Lögn och sanning på scenen i Almedalen
Erik Amnå, Brit Stakston, Magnus Walan, Silvia Kakembo och Catrin Huss i samtal under seminariet.
– Från att ha varit en solid grund i politiska diskussioner och beslut betraktas sanningen nästan som irrelevant. I stället vädjar vi till känslor och fördomar, säger Erik Amnå.
Han ledde ett samtal i Almedalen om vad som händer med demokratin, staten och dess medborgare när vi glider på sanningen.
Svenskar har generellt ett högt förtroende för myndigheter jämfört med invånare i många andra länder. Samtidigt varierar tilliten mellan olika grupper beroende på bland annat politiska åsikter, ålder, utbildning och personliga erfarenheter. Förtroendet är inte heller lika självklart som det var för några decennier sedan.
Under seminariet diskuterade panelen hur sanningen riskerar att bli ett verktyg snarare än en gemensam grund i ett polariserat debattklimat. Samtalet handlade också om hur olika aktörer försöker påverka vår tillit till varandra och till samhällets institutioner genom att förstärka motsättningar mellan ”vi” och ”dom”.
– Även politiker i Sverige bidrar till förvirringen och kan till och med ljuga oss rätt upp i ansiktet. Det är inte nytt och det är inte heller unikt för Sverige. Vrida lite på sanningen blir en del av politiska projekt, säger Erik Amnå.
Känslor och förutfattade meningar
Han refererar till begreppet ”post-sanningens tid”, som började användas i USA under 1990-talet. Flera presidenter hade ljugit i offentligheten om till exempel Watergate och utrikespolitiska konflikter.
– De beskrev händelser medvetet lögnaktigt och sanningen var inte så viktig längre. I stället fick ett engagerande narrativ, en berättelse, som bekräftar känslor och förutfattade meningar hos publiken större betydelse, säger Erik Amnå.
Panelen diskuterade också falska påståenden, desinformation, konspirationsteorier och alternativa fakta och hur algoritmer påverkar informationsflödena i våra sociala medier.
Vi ska inte ge upp
Brit Stakston, mediestrateg och grundare av reportagesajten Blankspot, konstaterade att det är meningen att vi ska tappa hoppet – men det ska vi inte göra.
– Målet är att skapa osäkerhet och otrygghet. Vi är måltavlor för enorma informationsflöden och den grundläggande tilliten, som håller vår demokrati vid liv i fara, säger Erik Amnå.
Så kan du stå emot:
- Välj ett par mediekällor som du litar på och följ dem. Försök att sortera bort brus.
- Ta inte det du ser i flödet för givet. Prata med grannen, bekanta och vänner om det du hör och läser. Försök stämma av. Kan detta verkligen vara rätt och korrekt?
- Sprid inte vidare information som du är osäker på är korrekt.
I seminariet "Hur mycket sanning klarar vi av? Hur känner vi igen när lögnen blir sanning?" medverkade:
Brit Stakston, mediestrateg, grundare av reportagesajten Blankspot, expert på demokrati, digitalisering och det nya medielandskapet
Magnus Walan, senior policyrådgivare, Diakonia
Silvia Kakembo, Integrationsbyrån, vice VD Arenagruppen, Arena Opinion
Catrin Huss, chef, Enheten för förmågeutveckling, Myndigheten för psykologiskt försvar
Erik Amnå, professor emeritus i statskunskap, Örebro universitet
Läs fler nyheter om Örebro universitet i Almedalen
-
Almedalsveckan har inletts: Samtalet stärker demokratin
– Vi tillhör den krympande minoritet av mänskligheten som lever i en demokrati. Med de orden inledde Erik Amnå, professor emeritus i statskunskap, sitt tal under invigningen av Almedalsveckan 2026.
-
Vem sätter spelreglerna för AI i arbetslivet – seminarium i Almedalen
– Yngre mellan 22–30 år har svårare att få jobb i yrken påverkade av AI, säger Lydia Löthman, doktorand i nationalekonomi vid Örebro universitet. Hon deltog i ett seminarium i Almedalen anordnat av fackförbundet Unionen.
-
Almedalen: Så säkrar vi patientsäkerheten när AI utmanar dagens examinationsformer
När AI blir en allt större del av studenternas vardag ställs nya krav på universitetens examinationer. – Vi behöver ha olika typer av examinationsformer för att få en helhetsbild av studenternas kunskaper, säger prorektorn Katja Fall.
-
Almedalen: Hopp om färre hörselskador efter barncancer
Ett nytt förebyggande läkemedel som kan minska risken för hörselskador vid cancerbehandling ger hopp för barn som behandlas med cellgift. Örebroforskaren Claes Möller lyfte fram den nya behandlingen under ett seminarium i Almedalen.
-
Almedalen: Helhetsgrepp behövs för att bryta segregation i skolorna
Förutsättningarna för att lyckas med sina studier skiljer stort mellan svenska skolor. – Barn och ungdomar ges inte likvärdiga möjligheter att lära sig saker och utvecklas, konstaterar Andreas Bergh, professor i pedagogik vid Örebro universitet.
-
Almedalen: Pensionerade sjuksköterskor kan stärka vårdens beredskap
– Vi behöver ta till vara kompetensen hos sjuksköterskor, både pensionerade och nyutexaminerade, säger Karin Hugelius, forskare i omvårdnadsvetenskap. Hon deltog i ett seminarium i Almedalen om erfarna sjuksköterskors betydelse för vårdens beredskap.
-
Almedalen: Smartare diabetesbehandling spar pengar och lidande
Sverige riskerar ökade vårdkostnader om inte fler personer med diabetes får tillgång till modern teknik. Det var budskapet på ett seminarium i Almedalen.
-
Hedersrelaterat våld i Almedalen: Stigmatisering kan försvåra stödet till utsatta
– Det har blivit allt svårare för personer inom skolan, socialtjänsten och ungdomsverksamheter att nå unga som är utsatta. Rädslan för att bli stigmatiserad och inte bli förstådd är ett stort hinder, säger Rúna Baianstovu, forskare i socialt arbete.
