Översiktsartikel

Detta är en checklista för grundläggande källkritik av översiktsartiklar. Om du har kommit lite längre i din utbildning och vill ha fördjupad information kan du klicka på pilarna intill rubrikerna.

Observera att checklistan är allmänt hållen och att det kan finnas särskilda förutsättningar att ta hänsyn till inom just ditt ämne. Tänk också på att du inte nödvändigtvis behöver förkasta artikeln i dess helhet för att den inte uppfyller samtliga kriterier, men att du i sådana fall bör fundera extra kring vad du kan lita på och hur artikeln kan användas.

  • Googla författarens namn. Om det är en forskare kommer du oftast till en profilsida på ett universitet eller en högskola.
  • Du kan också kontrollera om författaren har publicerat fler artiklar på samma område.
  • I Ulrichsweb kan du se om tidskriften har peer review. Observera att tidskrifter med peer review innehåller en del texter som inte presenterar forskning (ledare, recensioner etc.) och att dessa inte är granskade. Kontrollera att artikeln verkligen är en översiktsartikel. Detta bör presenteras i inledningen av artikeln där syftet presenteras.
  • Tänk på att en artikel som har genomgått peer review ändå kan ha brister!
  • Det finns olika typer av översiktsartiklar och dessa har olika syften. Skillnaden handlar främst om i vilken mån författaren strävar efter att göra en komplett genomgång av all litteratur i ämnet.
  • Jämför med andra texter på området. Är texten skriven enligt de normer som råder ifråga om stil, språk, formalia, referenser etc.? Översiktsartiklar har i regel långa referenslistor i slutet av artikeln.
  • Introduktion, metod, resultat och analys/diskussion bör ingå i texten i någon form. Observera att de inte behöver ha egna rubriker men att information om dessa delar bör finnas någonstans i texten.
  • Författaren bör ha sökt i flera för ämnet relevanta databaser. Sökmetoderna bör redovisas och motiveras.
  • Författaren bör tydligt redovisa samtliga inklusions- och exklusionskriterier för urval av litteratur. Det kan exempelvis vara att välja att bara inkludera studier som är gjorda de senaste tio åren och exkludera allt äldre material.
  • Fundera på om dessa kriterier är rimliga! Kan kriterierna för inklusion/exklusion leda till att relevanta studier exkluderas? Finns det risk att kriterierna leder till att man jämför studier som inte är jämförbara?
  • Fundera på om författaren kan ha förbisett viktig litteratur på området. Är de valda sökmetoderna och urvalskriterierna tillräckliga för att hitta all relevant forskning utifrån syftet?
  • Fundera på om författarens uppfattning om vad som är väsentligt att återge i den genomgångna litteraturen kan ifrågasättas!
  • Ny forskning kan ha publicerats efter att översikten gjordes, vilket kan innebära att översikten helt eller delvis blivit inaktuell.
  • Uttrycker sig författaren på ett sätt som du kan förvänta dig av någon som talar till andra forskare och experter på området?
  • Fundera på om det finns några indikationer på att författaren har andra motiv bakom sin text (exempelvis ekonomiska, politiska eller privata) som kan påverka trovärdigheten.
  • Om flera översikter kommer fram till liknande resultat stärker det trovärdigheten. Översiktsartiklar är dock inte så vanliga, vilket innebär att du ofta inte hittar flera på samma ämne.
  • Om det finns översikter som kommer fram till olika resultat och slutsatser på samma område, finns det anledning att vara extra kritisk till dessa och fundera noga på vad dessa skillnader kan bero på (exempelvis skillnader i metod, urval, kontext, teoretiska utgångspunkter etc.).
  • Tänk på att studier med positiva resultat oftare resulterar i publicerade artiklar än studier med negativt resultat. Exempelvis har en studie, som kommer fram till att en viss behandling mot en sjukdom har effekt, större sannolikhet att rapporteras i form av en vetenskaplig artikel än en studie som kommer fram till att behandlingen är verkningslös. Behandlingen riskerar därför att framstå som mer effektiv än den egentligen är, då eventuella negativa resultat tenderar att förbli opublicerade. Detta kallas publikationsbias (publication bias).