Ikarias pigga 100-åringar – gåtan som Örebroforskarna vill lösa

Ikaria ligger i Egeiska havet, nära den mer kända turistön Samos. De mellan 8 000 och 9 000 ikarierna är dock närmast världskända för en sak – de lever länge. Medellivslängden är betydligt högre än i övriga Europa och världen.

– På ön finns det ovanligt många pigga 90- och 100-åringar som fortfarande jobbar, berättar Nikolaos Venizelos, grekiskfödd professor emeritus och docent i biomedicin vid Örebro universitet.

Han har nu tagit initiativet till ett planerat forskningsprojekt där han tillsammans med andra forskare från Örebro universitet vill söka svaret på den givna frågan: Hur lyckas ikarierna bli så gamla och samtidigt hålla sig friska även i hög ålder?

Idén fick Nikolaos Venizelos förra året, vid ett besök i Aten där han tog emot ett pris för sin forskning. Efter Aten åkte han på en kortare rekognosceringstripp till Ikaria.

– Syftet med besöket var att delta i vardagslivet och se om det fanns underlag och möjlighet för en vetenskaplig studie, säger han.

Många teorier

Det han upplevde gjorde honom än mer intresserad och i oktober i år återvände han till ön, den här gången i sällskap med forskarkollegerna Magnus Grenegård, Allan Sirsjö, Alexander Persson och Mikael Ivarsson vid Örebro universitet. Resan till ön gjorde kvintetten efter att ha deltagit i en forskningskonferens i Aten, arrangerad av National Hellenic Research Foundation. Det är ett forskningsinstitut som Örebro universitet har ett mångårigt samarbete med.

Det finns många teorier om varför invånarna på ön blir så gamla och varför exempelvis hjärt- och kärlsjukdomar, cancer, demens och depressioner verkar vara sällsynta. Den stressfria miljön, kosten och den starka sammanhållningen har förts fram som förklaringar.

Men ingen vet riktigt säkert varför öborna lyckas hålla sig så friska och varför så många uppnår hög ålder.

– Tidningar som New York Times och National Geographic har gjort reportage om Ikaria, men det finns enbart ett fåtal vetenskapliga artiklar om ön. Det betyder att det här området i princip är outforskat, säger Magnus Grenegård.

Få vetenskapliga artiklar

De få vetenskapliga artiklar som finns handlar nästan enbart om hjärt- och kärlsjukdomar. Inget nämns om exempelvis genetik, infektionssjukdomar, depression eller sjukdomar som Alzheimers.

– Sällan dyker det mest självklara upp i artiklarna, nämligen den genetiska komponenten som är övergripande för att styra livslängden, säger Magnus Grenegård.

Grunden till den tänkta studien är det faktum att Sverige, liksom övriga västvärlden, har en befolkning där andelen äldre ökar kraftigt. Den åldrande befolkningen innebär stora utmaningar för samhället, bland annat i form av högre vårdkostnader.

– Exempelvis typ 2-diabetes och neurodegenerativa sjukdomar som Alzheimers ökar oerhört mycket. Kostnaderna stiger och stiger och fortsätter den här tendensen kommer det att bli samhällsekonomiskt ohållbart, säger Magnus Grenegård.

– Det är oerhört värdefullt om vi kan hitta mekanismer som gör att vi kan hålla oss friska och arbeta trots hög ålder. Det kan vara till stor nytta både ekonomiskt, socialt och rent mänskligt. Det ligger dessutom i linje med universitetets satsning på Successful ageing, förklarar Nikolaos Venizelos.

– Dessutom handlar det om strikt vetenskap – det ger oss ny kunskap, tillägger Magnus Grenegård.

Objektiva hårddata 

Han och Nikolaos Venizelos förklarar att forskningsprojektets första steg handlar om att ta fram objektiva hårddata.

– Hur många är egentligen över 90 år? Vad är medellivslängden? Vad är utfallet av de stora folksjukdomarna? Det är sådana frågor som måste besvaras vetenskapligt, förklarar duon.

I steg två skulle det kunna handla om att analysera exempelvis blod och avföring från öborna för att få mer detaljerad kunskap. Resultaten skulle sedan kunna jämföras med bland annat en kontrollgrupp bestående av ikarier som flyttat från ön.

Örebroforskarna besökte öns vårdmottagning där man träffade överläkaren Kalliopi Katte, som man nu vill inleda ett samarbete med. Hon var först lite tveksam till upplägget, vilket visade sig bero på att öborna har dåliga erfarenheter av journalister och andra grupper som kommit till Ikaria för att berätta om de pigga åldringarna.

– Men när de förstod att det inte fanns ett vinstintresse och att vi var seriösa vetenskapsmän vände det snabbt, förklarar Magnus Grenegård och Nikolaos Venizelos.

Vill samarbeta med grekisk läkare

Kalliopi Kattes och den grekiska vårdens medverkan är helt nödvändig för att projektet ska bli verklighet. Att få tillgång till patientjournaler är till exempel avgörande.

Lika avgörande är förstås finansieringen av forskningsprojektet. Tillsammans med forskarkollegerna kommer Magnus Grenegård och Nikolaos Venizelos nu att ansöka om forskningsanslag. EU kan vara en av de tänkbara finansiärerna.

– Det här är ett stort projekt och vi är öppna för alla tänkbara finansiärer. Fundraising skulle kunna vara ett alternativ, förklarar Nikolaos Venizelos.

Text: Mattias Frödén
Foto: Privat