12 september
Flickors intressen kopplat till naturvetenskapliga ämnen.
Nätverksträffen leds av Ulrika Sultan, doktor i teknikens didaktik vid Örebro universitet.
Varför väljer inte fler ungdomar naturvetenskapliga och tekniska utbildningar? Hur kan vi få fler ungdomar, från varierande bakgrunder, att välja denna typ av utbildningar? En ledtråd är naturvetenskapligt och tekniskt kapital. Ju mer naturvetenskapligt och tekniskt kapital ungdomar har, desto troligare är det att de vill studera vidare inom naturvetenskap och teknik och att de identifierar sig med ämnena. Men hur står det till med flickorna? Vad vet vi om flickors intresse och val? Vid denna nätverksträff får du att få ta del av den senaste forskningen i ämnet.
17 april 2024 - INSTÄLLD
Microbes rule! - bacteria in ecosystem health
The networking meeting is led by Jana Jass, professor of biology at Örebro University.
Microbes are essential to ecosystem health. They contribute to human, animal and environmental health and thus to global sustainability. The meeting will highlight some of the beneficial aspects of microbes, in particular bacteria, to counterbalance the better understood negative aspects of infectious diseases.
Microbes, make up a significant proportion of the biomass on the planet. Of these, bacteria form the largest and most diverse group and they are found essentially in all ecosystems. Despite this, they are often overlooked when discussing health benefits. Bacteria are primarily known to cause infectious diseases and due to our misuse of antibiotics, these infections have become untreatable due antibiotic resistance. However, the majority of the microorganisms have important and beneficial roles. They are critical in global sustainability through detoxification processes and they promote human and animal health. They also provide new sustainable solutions from many of their processes. Improved understanding of the benefits, further reinforce the importance of microbes to our own survival.
15 februari 2024
Att göra undervisning i naturvetenskap praktisk och upplevelsebaserad
Många lärare i naturvetenskapliga ämnen vill arbeta mer med systematiska undersökningar och strävar efter att göra undervisningen mer praktisk, kopplad till verkligheten och utförd i olika lärmiljöer. Skolor stöter emellertid ofta på svårigheter när de försöker övergå till ett mer undersökande arbetssätt. Svårigheterna ligger bland annat i brist på lämplig utrustning, tidsbrist för planering samt svårigheter med att utforska skolans närmiljö i tillräcklig omfattning.
Nätverksträffen leds av Magdalena Andersson, licentiand vid Örebro universitet samt utvecklingsledare för Örebro naturskolas lärarfortbildningskoncept, kallat U.NO – Upplevelsebaserad NO, riktat mot grundskolans kommunala högstadieskolor. I sin presentation kommer hon att belysa Örebro naturskolas initiativ U.NO, som syftar till att stödja NO-lärare kring systematiska undersökningar i olika lärmiljöer, uppmuntra till mer upplevelsebaserad undervisning, öka likvärdighet i undervisningen samt främja kollegialt lärande.
Vid nätverksträffen kommer deltagarna att ges tillfälle att aktivt utforska ett av U.NO:s undervisningsområden, nämligen atom- och kärnfysik. Deltagarna kommer ges möjlighet att formulera egna undersökningsbara frågeställningar och sedan genomföra systematiska undersökningar med användning av olika material, såsom UV-pärlor, UV-lampor, solkrämer och en rad andra resurser.
23 november 2023
Några exempel ur miljöforensik
Nätverksträffen leds av Anna Kärrman, docent i miljökemi vid Människa-Teknik-Miljö (MTM) Forskningscentrum Örebro universitet. Miljöforensik är ett relativt nytt forskningsområde som har sitt ursprung i de miljöproblem som upptäcktes på 1950/1960-talet. Miljön är komplex, och inom området studeras miljögifters förekomst, källor, fördelning, omvandling och effekter. Johan Rockström (2009) har identifierat nio processer som han föreslår är grund för planetens stabilitet och motståndskraft, med gränser som definierar var den säkra zonen finns där mänskligheten inte orsakar oacceptabla effekter på planeten. Processen ”novel entities” handlar om föroreningar, dvs kemikalier, material och organismer som hamnar på ställen där de inte hör hemma eller uppnår en högre koncentration på grund av mänsklig aktivitet. Den säkra gränsen för kemiska föroreningar kan redan vara vida överskriden. Det finns en stor efterfrågan på kemikalier, inte minst för att lösa tekniska frågor och utmaningar relaterade till hållbar utveckling. Det innebär att riskbedömning och spårning av kemikalier blir allt viktigare.
