”Det finns många lösa trådar kvar”
Forskaren Caroline Kardeby har studerat hur blodplättarna i kroppen fungerar.
Med hjälp av ny forskning kan det gå att utveckla mediciner som minskar risken för blodproppar. Nyckeln är att studera kroppens livsviktiga blodplättar.
– Det är väldigt viktigt att de fungerar vid rätt tid och på rätt sätt, säger forskaren Caroline Kardeby.
Blodplättar är nödvändiga för vår överlevnad. Om kroppen skadas och börjar blöda och blodplättarna inte reagerar tillräckligt snabbt kan det leda till att man förblöder. Om blodplättarna i stället reagerar för fort eller för mycket kan det orsaka en blodpropp.
– Då kan man till exempel få hjärtinfarkt eller stroke. Och då måste man äta mediciner. Men de mediciner som finns i dag ökar risken för blödning, säger forskaren Caroline Kardeby som är biomedicinsk analytiker.
Så vad händer egentligen när det bildas en blodpropp? Det är just den frågan Caroline Kardeby har svarat på. Hon har samarbetat med forskare från Sverige och flera andra europeiska länder.
– Vi tittar på vad som händer inuti och utanför cellen, för att se hur biologin fungerar. Ju mer man förstår om blodplätten, desto lättare är det att i framtiden hitta nya mediciner som minskar risken för blodpropp och blödning, förklarar Caroline Kardeby.
Svenska och grekiska forskare inblandade
Hon har arbetat i Örebro universitets laboratorium vid Campus USÖ. De unika molekylerna hon studerat tillverkades av forskare i Linköping och Aten. Grekerna lyckades utveckla en substans som förhoppningsvis kan minska skador på hjärtat efter en hjärtinfarkt.
– De såg att den fungerade bra på djur, men visste inte exakt hur den fungerade, säger Caroline Kardeby.
Och där kom Örebro universitet in i bilden.
– Det är det jag har visat i min avhandling – vad de här substanserna gör och om det går att använda dem för att se hur blodplättar fungerar, säger Caroline Kardeby.
Behövs mer forskning
Nu ska de grekiska forskarna försöka göra en bättre, mer effektiv version av substansen.
Samtidigt har forskarna i Linköping utvecklat en molekyl som kallas glykopolymerer. Caroline Kardeby har kunnat visa hur de påverkar blodplättarna genom ett specifikt protein som sitter på cellens yta.
Om en blodpropp är på väg att bildas håller proteinet ihop klumpen av blod. Nu vill forskarna hitta ett sätt att blockera proteinet, för att blodproppen ska lösas upp snabbare i kroppen.
– Man måste gå vidare med någon form av djurstudier för att försöka få mer information. Men nu har vi ett verktyg för att studera det här proteinet, som man inte vet så mycket om, säger Caroline Kardeby.
Hon har fått en postdoc-tjänst i England där hon ska fortsätta forskningen.
– Det finns många lösa trådar kvar.
Här kan du läsa hela avhandlingen.
Text och foto: Beatrice Emmerik.