Ny forskargrupp ska ge fängelserätten den forskning som saknas

Fängelserätten omfattar reglerna om fängelser och häkten och om de människor som vistas där: hur straff verkställs, vilka rättigheter och skyldigheter de intagna har, vilka regler anstalterna själva får ställa upp och hur reglerna tillämpas i praktiken. Det är ett område där staten utövar sin mest ingripande makt över enskilda. Ändå har det i Sverige länge fått stå tillbaka i forskningen, och den kunskap som finns är spridd över flera discipliner och har sällan samlats.

Ett område i snabb förändring

Det sker samtidigt som området förändras snabbare än på mycket länge. Kriminalvården planerar att tredubbla antalet anstalts- och häktesplatser fram till 2033, en ökning som myndigheten beskriver som utan motstycke i svensk kriminalvårdshistoria. Den 1 juli 2026 ersatte fängelse den slutna ungdomsvården som påföljd för barn, och sedan den 10 september är straffbarhetsåldern 14 år för allvarliga brott. Sedan i somras kan svenska fängelsestraff verkställas i Estland, och Kriminalvården har som beredskapsmyndighet fått en uttalad roll i totalförsvaret. Var och en av dessa förändringar väcker rättsliga och praktiska frågor som i dag saknar genomarbetade svar.

När regler ändras och verksamheter växer i den takten behöver det arbete som utförs i anstalter, häkten, domstolar och socialtjänst stöd i forskning. Forskningen ska ge dem som fattar besluten bästa möjliga förutsättningar och minska risken för allvarliga fel, i en miljö där felen drabbar människor som har små möjligheter att själva göra sin rätt gällande.

– Vi har länge låtit ett av rättsordningens mest ingripande områden stå utan systematisk forskning, och det är inte hållbart när reformerna kommer så tätt som nu. Anstalterna byggs ut, barn avtjänar fängelsestraff och intagna placeras utomlands. Då måste det finnas forskning som kan granska, förklara och ge underlag till beslutsfattare, organisationer och allmänheten. Det är dags att ta tag i de här frågorna, säger Joel Berg, universitetslektor i rättsvetenskap och en av  de forskare som tog initiativ till initieringen av gruppen.

Tvärvetenskaplig från grunden

Frågorna om fängelset låter sig inte besvaras inom en enda disciplin. Forskargruppen samlar därför forskare inom rättsvetenskap, kriminologi, psykologi, socialt arbete, statsvetenskap, sociologi, pedagogik, medicin och omvårdnadsvetenskap, och den rymmer både rättsvetenskaplig grundforskning och verksamhetsnära studier i anstalter och häkten. Arbetet har inletts med att samla intresserade forskare vid Örebro universitet och andra lärosäten. Gruppen har också tagit kontakt med aktörer utanför akademin som berörs av frågorna, bl.a. Kriminalvården och socialtjänsten, för att undersöka förutsättningarna för samarbete.

Sex projekt har identifierats som en början, med regelverket för verkställighet av svenska fängelsestraff utomlands som det första (se faktaruta).

Konferens och workshoppar 2027

Under 2027 avser gruppen att bjuda in till en konferens och en serie workshoppar. Syftet är dels att tillsammans med forskare och praktiker ringa in fler forskningsfrågor, dels att skapa en mötesplats där forskare, myndigheter och andra intressenter kan utbyta idéer och erfarenheter. Gruppen söker initieringsmedel för detta och avser därefter att söka extern finansiering för de enskilda projekten.

– Kris och omställning handlar om hur samhället fungerar när det utsätts för påfrestningar. Fängelset är en av de verksamheter som måste fungera också då, och det finns i dag förvånansvärt lite forskning om vad det kräver, säger Eleonor Kristoffersson, professor i rättsvetenskap och forskningsledare tillsammans med Joel Berg.

Forskare som vill delta i gruppens arbete och aktörer som vill samarbeta är välkomna att höra av sig.