9 oktober 2023
Elevers och studenters tolkningar och reaktioner på visualiseringar i naturvetenskaplig undervisning
Nätverksträffen leds av Jörgen Stenlund, universitetsadjunkt och doktor i naturvetenskapernas didaktik vid Örebro universitet.
Med utgångspunkt från den forskning jag har bedrivit kring elevers och studenters tolkningar av, och reaktioner på, visualiseringar ger jag några exempel på resultat och tänkbara implikationer för undervisning inom naturvetenskapliga ämnen. Forskningen har främst handlat om tolkningar av olika typer av visualiseringar från statiskt tvådimensionella bilder till animationer och immersiva användargränssnitt med stora möjligheter till interaktivitet. I en av studierna har jag också fokuserat på så kallade epistemiska känslomässiga reaktioner, det vill säga känslor som kan förknippas med lärande. Det ämnesmässiga sammanhanget har varit de väldiga tidsrymder som evolutionen omfattar och som jag kallar djup evolutionär tid vilket har visat sig vara problematiskt att kommunicera i undervisning. Under nätverksträffen kommer också utnyttjande av visualiseringar som stöd i naturvetenskaplig undervisning rent generellt att diskuteras.
22 mars 2023
Förundrans roll för elevers lärande om evolutionära processer.
Nätverksträffen leds av Magdalena Andersson, licentiand vid Örebro universitet samt projektledare för Örebro kommuns lärarfortbildningskoncept U.NO – Upplevelsebaserad NO.
Hon kommer att presentera om sin forskningsstudie om Förundran i naturvetenskapsundervisning. Utgångspunkten för projektet är att många forskare inom naturvetenskaperna ser förundran som både en grundläggande del av naturvetenskapen samt en viktig drivkraft för sin egen forskning. Men hur gör man plats för förundran i skolans NO-undervisning där ramfaktorer som tid, tillgång till plats, gruppstorlekar samt kravet på bedömning av elevers prestationer är förutsättningarna som en lärare behöver ta hänsyn till?
Presentationen kommer baseras på resultat från en klassrumsstudie där forskare och en NO-lärare (årskurs 7) samarbetat för att utforma evolutionsundervisning med plats för elevers förundran. Syftet med studien är dels att undersöka om, och i sådant fall hur, elevers förundran kan studeras i klassrumssituationer, och dels att få mer kunskap om hur förundran kan kopplas till elevers lärande i naturvetenskap. Under nätverksträffen kommer det ges tillfälle att testa en av studiens undervisningssekvenser: Fågelnäbbar - en laboration som belyser olika nyckelbegrepp inom evolutionsundervisning såsom variation, naturligt urval och konkurrens.
28 februari 2023
Att undervisa för att utveckla kvaliteten hos elevernas argumentation kopplat till hållbarhetsfrågor.
Nätverksträffen leds av Karin Rudsberg, universitetslektor i pedagogik vid Örebro universitet och Leif Östman, professor i didaktik vid Uppsala universitet
Under denna träff designar vi tillsammans lektioner med målet att utveckla kvaliteten hos elevernas argumentation kopplat till hållbarhetsfrågor. Lärandet att utveckla, artikulera och utvärdera bra argument är inte bara centrala mål i skolans styrdokument utan också en förutsättning för att förbereda eleverna för ett aktivt deltagande i ett demokratiskt samhälle, som i allt högre utsträckning utmanas av händelser, problem och trender som är mycket komplexa och inte sällan kontroversiella. Som en utgångspunkt för designen presenterar vi en bedömningsmatris som bygger på den internationella forskningen kring elevers lärande att utveckla kvalitativt bra argument.
26 januari 2023
Att främja en kritisk känslokompetens i utbildning för hållbar utveckling.
