Skriv och bearbeta text

Var uppmärksam på hur skickliga skribenter gör. Läs delar av ämnets litteratur för att utveckla ditt språk och skrivande. Fokusera då inte på innehållet. Analysera i stället formen med hjälp av frågor som:

• Hur inleds texten och hur avslutas den?
• Hur struktureras texten i avsnitt och stycken?
• Hur skapas röd tråd? Vilka sambandsord används?
• Hur ser ordvalet ut? Hur introduceras viktiga begrepp?
• Hur kan jag se att författaren bygger vidare på andras texter?

Du kan även ha nytta av att se goda exempel på tidigare studentarbeten av samma typ som den text du själv ska skriva, exempelvis en bra uppsats i ditt ämne.

På universitetet möter du nya ord i nya sammanhang. Det handlar dels om så kallade allmänakademiska ord som beskriver olika aspekter av högre utbildning, som "salstentamen" och "kursplan", dels ämnesspecifika begrepp som "interimspråk" eller "aktivitetsbalans". De förra hjälper dig att förstå universitetsvärlden, de senare att utveckla expertis inom det studerade ämnet.

Ta för vana att slå upp nya ord, oavsett om de dyker upp i kurslitteraturen, på föreläsningar eller i samtal med dina kurskamrater. Använd dem sedan aktivt i olika sammanhang, i både tal och skrift. På så vis utökar du ditt akademiska ordförråd.

Att skriva facktexter är en process som tar tid. Komplexa textbyggen som uppsats behöver planeras noggrant, men även kortare texter blir lättare att skriva, om du förbereder dig.

• Fundera på hur miljön omkring dig ser ut. Kan du förändra något, för att bättre kunna fokusera på skrivandet?
• Läs uppgiftsanvisningarna flera gånger: Vilken typ av text ska du skriva? För vem? I vilket syfte? Stryk under verb som beskriver olika aktiviteter, till exempel redogöra för eller diskutera. Förstår du vad som förväntas av dig?
• Schemalägg tillräckligt med tid för att arbeta med texten, gärna mer än dubbelt så mycket som du tror att du behöver.
• Skaffa dig mer kunskap om akademiskt skrivande.
• Skjut inte upp skrivarbetet, oavsett om du föredrar att ha strukturen på plats först eller låta den växa fram efterhand.

Utveckla ditt skrivande med hjälp av respons. Fråga en kurskamrat, en vän eller en familjemedlem om de kan läsa en del av din text. Det är en fördel om personen har akademiska studier i bagaget, men inte ett krav. En uppmärksam läsare kan visa dig både vad som är bra i din text och vad som kan förtydligas, utarbetas, flyttas eller strykas.

Beställ viss typ av feedback – exempelvis respons på den röda tråden i texten – om du vet att det är just det du behöver utveckla. Fundera sedan noga på vad i responsen du vill använda och varför, innan du ändrar i texten.

Även att ge respons till andra hjälper dig att utveckla ditt språk och skrivande, eftersom textgranskningen och responssituationen ökar din medvetenhet om språket och texten.

Revidering är en viktig del av skrivprocessen. När du ska omarbeta din text, är det alltid klokt att försöka skapa distans till den. Låt den vila för att lättare se vad som behöver ändras. Revidera hellre på papper än på datorn, eftersom du på så sätt lättare kan överblicka texten. Ta vara på all feedback du får på dina utkast och revidera dem fortlöpande. Det kan du behöva göra flera gånger. Tänk på att längre och mer komplexa texter behöver som regel revideras fler gånger än korta skrivuppgifter.

När du bearbetar din text kan du använda dig av den så kallade texttriangeln och en checklista med frågor nedan. Kontrollera först att du följer uppgiftsanvisningar, att innehållet är relevant och att texten är skriven med en specifik målgrupp i åtanke, innan du börjar revidera den uppifrån och ned i texttriangeln. Ta en textnivå i taget:

• Kontrollera att strukturen stödjer innehållet och att det finns ett logiskt samband mellan enskilda avsnitt och stycken. Är varje stycke uppbyggt kring ett tema och har en kärnmening?
• Fokusera sedan på meningar: Finns det en variation av korta och långa meningar i texten? Skriver du om en sak i taget?
• Fortsätt med ordval: Uttrycker du dig så precist och sakligt som möjligt? Undviker du onödiga upprepningar och vardagliga uttryck?
• Avsluta med språklig finputsning och kontroll av formalia: Är alla ord korrekt stavade? Är alla tabeller och figurer numrerade och har en rubrik? Mer information om korrekturläsning finns under nästa flik.

Dysthe, O., Herzberg, F. & Løkensgard Hoel, T. (2011). Skriva för att lära. 2 uppl. Studentlitteratur, s. 41.

Korrekturläsning är det sista du ska göra innan du lämnar in din text. Att kontrollera stavning när du behöver flytta om eller stryka information är slöseri med tid. Börja därför inte korrekturläsa innan texten är helt färdig. Helst ska du också hinna lägga den åt sidan i några timmar eller dagar. Det blir då lättare att leta efter skrivfel, stavfel och meningsbyggnadsfel. Här är flera tips:

• Använd Words grammatik- och stavningsfunktion.
• Låt korrekturläsningen ta tid; försök inte upptäcka allt på en och samma gång. Börja till exempel kontrollera meningsbyggnad och grammatik. Leta sedan efter stavfel och skrivfel.
• Ta hjälp av Svenska skrivregler och Svenska Akademiens ordböcker, för att kontrollera språkriktigheten.
• Be andra läsa korrektur. Hitta till exempel en korrekturkompis att byta texter med.