”Vi lär oss inte saker på idrotten, vi gör saker”

– Lärare behöver vara tydliga med vad de vill att eleverna ska lära sig, framhåller Mikael Quennerstedt, professor vid Örebro universitet, som tillsammans med Håkan Larsson, professor vid Gymnastik- och idrottshögskolan är redaktörer för temanumret.

I tidskriftens temanummer samlar redaktörerna forskare från Australien, Norge, Irland, Frankrike, England, Tunisien och Sverige, för att undersöka elevers lärande i skolämnet idrott och hälsa. Vad händer i undervisningen, i idrottshallar och i lärares möten med elever? Vad lär de sig och hur? Det är frågor som forskarna ställer sig när de har varit ute på skolor och observerat undervisningen samt gjort intervjuer med elever och lärare.

Tydligare i andra ämnen

– Många elever har svårt att formulera vad de har lärt sig i skolämnet idrott och hälsa. Min gissning är att man är tydligare i andra ämnen för elever kan troligen uttrycka vad de lärt sig i matte eller i spanska. Ett vanligt svar när det gäller idrott och hälsa är att de inte har någon aning, säger Mikael Quennerstedt, som studerat just detta tillsammans med Örebrokollegan Marie Öhman samt Karin Redelius vid GIH i Stockholm.

Ämnet idrott och hälsa har en brokig bakgrund internationellt sett och det finns olika motiv för varför ämnet finns i skolan. Undervisningen har förändrats mycket genom åren och varierar därför i upplägg och bedömning från land till land och från skola till skola.

När Mikael Quennerstedt jämför med övriga länder i projektet får Sverige beröm. I vissa länder tar tävlingsmoment och talangutveckling större plats och lärarna har till och med i uppgift att identifiera talanger åt elitidrotten. I andra länder är det starkt fokus på enskilda tekniska färdigheter.

Bredare i Sverige

– I Sverige är ämnet bredare och täcker bland annat in rörelse, fysiskt aktivitet, friluftsliv och hälsa. Men lärare måste bli tydligare vad gäller målen i skolan och kring vad eleverna förväntas lära sig. Då förstår eleverna också bättre vad ämnet innebär, vad utbildningsvärdet av ämnet är och vilken nytta de har av det.

Forskningen visar att lärarna är tydligare inom vissa delar av innehållet, som till exempel dans och fysisk träning, medan målet med till exempel bollspel inte alls verkar nå fram till eleverna.

Temanumret tar upp flera olika aspekter av undervisningen inom skolämnet idrott och hälsa. Vad händer till exempel i en liten grupp elever, när läraren lämnar dem ensamma med en uppgift. Borde läraren medvetet skapa grupper utefter olika kriterier för att uppnå bättre kunskapsutveckling eller är det bäst att skapa dem slumpmässigt?

Text: Linda Harradine
Foto: Anders Liljenbring