Att lära sig om globala hållbarhetsproblem såsom klimatförändringarna väcker ofta känslor. Det kan röra sig om känslor av oro, frustration och pessimism. Dessa känslor påverkar läroprocessen på olika sätt. Hur kan vi bäst inkludera och hantera känslomässiga aspekter i utbildning för hållbar utveckling? I detta föredrag kommer Maria Ojala utifrån sin och andras forskning att argumentera för vikten av att främja en kritisk känslokompetens i utbildning för hållbar utveckling. En kompetens som bygger dels på psykologisk kunskap, dels på kunskap inom kritisk samhälls- och utbildningsvetenskap.
Maria Ojala är doktor och docent i psykologi vid Örebro Universitet där hon främst forskar om hur unga från sen barndom upp till ungt vuxenliv relaterar till globala hållbarhetsproblem med speciell fokus på klimatfrågan. Hon har tidigare varit verksam som forskare vid Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsvetenskap vid Uppsala universitet där hon var aktiv inom lärarutbildningen och forskningsområdet utbildning för hållbar utveckling.
29 november 2022
Vacciner: förr, nu och i framtiden
Nätverksträffen leds av Nikolai Scherbak, universitetslektor i biologi vid Örebro universitet.
År 1796 vaccinerade den brittiska läkaren Edward Jenner sin trädgårdsmästares son med vaccin mot smittkoppor. Under många decennier därefter visade sig vaccineringen vara effektiv mot en lång rad infektionssjukdomar. Varför är vacciner effektiva mot olika infektionssjukdomar? Vilka typer av vacciner finns det och hur har utvecklingen inom immunologi, molekylär- och cellbiologi drivit utvecklingen framåt av nya vacciner? Hur kommer utvecklingen av vacciner att se ut i framtiden? Och inte minst: varför ska man vaccinera sig?
28 september 2022
Mat och måltid som verktyg i lärande för hållbar utveckling.
Nätverksträffen leds av Johanna Björklund, docent i miljövetenskap vid Örebro universitet.
Måltider i grund- och gymnasieskolan ger möjlighet att arbeta utifrån verkliga uppgifter för att öva förmågan att förstå och hantera komplexiteten i de globala hållbarhetsfrågorna. De kan vara en arena där kunskap, demokratiska arbetssätt, ämnesövergripande samarbeten och en mångfald av pedagogiska metoder rustar ungdomar som lämnar skolan med handlingskompetens för hållbar utveckling. Vad innebär det? Vad är handlingskompetens? Hur kan vi konkret arbeta inom de naturvetenskapliga ämnena med utgångspunkt i att mat och skolmåltid?
10 maj 2022
Att undervisa om hållbarhets- och rättvisefrågor: Forskningsbaserade och didaktiska modeller som stöd i undervisningen.
Vid denna nätverksträff presenterar Louise Sund, docent i pedagogik vid Mälardalens högskola och Johan Öhman, professor i pedagogik vid Örebro universitet, resultat från forskningsprojektet “Teaching global equity and justice issues through a critical lens” (Vetenskapsrådet). I detta projekt har vi undersökt hur viktiga framtidsfrågor som handlar om miljö, hållbarhet och globala frågor kan omsättas i undervisningens praktik.
Ett av projektets resultat är en didaktisk modell för hur elever kan utveckla ett hållbart engagemang (sustainability commitment) för miljö- och hållbarhetsfrågor. En modell för vilka komponenter som ett sådant engagemang bör innehålla: en intellektuell aspekt, en praktisk aspekt och en emotionell aspekt. En god miljö- och hållbarhetsutbildning innebär att läraren riktar sin undervisning mot alla tre aspekterna på ett balanserat och genomtänkt sätt. Alla dessa aspekter behövs för att skapa ett hållbart engagemang. Utan kunskap riskerar engagemanget att bli missriktat; utan handlingskompetens kan ingen förändring ske; och utan känslor så saknar engagemanget en drivkraft.
Vi presenterar också ett verktyg för att hjälpa lärare att reflektera över sin undervisning och sitt förhållningssätt till globala frågor samt skapa möjligheter till klassrumsdiskussioner utifrån olika perspektiv. Reflektionsverktyget togs fram i samarbete med samhälls- och naturkunskapslärare på högstadiet och gymnasiet och består av ett antal kritiska frågor och aktiviteter baserade på postkolonial teori. Tanken är att lärare ska anpassa aktiviteterna till de olika ämnen som de utforskar tillsammans med sina elever i syfte att bryta invanda tankemönster och stimulera ett källkritiskt förhållningssätt.
