Avloppsslam – ofarlig gödsel eller hälsorisk?
Slam från reningsverk innehåller näringsämnen som gör det lämpligt som gödsel. Men det innehåller också metaller, kemikalier och andra ämnen som kan vara skadliga för både djur och människor. Forskare vid Örebro universitet ska undersöka vilka biologiska effekter slammet har och hur eventuella risker kan undvikas. Statliga KK-stiftelsen och fem företag inom miljöbranschen satsar tillsammans 9,2 miljoner kronor på projektet.
- Det finns studier som visar att avloppsslam kan innehålla giftiga ämnen och skadliga bakterier, men kunskapen om vilka effekter det har är begränsad, säger projektledaren Jana Jass, docent i mikrobiologi vid Örebro universitet.
Användning av avloppsslam är en kontroversiell fråga. Ur ett återvinningsperspektiv skulle det vara positivt att kunna återföra det organiska materialet och näringsämnen, som exempelvis fosfor, till odlingsmarken. Men eftersom slammet består av allt det som blir kvar efter att avloppsvattnet har renats, innehåller det också mindre önskvärda ämnen som metaller, kemikalier, mediciner, smittämnen etc. I dag finns det därför restriktioner för hur avloppsslam kan hanteras och användas.
- Med hjälp av kemiska analyser kan man kartlägga dem mesta av slammets innehåll, men det ger långt ifrån hela bilden. Blandningen av olika ämnen kan ge helt andra effekter än vart och ett av dem för sig.
Sammanlagd effekt
- Dessutom kan en del ämnen påverka levande organismer trots att det handlar om så små koncentrationer att de inte kan upptäckas kemiskt, framför allt om man utsätts för dem under längre tid.
Därför ska Örebroforskarna studera den sammanlagda biologiska effekten, det vill säga hur olika organismer påverkas av avloppsslam, både direkt och efter att det läckt ut i omgivande vatten. Testen kommer att omfatta levande celler av flera arter, även människoceller.
- Vi ska bedöma om och i vilken grad det är giftigt, och i vilka mängder det kan användas utan risker. Slutmålet är att komma fram till det bästa och säkraste sättet att hantera och använda avloppsslam, säger Jana Jass.
I projektet deltar företagen Pelagia Miljökonsult AB, Mälarenergi AB, Eskilstuna energi och miljö AB, Skebäcks avloppsreningsverk i Örebro och Tyréns AB.
Text: Ingrid Lundegårdh