Narkosens djup betydelsefull för återhämtningen
Att mäta hur djupt nedsövda patienter är i samband med operationer med EEG-baserad teknik ger snabbare rehabilitering för patienterna och minskad risk för olika komplikationer efter operationer. Men narkospersonalen måste öka intresset för det här. Det skriver Pether Jildenstål i sin doktorsavhandling vid Örebro universitet och Universitetssjukhuset.
– Genom att mäta elektriska signaler i hjärnan (EEG) kan man få en bild av hur djup narkosen är och det har stor betydelse för vården under själva operationen men också hur patienten återhämtar sig efteråt, säger Pether Jildenstål.
Han har i avhandlingen Influence of depth of Anesthesia on postoperative cognitive dysfunction (POCD) and inflammatory markers funnit att jämfört med traditionell anestesiövervakning, så går det åt mindre narkosläkemedel, mindre smärtstillande medel och återhämtningen direkt efter operationen går bättre. Dessutom visar det sig att den kognitiva nedsättningen, alltså medvetandegraden, hos patienterna är högre ett dygn efter operationen.
– Vi hade inte väntat att det skulle vara så stor skillnad i den kognitiva påverkan, som försöken visade. Dessutom minskar EEG-baserad teknik för att styra narkosdjupet riskerna att utveckla inflammationer i samband med operationerna.
Attityder
Avhandlingen redovisar också en enkätundersökning om attityder till, kunskaper om och användande av anestesidjupsmätare bland cirka 2 000 anestesiläkare och – sjuksköterskor i hela landet. Man frågade också hur vanligt det är med skriftliga rutiner när det gäller kognitiv nedsättning i anslutning till operationerna.
– Det visade sig finnas en påtaglig misstro mot EEG-baserad anestesidjupsmätning och intresse och uppfattning om hur patienterna påverkas kognitivt under och efter operationen är lågt. Det finns ett klart behov av tydliga vårdprogram och förbättringar av personalens attityd till hur narkosen påverkar medvetande och beteende hos patienterna.
Tydligare bild
EEG-baserad sömndjupsmätning ger en tydligare bild av hur patienten svarat på narkosen och doseringen kan anpassas till varje individ vilket har särskilt stor betydelse för patienter som tillhör olika riskgrupper.
– Särskilt äldre patienter, som har flera olika sjukdomar eller är allmänt nedsatta, är utsatta. Studier visar att mellan 10 och 70 procent av dem riskerar att få kognitiva bekymmer av narkos och kirurgi. Att anpassa narkosmedlen optimalt är särskilt viktigt för olika riskgrupper, men för alla gäller naturligtvis att det är en fördel om patienternas besvär minskar, vårdtiderna kortas och rehabiliteringen underlättas.
Text: Lars Westberg