17 februari 2022
Vilka konsekvenser kan den nya betygssättningsprincipen få för undervisningen i naturvetenskap?
Nätverksträffen leds av Per Kornhall, fil.dr, leg. gymnasielärare, f.d. undervisningsråd på Skolverket, författare och ordförande för Läromedelsförfattarna.
Från och med hösten 2022 ska begreppet kunskapskrav ersättas av betygskriterier och en ny princip för betygssättning införas. Principen innebär att läraren ska göra en "sammantagen bedömning av elevens kunskaper i förhållande till betygskriterierna" och "sätta det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper". Det är en intressant förflyttning bort från avprickning i matriser mot en professionell, sammanvägd och mer ”holistisk” bedömning av elever. Men – varför sker denna förändring? Vad kan den leda till? Blir det en förstärkning av lärarkåren som profession – eller leder den till ännu mer betygsinflation? Frågorna är många och väl värda att diskutera!
1 december 2021
Allt kretsar kring en sten i vattnet …
Nätverksträffen leds av Mårten Persson, lärare i biologi, kemi och miljörelaterade ämnen vid Rudbecksgymnasiet Örebro kommun, och David Tverling, Naturskyddsföreningen i Örebro.
Mårten delar med sig av sina erfarenheter av aktiv naturvård inom ramen för ordinarie kurser på gymnasieskolan. Inte minst hur man bär sig åt för att söka pengar för liknande aktiviteter. Tankar och idéer går lätt att överföra till grundskolans senare år.
Med statliga pengar via länsstyrelsen har de avslutat ett tredje år med att renaturera vattendrag i Kilsbergen. Ett pågående projekt är inventering av flodpärlmussla.
Med extern finansiering har de utrustats med vadarstövlar, vattenkikare, spett och spadar. De har ett nära samarbete med Naturskyddsföreningen lokalt och får expertråd från Länsstyrelsen. Vid sin sida har de hela tiden inhyrda konsulter som kunskapskällor, inspiratörer och som dessutom ser till att allt går rätt till.
27 september 2021
”Vem vill jag bli? Intresse och attityd till naturvetenskap hos iPhone-generationen”
Magnus Oskarsson är forskare vid Mittuniversitetet. Han har varit projektledare för PISA under 6 år och forskar om lärmiljöer samt elevers intressen och attityd till naturvetenskap inom ramen för ROSES – Relevance of Science Education-second. Under 2020 och 2021 genomförs en ny datainsamling i ROSES och närmare 50 länder deltar. En jämförelse mellan hur eleverna svarade 2020 och 2003 i ROSES kommer att göras.
19 april 2021
Utbildning för hållbar utveckling – mellan vetenskap och politik.
I utbildning behandlas frågor om ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet ofta som integrerade med varandra. Det här innebär att frågorna också måste belysas såväl samhällsvetenskapligt som naturvetenskapligt. Som ett så kallat allmän- eller temadidaktiskt område är med andra ord hållbar utveckling något som behandlas i flera skolämnen, om än på lite olika sätt beroende på de olika ämnenas respektive undervisningstraditioner. Gemensamt är ändå att lärare oavsett ämnestillhörighet måste hantera det möte mellan vetenskap och politik som utbildning för hållbar utveckling inbegriper. I utbildning för hållbar utveckling ställs till exempel förhållandet mellan fakta och värderingar på sin spets, inte minst eftersom lärare har att hantera såväl samhällets konstaterade ohållbara utveckling som elevers egna politiska övertygelser. Under denna nätverksträff berörs således frågan om hur vi som lärare kan förstå och förhålla oss till relationen mellan vetenskapliga fakta och politiska åsikter när vi undervisar i hållbar utveckling. I panelsamtalet deltar forskare vid Örebro universitet. Efter kortare inledande presentationer ges ordet till moderator och publik som har möjlighet att ställa de frågor som de önskar diskutera med panelens medlemmar.
27 januari 2021
Biochemistry between two countries.
