Mikroorganismers roll vid IBDS

Mikroorganismers roll vid IBD

I mag-tarmkanalen finns en stor mängd mikroorganismer, ofta kallad normalflora, som är avgörande för att upprätthålla tarmens funktion och immunförsvar (figur 2). Försöksdjur som växer upp i en steril miljö utan normalflora har underutvecklat immunförsvar, färre blodkärl, förlängda kryptor och försämrat mukuslager.

Figur 2 Samspelet mellan bakteriefloran och immunförsvaret i slemhinnan. Tarmens epitel täcker ytan mot tarmlumen med vår normalflora. En stor mängd T celler, makrofager, dendritceller och granulocyter finns i lamina propria för att försvara oss mot invaderande mikrober samt för att hålla tolerans mot födoämnen och vår normalflora. (Illustration Maria Magnusson)

Tarmens mikrobiella sammansättning ändras i samband med progression av IBD. Det är dock fortfarande oklart om en förändrad mikrobiota i tarmen orsakar sjukdomsutveckling eller är ett resultat av densamma. En minskad diversitet och/eller dysbios (förändrad balans) av tarmbakterier hos IBD patienter har registrerats. Minskad förekomst av butyratproducerande bakterier, t.ex. Faecalibacterium prausnitzii har också konstaterats hos Crohn’s patienter. Butyrat, men även andra korta fettsyror som produceras av tarmbakterier, har visats inducera nybildning av regulatoriska T celler med anti-inflammatorisk effekt i tarmen, och på så sätt nedreglera kolit hos möss med IBD-liknande sjukdom. Bacterodes fragilis och dess metabolit PSA (polysaccharid A), inducerar också nybildning av regulatoriska T celler samt tolerogena dendritceller. Clostridium spp påverkar produktion och sekretion av den anti-inflammatoriska cytokinen IL-10. Förekomst av vissa bakterier och dess metaboliter synes alltså ha en anti-inflammatorisk effekt, vilket gynnar balansen mellan normalflora och immunförsvar i tarmen. Dysbios, som innebär förlust av dessa goda följeslagare, kan orsaka en förändrad balans i tarmen, vilket kan underlätta för opportunister och/eller patogener att etablera sig, verkar på sikt kan leda till uppkomst av kronisk inflammation.

Nyligen publicerade data tyder på att tarmens ”mikrobiella profil”, det vill säga sammansättningen av bakterier i tarmen, kan fungera som prognostiska biomarkörer för sjukdomsförlopp.