Örebroforskare undersöker barns erfarenheter av skyddat boende
Det finns en begränsad kunskap om vad vistelse på skyddat boende betyder för barn enligt Örebroforskarna.
Minst 1 800 barn bor varje år på skyddat boendet efter att deras mammor har flytt en våldsam partner. Nu ska forskare vid Örebro universitet undersöka hur det påverkar de våldsutsatta barnen.
Tre forskare i socialt arbete vid Örebro universitet får 800 000 kronor från Brottsoffermyndigheten för att se vad en vistelse på skyddat boende betyder för barn som bevittnat våld mot en förälder.
– Oftast har barnen också själva blivit utsatta för våld, säger postdoktor Linda Arnell, projektansvarig för studien.
Bor med mamma
Varje år bor ungefär 1 800 barn i Sverige på skyddade boenden som samordnas av de två rikstäckande organisationerna Roks och Unizon. Till den siffran tillkommer barn som bor på kommunala och privata boenden. I de allra flesta fall bor barnen med sina mammor som har blivit utsatta för våld av sina partner.
– Kunskapen om vad vistelsen betyder för barnen är begränsad, säger Linda Arnell.
Hon ska tillsammans med professor Åsa Källström och doktor Sara Thunberg intervjua barn i olika åldrar om deras erfarenheter av att bo på skyddat boende, med fokus på deras våldserfarenheter, relationer, mående och livssituation. Forskarna ska också göra intervjuer med barn som har blivit nekade skyddat boende.
– Ungefär 60 procent av alla kvinnor nekas plats på skyddat boende. Hur många av dem som har barn vet vi inte. Boendena själva påpekar att vistelsetiderna ökat de senaste åren och att det dels beror på bostadsbrist, säger Linda Arnell.
Allmänna barnahuset
Tiden på skyddat boende varierar, i genomsnitt bor kvinnorna där i ungefär två månader. Förutom pengarna från Brottsoffermyndigheten har Örebroforskarna också tilldelats 142 000 kronor från den statliga stiftelsen Allmänna barnhuset.
– Studien kommer att pågå i ett år, och vi hoppas på att kunna få fortsättningsmedel efter det, säger Linda Arnell.
Text: Mikael Åberg
Bild: Stocksnap