Ulrika Wedding och Madelene Wiborg, lärare vid Rudbecksgymnasiet i Örebro kommun presenterar ett av skolans Erasmusprojekt. Inom detta Erasmusprojekt mellan två skolor har vi arbetat med gemensamma laborationer inom biokemi. Laborationerna har olika teman som berikat undervisningen. Vi presenterar vårt projekt men ger också en djupare bild av på vilket sätt vårt arbetssätt berikat undervisningen och hur de olika laborationerna kan användas på andra skolor.
11 november 2020
Magnus Engwall, professor vid Örebro universitet, leder nätverksträffen på temat Detektivarbetet med att hitta miljögifter - exempel från forskningsprofilen EnForce.
Det moderna samhället producerar 10 000-tals olika kemikalier i mycket stora mängder. Dessutom orsakar människans verksamhet oavsiktligt bildade kemikalier som sprids till miljön. Sammantaget finns det över 100 000 kemikalier som vi potentiellt kan bli exponerade för. Kemikalier som vi idag saknar mycket kunskap om gällande förekomst, spridning och risker för hälsa och miljö.
Tre grupper av miljögifter som forskningsprofilen EnForce fokuserar på är perflourerade ämnen (PFAS), polycykliska kolväten (PAC) och plast. PFAS och PAC-grupperna innehåller tusentals kemiska ämnen och inom EnForce försöker vi utveckla nya metoder för att hitta de giftigaste av dessa ämnen, och förstå deras källor, spridningsvägar och risker. Det handlar om ett detektivarbete med tusentals små nålar i en stor höstack. Vid nätverksträffen kommer Magnus att berätta om denna spännande upptäcktsresa i kemins värld.
15 september 2020
Susanne Enghag, kemilärare vid Möckelngymnasiet i Karlskoga/Degerfors kommuner leder nätverksträffen på temat Laborationer i naturvetenskapliga ämnen.
Vi diskuterar hur man kan nå målen i de praktiska delarna i läroplanen, genomför ett utbyte av laborationer mellan deltagarna (ta med dig 2-3 laborationer) samt diskuterar förväntningar på universitetsstudenter i praktiskt kunnande och rapportskrivning. I det sistnämnda deltar Thanh Wang, universitetslektor vid Örebro universitet.
Nätverksträffen vänder sig till lärare i samtliga naturvetenskapliga ämnen, men vi använder kemiämnet i gymnasiet som case. Även om nätverksträffen fokuseras på övergången mellan gymnasiet och universitet, tror vi att nätverksträffen även kan vara relevant för lärare på högstadiet.
3 februari 2020
Temat för nätverksträffen är Skolmaten som en värdeladdad utbildningsfråga / Hur kan vi ”undervisa om kött”?
Nicklas Lindgren, doktorand i pedagogik vid Örebro universitet
Vi får del av forskningsresultat om hur en grön omställning av skolmat, i form av vegetarisk och vegansk mat, blev såväl en politisk, miljömoralisk och genusfråga som väckte starka känslor och konflikter bland eleverna. Hur skulle lärare/skolpersonal kunna ”undervisa om kött” och vilka eventuella möjligheter/fallgropar kan ett sådant undervisningsinnehåll få?
Joakim Norberg, universitetslektor i psykologi vid Örebro universitet
Hur kan skolan och den pedagogiska verksamheten arbeta med att motivera ungdomar till att göra hållbara val? Psykologisk forskning om motivation kan integreras med pedagogiska aktiviteter, vilket här exemplifieras med vegetarisk skolmat.
2 december 2019
Robert Andersson, gymnasielärare i biologi, naturkunskap och idrott och hälsa vid Alléskolan i Hallsberg, har genomfört magisterstudier i naturvetenskapsämnenas didaktik. Med utgångspunkt från det självständiga arbetet ” Vilken energikälla ska vi välja? Elevers vägar till agentiska beslut i frågor om energi och hållbar utveckling ”, kommer denna workshop innehålla en föreläsning om hur en didaktisk modell kan fungera som stöd vid undervisning utifrån Samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll (SNI), därefter en hands-on-aktivitet och till sist en avslutande diskussion.
12 september 2019
Föreläsning och rundvandring
Anna Kärrman, docent i miljökemi Örebro universitet, föreläser om Långlivade organiska miljöföroreningar (POPs, persistent organic pollutants); historik och framåtblick. Vi får en inblick i FN:s miljöarbete och Örebro universitets roll som ett av tre referenslaboratorier inom FN:s miljöprogram och Stockholmskonventionen. Nätverksträffen avslutas med en rundvandring i referenslaboratoriet.
