del av läsförståelseundervisningen i skolan och fungera som ett komplement. Läraren bestämmer när man tycker att en digital läskompis kan vara användbar – i klassrummet eller som läxhjälp? Eftersom lärare blir brukare av den digitala läskompisen kommer de vara en viktig del av att utveckla idén.
– I arbetet att ta fram en databas som den digitala läskompisen lär sig av, kan det hända att vi tillsammans får syn på samtalsformer om läsförståelse som kan användas i klassrummet som även de kan användas som komplement till undervisningen.
– Jag tror därmed att samhällsnyttan med detta projekt kan vara flerfaldig. Dels ämnar projektet att slutligen ge elever ett individuellt stöd i läsförståelse och sin användning av olika lässtrategier. Dels tror jag att ett samarbete mellan lärare, forskare inom maskininlärning, och jag inom social innovation kan bli väldigt dynamiskt och bidra till bra undervisningsmetoder och institutionell och personlig utveckling.
Hur kom det sig att du sökte dig till Social Impact Lab?
– Idén om att vidareutveckla elevers läsförståelse kommer från samtal jag som läsforskare haft med lärare för några år sedan. Det är dock inte lätt att genast få gehör för en idé. Därför har jag burit med mig idén och testat den i olika sammanhang. Detta har varit bra för idén i sig. Tack vare att jag har fått prata om idén med olika personer i olika professioner har den fått den form den har i dag, även om den (som man kan läsa ovan) inte har nått ett slutgiltigt koncept. När jag som personal vid Örebros Universitet såg ett mail från Social Impact Lab förstod jag snabbt att detta kunde vara en bra plattform för att äntligen sjösätta idén och faktiskt få jobba fram något konkret.
Vad ser du för nytta med att vara med i Social Impact Lab?
– Jag tror att Social Impact Lab kommer hjälpa mig att både få struktur på idén men även att öppna upp mina tankar kring hur jag ska arbeta. Social Impact Lab erbjuder en slags infrastruktur med mötestider och rådgivare som man kan använda som bollplank. Social Impact Lab är inne på sitt tredje år och har redan skapat en SoIL-community, där både de med erfarenhet och de som nyligen börjat att fundera kring sin sociala innovationsidé kan dra nytta av varandras erfarenheter.
– Detta kan hjälpa mig att konkretisera min idé. Samtidigt märker jag att sättet att arbeta här och tillsammans med verksamma inom andra samhällsområden än akademin kan vara annorlunda. Jag ser en chans att öppna upp för nya tankesätt och arbetsmetoder som kan gynna idén och min egen utveckling.
Läs mer om Social Impact Lab här.
Läs mer:
- Här kan du läsa en artikel om Josefine Karlssons forskning: https://doi.org/10.1016/j.lindif.2018.08.001
- Läs blogginlägget från en förstelärare i Örebro om läskompisen: Digital läskompis – visst låter det fantastiskt?
- SVT uppmärksammar Josefine Karlssons digitala läskompis: Forskaren: Digital läskompis ska hjälpa elever med läsförståelse och Här testar elever på Mellringeskolan i Örebro den digitala läskompisen
- Skolvärlden uppmärksammar Josefine Karlssons digitala läskompis: Forskaren: Digital läskompis ska lätta lärares arbetsbörda
Vad händer efter Social Impact Lab?
Nu när Soil-året går mot sitt slut, hur tar du arbetet med idén vidare?
– Den digitala läskompisen har fått ett mycket positivt välkomnande i olika miljöer och av olika yrkesgrupper under året som gått. Tack vare samarbete med elever, lärare, och specialpedagoger har idén blivit mer konkret, nu vet jag vilka komponenter som ska finnas i programmet och hur de ska fungera. Nu måste jag ta klivet in i att inte bara testa idén i en idévärld, utan att börja ta fram den tekniska lösningen. Det börjar alltså bli dags att samla ihop ett team som tillsammans jobbar med detta. Inom teamet kommer olika kompetenser behövas eftersom nästa steg egentligen är beroende av många små steg där vi ständigt får göra små prototyper och testa oss fram till att matcha den slutgiltiga stora idén.
