Aldrig försent att börja träna – senaste inom äldreforskningen presenterades
Doktoranderna inom Successful ageing forskar om åldrandet ur olika perspektiv. Under dagen presenterades forskning om bland annat äldre och träning, fattiga äldre och värdig vård av äldre i livets slutskede.
Kvinnor över 65 år får starkare lungor och hjärta när de börjar träna. Det visar en studie inom satsningen på äldreforskningen vid Örebro universitet.
Doktoranderna i de två forskarskolorna Successful ageing och Newbreed har fokus på åldrande i sina studier. Deras projekt spänner över en rad olika forskningsområden som biologi, psykologi och teknik och nu samlades de för att dela med sig av de senaste resultaten.
– Min förhoppning är att doktoranderna inte bara ska lära sig mer om varandras projekt, utan också på sikt påbörja interdisciplinära diskussioner och utbyten, säger Eleonor Kristoffersson, studierektor för de två forskarskolorna med 34 doktorander.
Aldrig försent att börja träna
Doktoranden Jort Veens forskning handlar om kopplingen mellan fysisk aktivitet och hälsa hos äldre kvinnor. I sin studie som han presenterade under dagen har han undersökt hur fysisk aktivitet i olika perioder i livet påverkar äldre kvinnors fysiska hälsa.
– Uppfyller man Världshälsoorganisationens rekommendationer för fysisk aktivitet och rör på sig minst 150 minuter i veckan, har det positiva effekter på fysisk kondition, säger han.
I studien deltog 107 kvinnor i åldrarna mellan 65 och 70. Resultaten visar också att effekterna av fysisk aktivitet nu och tidigare i livet på kvinnornas kondition, var oberoende av varandra.
– Det är inte försent att börja träna som äldre. Fysisk aktivitet är bra för fysisk kondition även hos vuxna som tidigare inte har rört på sig i så stor utsträckning, förklarar Jort Veen.
Kombinerad syn- och hörselnedsättning hos äldre
Elin Lundin är en annan av doktoranderna inom Successful ageing och forskar om äldre med kombinerad syn- och hörselnedsättning. Hon undersöker hur vanligt det är att personer som är 65 år och äldre både har nedsatt syn och hörsel, vilka diagnoser som är bakomliggande samt vilka rehabiliteringsinsatser personerna har blivit erbjudna vid tre kliniker i Örebro och Värmlands län.
– Vi vet att antalet äldre som utvecklar en kombinerad syn- och hörselnedsättning ökar efter 65 års ålder, säger Elin Lundin.
Preliminära resultat från hennes studie visar att 0,08 procent av Sveriges befolkning som är 65 år och äldre, lever med kombinerad svår syn- och hörselnedsättning. Resultaten visar också att de vanligaste rehabiliteringsinsatserna som personerna hade blivit erbjudna var tekniska hjälpmedel.
För att beskriva personernas egna upplevelser av att leva med en kombinerad syn- och hörselnedsättning och betydelsen av olika rehabiliteringsinsatser i vardagen, har Elin Lundin även intervjuat 20 äldre personer.
– Målet är en bättre anpassad rehabilitering som inte fokuserar på synnedsättning och hörselnedsättning för sig, utan på helheten. Jag hoppas att det kommer att leda till förbättrad livskvalitet för äldre personer med kombinerad syn- och hörselnedsättning.