10 april 2019
Magnus Boström, professor i sociologi vid Örebro universitet, föreläser på temat: Varför är det viktigt att reflektera kring våra begrepp om miljöproblem?
Miljöforskningen och miljödebatten rymmer en rik flora av begrepp, både natur- och samhällsvetenskapliga: t.ex. ekologi, biologisk mångfald, hållbar utveckling, tillväxtens gränser, ekosystemtjänster, ekologisk modernisering, grön konsumtion, resiliens och miljörättvisa. Spelar det någon roll vad vi har för begrepp för att förstå samtidens stora miljöproblem? Ja, är svaret. Begreppen påverkar vårt tänkande runt miljöproblem. De påverkar vilka miljöproblem vi ser, vilka som är orsakerna, lösningarna och vem eller vilka som har ansvaret att lösa problemen. Under föreläsningen ska vi diskutera vad vi ser och vad vi missar med olika begrepp. Argument ges varför det är viktigt att kritiskt reflektera kring de begrepp vi använder och vad som blir konsekvensen av att vi använder vissa begrepp hellre än andra. Argument ges också för vikten av en pluralism i miljödebattens begrepp. Detta inte minst för att kunna motverka rörelser som förnekar vetenskap, kunskap och miljöproblemens existens.
22 januari 2019
Stefan Törnblom, lärare på Karolinska gymnasiet Örebro kommun, presenterar Naturvetenskapliga programmet och programfördjupningen Global hållbar utveckling. Vi får även en visning av Biologiska museet och undervisningslokaler för biologi och kemi.
4 december 2018
Filip Bjurlid, fil. Dr. och kemist på Arbets- och miljömedicin på Universitetssjukhuset i Örebro, föreläser om Bromerade dioxiner – behöver vi oroa oss? Bromerade dioxiner bildas oavsiktligt av framförallt bromerade flamskyddsmedel, som har använts och fortfarande används i stor mängd i produkter i vår omgivning. Bromerade dioxiner är bland de giftigaste miljögifterna som finns.
Filip disputerade i januari 2018, och innan han påbörjade sin doktorandutbildning så var han gymnasielärare i kemi, matematik och historia. Han berättar sina erfarenheter att vara lärare och börja en doktorandutbildning. Varför vill man göra det? Möjligheter att göra det? Vad det bidrar med till forskningsanknytning i skolan?
15 oktober 2018
Dan Larhammar, professor i molekylär biologi vid Uppsala universitet, föreläser om Hur pseudovetenskap kan användas för att stimulera kritiskt tänkande.
Pseudovetenskapligt kunskapsförnekande finns i många sammanhang, exempelvis alternativmedicin, astrologi, parapsykologi och skapelsetro. Kan uppmärksamheten på den nya vågen av anti-vetenskap möjligen föra det goda med sig att även "etablerade" bluffverksamheter granskas på nytt? Egenhändigt upptäckande och avslöjande av brister och bluffar belönar kritiskt tänkande och källgranskning.
2 maj 2018
Robert Andersson och Marcus Erhagen, lärare på Alléskolan i Hallsberg, berättar om sina tankar om laborativt arbete och leder därefter var sin laboration. Du får välja mellan en undersökande laboration med DNA-extraktion som tema, vilket är en vanlig metod inom bioteknik/biologi/kemi eller en undersökande laboration i fysik om energiomvandlingar med hjälp av två digitala system (alternativt flera småexperiment hur man kan förstå Coulombkraften och dess effekter på omgivningen). Syftet är att jämföra olika materiel och metoder som kan passa för olika årskurser i grund- och gymnasieskolan.
22 mars 2018
Lära lärare lära - Skolutvecklingsprojekt som kvalitetsarbete för förändring.
Gunnar Jonsson, forskare och lärarutbildare i naturvetenskapens didaktik vid Örebro universitet, delar med sig av erfarenheter ur olika fortbildnings- och utvecklingsprojekt som syftat till att utveckla lärares undervisning i naturvetenskap, teknik och hållbar utveckling. Många års forskning om skolutveckling har visat att det är svårt att få till stånd varaktig förändring. Alltför ofta får utvecklingsprojekt karaktären av engångsföreteelser. Trots allt sker det mycket bra och högkvalitativt förändringsarbete i skolan och det blir därmed viktigt att fokusera på vad som faktiskt får det att fungera. Vi kommer under denna eftermiddag diskutera lärares behov i fortbildningsinsatser men också övriga faktorer som kan möjliggöra lyckade projekt och i förlängningen en förbättrad undervisning.
28 november 2017
Mårten Persson och Ulrika Wedding, lärare vid Rudbecksgymnasiet Örebro kommun, presenterar Linnédagarnas innehåll och beskriver tankar kring hur man kan ta tillvara utvecklade samarbeten. De beskriver hur man pedagogiskt kan arbeta vidare med innehållet från Linnédagarna samt vilka pedagogiska vinster man kan göra med detta arbetssätt.
Linnédagarna är en sammankomst för gymnasieelever med ett särskilt intresse för biologi. Formellt är Biologilärarnas förening anordnare. De senaste tre åren har Linnédagarna genomförts i Örebro. Dagarna samlar 50 elever och gymnasieskolor från hela Sverige ansöker om stipendieplatser. Syftet med dagarna är att ge eleverna en inblick i vad forskning inom biologi kan leda till. De ska också ge tillfälle för elever att möta verksamma forskare för att utbyta tankar. Eleverna lyssnar bland annat på föreläsningar och genomför laborationer vid Örebro universitet. En av dagarna ägnas åt en heldagsexkursion i samarbete med länsstyrelsen i Örebro län med bevarandeåtgärder för hotade arter som tema. Dagen innehåller både praktiska övningar och teoretiska resonemang.
18 oktober 2017
Lärarlaget för restaurang- och livsmedelsprogrammet på Virginska gymnasiet arbetar med att utveckla programmet så att det tydligt ska bygga på en grund av miljö- och hållbarhetsfrågor. Sedan hösten 2016 har det gjorts i form av en forskningscirkel, vilket innebär att man använder ett forskningsliknande arbetssätt för att utveckla ny kunskap i gruppen. Man läser och diskuterar texter om mat och miljö och hållbar utveckling och utifrån detta utvecklar man förslag på förändringar i utbildningen för att öka miljö- och hållbarhetsfokus samt utformar didaktiska övningar. Arbetet har fokus på 1) att jobba med hållbara inköp 2) pedagogisk utveckling kring undervisningen så att miljö, klimat och hållbarhet blir fundament och 3) att driva olika typer av projekt kring miljö-, klimat och hållbarhetsfrågor på skolan. En forskare, Johanna Björklund, docent vid Örebro universitet fungerar som processledare och en viktig del för att nå resultat är ett strukturerat arbetssätt, samt genomgående analys och reflexion av effekter av det man gör.
25 april 2017
Jörgen Stenlund, universitetsadjunkt vid Örebro universitet och licentiand vid Linköpings universitet, föreläser om Visualiseringar i undervisning – ett sätt att sänka trösklar till förståelse? Tröskelbegrepp är begrepp som kan vara svåra att tillägna sig men som är avgörande för att nå fördjupad förståelse inom många olika ämnesområden. Det finns forskning som hävdar detta, bl.a. inom naturvetenskapernas didaktik. En forskargrupp vid Linköpings universitet bedriver för närvarande ett projekt som syftar till att undersöka om det går att underlätta lärande av tröskelbegrepp genom att göra dem greppbara via visualiseringar med evolutionsteorin som ämnesmässig bas. Nätverksträffen kommer att ägnas åt information om denna forskning men möjlighet kommer också att ges till samtal kring tillämpningar av dessa tankar även i den bredare didaktiska verksamheten i våra skolor.
6 februari 2017
Nätverksträffen utgår från en nyfiken och prestigelös diskussion kring vår undervisning. Tillsammans med ämneskollegor diskuterar vi något från din egen undervisning du inte är nöjd med, som du vill ha hjälp med att lösa. Det kan även vara något från din egen undervisning som fungerar väl som du vill delge och diskutera. Det kan handla om en hel kurs, ett undervisningsområde, en lektion, del av lektion, en laboration, en exkursion, en gruppuppgift, ett prov, en provuppgift, en inlämningsuppgift, en fråga kring bedömning, en klassrumssituation eller händelse, ett dilemma etc.
23 november 2016
Ulrika Wedding, gymnasielärare i biologi, kemi och naturkunskap vid Rudbecksgymnasiet i Örebro kommun och Urban Haglind, RUC-samordnare vid Örebro universitet har tidigare arbetat tillsammans med implementeringen av Lgy 2011. Med utgångspunkt i det arbetet kommer vi i denna workshop, tillsammans med ämneskollegor, konstruera bedömbara uppgifter med utgångspunkt i läroplanerna för grundskolan respektive gymnasieskolan.
8 september 2016
Denna gång genomför vi ett seminarium. Annica Gullberg, universitetslektor vid Örebro universitet, inleder med ett kortare föredrag om Naturvetenskapen som kultur samt diversitet i lärarutbildares natursyn. Därefter diskuteras en på förhand läst artikel i mindre grupper. Med artikeln som utgångspunkt diskuteras deltagarnas egen natursyn och hur det påverkar de didaktiska val vi gör i vår undervisning.
4 maj 2016
Hur påverkar vår natursyn den naturvetenskapliga didaktiken? Med utgångspunkt i Martha Ternsjös och Anders Tivells berättelse om sin gård Perstorp i Tived och deras verksamhet och natursyn samtalar vi om hur ett samhälles natursyn påverkar undervisningen i de naturvetenskapliga ämnena – vad vi lär ut, varför och hur vi lär ut. Vi pratar om olika natursyner och deras koppling till vetenskap. Träffen innehåller praktiska moment; en tyst vandring, exempel på praktiska övningar i naturen, guidning av gården med skogsträdgård, odlingar, får, fjällnära kor och höns, samt i skogen där vi pratar om dess skötsel.
19 januari 2016
Stefan Karlsson, professor i kemi vid Örebro universitet, föreläser om hur vi renar vår åkermark från tungmetaller. I stora delar av landet har åkermark så höga kadmiumhalter att innehållet i vetekärna överskrider WHOs gränsvärde. Tyvärr har vi ganska dålig uppfattning om andra metaller men i alla fall nickel, barium och uran finns i mycket höga halter i vetekärna även dom. För att få uthålliga odlingssystem måste vi på sikt minska metallinnehållet, dels genom att minska tillförseln men också genom att ta bort det redan befintliga metallinnehållet. Att använda konventionell jordtvätt med olika laklösningar fungera inte, det är alldeles för stora volymer och därmed kostnader. Ett alternativ är att använda växter som ackumulerar metallerna. Presentationen handlar alltså om s.k. fytoremediering och vilka produkter man kan få från sådana odlingssystem.
22 september 2015
Johanna Björklund, docent Örebro universitet, visar resultat och delger erfarenheter från ett deltagardrivet forskningsprojekt kring agroforestry i Sverige. - En livsmedelsproduktion inom planetens ekologiska gränser?
18 mars 2015
Lotta Sartz, universitetslektor Örebro universitet, har tillsammans med högstadieelever forskat på lokala miljöproblem. Lotta berättar om hur projekten lagts upp, vilken roll lärarna tagit i projektet och vilka effekter och resultat projekten har fått ur elev-, lärar- och forskningsperspektiv. Nätverksträffen avslutas med ett samtal om utformningen av en ämnesdidaktisk kurs (campus- och verksamhetsförlagd) för blivande ämneslärare med inriktning naturvetenskap.
4 november 2014
Christina Ottander, universitetslektor och docent i naturvetenskapernas didaktik, Umeå universitet föreläser om Undervisning kring samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll. Att arbeta med samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll är intresseväckande och ger elever möjlighet att utveckla kunskaper som går att tillämpa utanför skolan. Undervisningsformen innehåller flera utmaningar. Presentationen bygger på erfarenheter från tre olika forskningsprojekt och konkreta undervisningsexempel illustrerar hur lärare kan möta dessa utmaningar.
20 maj 2014
Anna Kärrman, docent i kemi vid Örebro Universitet, visar forskningsresultat hur plastskräp tillsammans med miljögifter påverkar den marina miljön, och de som lever av den.
